EU och Nato vill bakbinda Donald Trump redan innan han tillträder som USA:s president. Man kallar det att ”Trumpsäkra” Ukrainapolitiken. Foto: Pixabay/Dusan Cvetanovic

Paniken efter Trumps seger: EU och Nato klubbar stödpaket till Ukraina ”för glatta livet”

UTRIKES
Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet den 5 november har skakat västvärldens etablissemang i grundvalarna. ”EU, Nato och G7 klubbar nu nya stödpaket till Ukraina för glatta livet – så att de kan skickas iväg innan Trump svärs in som president”, rapporterar Svenska Dagbladet. Strategin kallas att ”Trumpsäkra” olika politiska områden för att begränsa effekterna av hans tillträde, och implementerades redan 2016 efter hans första seger.

Journalisten Teresa Küchler skriver i en artikel i Svenska Dagbladet att byråkrater i Europeiska unionen redan år 2016 använde sig av begreppet ”Trumpsäkra”. Det handlar om att närmast stressa fram politiska beslut – och ekono­miska medel till dessa – för att be­gränsa effekterna av Trumps tillträ­de. Ett exempel är Parisavtalet, som trädde i kraft i november 2016, bara några dagar före presidentvalet som Trump vann. Trump hade nämligen aviserat att han var motståndare till detta klimatavtal, vilket ledde till stor oro för att han skulle blockera hela avtalet från att träda i kraft. När han tillträdde som president kunde han nu bara se till att USA lämnade avtalet, men övriga länder fortsatte i det. Joe Biden valde fyra år senare, som nytillträdd president, att återan­sluta USA.

Den här gången är det Ukrainapolitiken som står i fokus. EU vill säkra det politiska och ekonomiska stödet till Ukraina så att kriget kan fortsätta, medan Trump hade som en av sina viktigaste valfrågor att skapa fred mellan Ryssland och Ukraina samt stoppa alla stödpaket från USA.

Den nytillträdde Natochefen Mark Rutte sade när han tillträdde i ok­tober att Nato ska utvidgas och att Ukraina ska vara ett av de länderna. Exakt när anslutningen ska ske med­delade han inte.

– Ja, i framtiden kommer Nato att ha Ukraina som medlem. För tillfället ser det ut som att Ukraina blir med­lem 33, men kanske kommer något annat land komma före dem. Men Ukraina kommer att bli medlem av Nato i framtiden. Det har vi bestämt i Washington. Frågan nu handlar om tidslinjen, sa han på en presskonfe­rens.

Ukraina sökte medlemskap i Nato sommaren 2022.

I våras beslutade EU om ett stöd­paket till Ukraina på 50 miljarder euro. Nu i oktober beslutade EU dess­utom att låna ut 35 miljarder euro till Ukraina. Det finns inga förväntning­ar på att landet ska återbetala lånet med egna medel, men genom att ställa ut ett lån gör EU-länderna det möjligt att konfiskera tillgångar i EU som ägs av den ryska centralbanken. Det sker med argumentet att Ryss­land ska betala för kriget i Ukraina. Återbetalningstiden har satts till hela 45 år.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Europa leds av förrädare – rädda förrädare

Europa leds av förrädare – rädda förrädare

🟠 DEBATT När vi nu betraktar de förhandlingar som inletts mellan amerikaner och ryssar om en möjlig fred i Ukraina, så kan det vara svårt att förstå varför man just i Europa, inte minst i Ukraina, är så upprörda över vad som sker. Rent objektivt är alternativet till fred att Ryssland fortsätter att avancera och ödelägga ukrainsk infrastruktur, troligen i snabbare tempo, men ändå inte utan att många tusen liv ytterligare spills, varav de flesta är ukrainska. Civilekonomen och författaren Magnus Stenlund analyserar situationen.

Läs även:

DEI och mångfaldspolicy

DEI och mångfaldspolicy

🟠 UTRIKES Efter att Förenta staternas regering vänt sig mot DEI har det spridits stora mängder desinformation i systemmedierna. DEI eller mångfaldspolicy sägs utgöra ”svenska” och ”europeiska” värderingar som nu måste skyddas från amerikansk inblandning.

Ny studie om riskerna med mRNA-vacciner

Ny studie om riskerna med mRNA-vacciner

🟠 UTRIKES En studie utförd av forskare vid Yale University, publicerad i februari 2025 på den vetenskapliga plattformen MedRxiv, har skapat uppståndelse genom att påvisa att vissa patienter som vaccinerats mot Covid-19 fortsätter att producera spikproteinet i upp till 709 dagar efter injektionen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.