Att svenskar är ett mycket påhittigt och uppfinningsrikt folk är ett faktum. Torrmjölkspulvret, lovikkavanten, kylskåpet, pacemakern samt den första dokumenterade brevbomben är ett fåtal exempel på alla svenska uppfinningar som hittills har blivit omskrivna i Nya Tider.
Den småländske prästsonen Per Henrik Ling, som föddes år 1776 och dog 1839, är ytterligare en bland många påhittiga svenskar som har lämnat spår efter sig. Han kom att bli en viktig person inom den svenska medicinhistorien.
I Livets tjänare. En bok om läkekonstens historia, uppmärksammar Alf Sagnér denne prästson och berättar att Per Henrik Ling skrev in sig vid Lunds universitet år 1793. Han stannade dock inte i Lund utan begav sig till Stockholm två år senare där han, enligt Sagnér, ”försörjde sig på privatlektioner” samt ägnade sig åt språkstudier.
Ling verkar dock ha varit en rastlös individ som varken tycks ha vetat vad han ville ägna sig åt eller var han ville vara. År 1797 avlade han, som Sagnér noterar, ”en förberedande prästexamen” vid Uppsala universitet och två år senare befann han sig i Köpenhamn där han studerade gymnastik.
I Köpenhamn tycks han dock till sist ha hittat det som han ville ägna sig åt, just gymnastik.
Som Sagnér berättar har gymnastiken en historia som sträcker sig tillbaka till antikens Grekland. Ordet gymnastik kommer av grekiskans ord gymnos, som betyder ”naken”. Grekerna som levde under antiken gymnastiserade nämligen nakna. Det var även i antikens Grekland som Herodikos lade grunden för sjukgymnastiken.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
