Olika ramverk har ett stort inflytande på våra liv. De kan hjälpa, men man bör också lära sig att skydda sig från dem. Foto; Unsplash

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

VETENSKAP OCH TEKNIK
Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

I en värld där information flödar på internet med blixtens hastighet och mänskliga interaktioner blir alltmer komplexa har ramverk, eller metodologiska ramverk, blivit viktiga verktyg för att organisera, standardisera och påverka. Oavsett om man utformar en reklamkampanj, svarar kunder i ett callcenter, analyserar underrättelsedata, driver ett företag, motverkar en cyberattack eller strukturerar utbildning, förenklar dessa ramverk komplexa processer för att uppnå förutsägbara resultat. Men var kommer de ifrån? Den här artikeln försöker belysa ramverkens historia, utforska deras användningsområden genom konkreta exempel och kasta ljus över deras ursprung.

Vad är ett ramverk?

Tänk på ett metodologiskt ramverk som ett recept: en serie tydliga steg, med exakta ingredienser, för att få en god maträtt varje gång. Ett ramverk är ett konceptuellt eller metodologiskt verktyg som organiserar åtgärder, analyser eller processer på ett systematiskt sätt för att uppnå ett visst mål. Det kan användas för att standardisera metoder, övertyga en publik eller samordna komplexa insatser. I vardagen använder vi ramverk utan att tänka på det: en mötesdagordning, en CV-mall eller en metod för att organisera uppgifter är alla små ramverk.

I professionella sammanhang tar dessa verktyg sig olika former. Inom marknadsföring använder man AIDA-modellen (Attention, Interest, Desire, Action) för att förvandla en enkel förbipasserande till en lojal kund. I callcenter säkerställer standardiserade manuskript att varje operatör erbjuder ett konsekvent svar, oavsett kund. Inom underrättelseverksamhet gör strukturerade metoder det möjligt att analysera känslig information eller att genomföra påverkansoperationer. Inom företagsledning hjälper McKinseys General Survey Outline konsulter att diagnostisera en organisations styrkor och svagheter. Inom cybersäkerhet kartlägger MITRE ATT&CK-ramverket hackares taktiker för att bättre skydda system. Inom utbildning organiserar standardiserade läroplaner lärandet för miljontals elever. Alla dessa ramverk har ett gemensamt mål: att göra processer repeterbara, effektiva och anpassade till ett gemensamt mål.

En uråldrig och evolutiv historia

Ramverkens historia är lika gammal som civilisationen själv. Dessa verktyg uppstod vid olika tidpunkter och formades av discipliner som militär strategi, samhällsvetenskap, utbildning och senare matematik. Deras utveckling återspeglar de föränderliga behoven i samhällen, från forntida slagfält till moderna datacenter.

Ursprung i antiken

De första metodologiska ramverken dök upp långt före den moderna eran, inom sfärerna för militär underrättelse och inflytande. Så tidigt som på 400-talet f.Kr. föreslog den kinesiske strategen Sun Tzu i sitt verk ”Krigskonsten” principer för att samordna militära kampanjer. Han gav till exempel rådet att lura fienden eller utnyttja hans svagheter genom att strukturera operationerna i stadier som rekognoscering, anfall och reträtt. Dessa idéer ger ett informellt, men ändå strukturerat, ramverk för strategi och påverkan.

De persiska och romerska imperierna, å sin sida, använde protokoll för att hantera sina stora nätverk av spioner och kurirer. Perserna, under Dareios I, satte upp ett system av kungliga vägar med vägstationer för att snabbt kunna överföra information, en tidig form av logistiskt ramverk. Romarna organiserade nätverk av informatörer för att övervaka provinserna och förutse revolter, med standardiserade metoder för att samla in och rapportera data. Dessa metoder, även om de är rudimentära, förebådar moderna ramverk för underrättelseanalys.

Samtidigt spelade de organiserade religionerna också en central roll i påverkan. Den katolska kyrkan standardiserade sina predikningar och ritualer för att sprida konsekventa budskap över hela det medeltida Europa. Dessa metoder påminner om moderna propagandakampanjer, där ett enda narrativ formuleras för att övertyga massorna.

Inom handeln införde medeltida gillen kontrakt och inlärningsregler, ungefär som callcenterskript standardiserar de anställdas interaktioner idag. På den tiden förlitade sig ramverken på en intuitiv förståelse av mänskligt beteende, såsom rädsla eller lojalitet, långt innan den moderna psykologin föddes.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

No Content Available

Läs även:

Jättevargen ylar igen

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Det våras för kärnkraften

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.