Statsminister Ulf Kristersson talar till åhörarna. Foto: Regeringen.se

Regeringen: ”antisemitismen intar en särställning”

Barn ska inte få ”ärva föräldrars fördomar” om judar
Ett symposium om antisemitism har hållits på regeringskansliet, och värd var statsminister Ulf Kristersson. Förutom ett antal statsråd närvarade representanter från den akademiska världen, skolväsendet, myndigheter och judiska intressegrupper. Trots att antisemitismen anses utbredd är den samtidigt ”osynlig” och ”tyst”. Dessutom klagades det på att många unga inte vill ta till sig ”kunskap om förintelsen”. Statsministern ansåg att det är samhällets uppgift att barn inte ska ”ärva föräldrars fördomar”, något som andra förklarade ska uppnås genom mer påverkan i skolan. Man hävdade också att det ”inte skulle finnas någon europeisk kultur utan någon judisk kultur”.

”Samling mot antisemitism” var namnet på det symposium som hölls den 30 september, där flera statsråd inklusive statsministern, akademiker, pedagoger och representanter för inflytelserika judiska lobbygrupper deltog. Regeringens representanter var statsminister Ulf Kristersson, kulturminister Parisa Liljestrand, justitieminister Gunnar Strömmer, socialminister Jakob Forssmed, skolminister Lotta Edholm, samt jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg.

Moderator var Sofia Nerbrand, politisk redaktör på Kristianstadbladet Norra Skåne. Nerbrand är känd för sina starka ställningstaganden mot pro-palestinska demonstrationer, NMR-medlemmars yttrandefrihet och för att arrangera kippavandringar i Malmö. Hon inledde med att förklara betydelsen av evenemanget:

– Ett symposium är ju en vetenskaplig konferens, och syftet med dagens övning är att försöka hitta sanningar, samband, slutsatser och samarbeten.

Därefter gick hon in på de frågor som skulle diskuteras. Vad som var rätt och fel var dock redan klarlagt, vilket måste ses som ett undantag i ett vetenskapligt sammanhang där kritiskt tänkande och ett flertal perspektiv förväntas vara utgångspunkten.

Moderator Sofia Nerbrand. Foto: Regeringen.se

 

Symposiets konsensus var att fientlighet mot judar intar en särställning och att detta är något som bestått genom många generationer. Från statligt håll ska man börja bearbeta familjer med värderingar som är negativa mot den judiska folkgruppen, i första hand genom skolväsendet. Misstänkta antisemiter bör också enligt direktiv från forskare fördrivas från det offentliga rummet, där judisk kultur ska värnas på grund av att den påstås bära på ojämförliga historiska trauman.

Det finns alltså en moralisk skillnad mellan svenskars och judars rädsla, var det underliggande budskapet under paneldebatten. Svenskars, särskilt ungdomars, rädsla för att rånas eller våldtas enbart för att de har ett svenskt utseende, och judars rädsla för fientliga grupper som går i lagliga demonstrationståg, ska behandlas olika. Vad som tycks kommuniceras, är att svenskars rädsla skulle skolas bort, medan samma rädsla hos judar var en larmsignal om att samhället runt omkring dem behöver förändras.

Religiös ansats

Statsminister Ulf Kristersson berättade i sitt inledande tal att han och andra statschefer kunnat konstatera en ny våg av antisemitism i Europa, särskilt efter den 7 oktober 2023. Sverige var inget undantag. Lite förvånande i det sekulariserade svenska sammanhanget, var att han gick in i den religiösa sfären för att förmedla svar, med ett citat från den israeliska historikern Yehuda Bauer: ”Jag kommer från ett folk som gav världen de tio budorden. Nu har tiden kommit att förstärka dem med ytterligare tre som vi borde anamma och åta oss att följa: Du skall inte vara en förövare, du skall inte vara ett offer, och du skall aldrig, aldrig vara en passiv åskådare.”

Barn ska lära sig i skolan om judars särställning

Det var ännu helt tillåtet att tycka helt olika i Sverige även om komplexa konflikter långt bort, påstod statsministern. Rasism och intolerans var däremot oacceptabelt oavsett vem eller vilka företeelserna riktade sig mot, men antisemitism hade trots det en särställning.

– Kan man inte göra skillnad på de två sakerna, så missbrukar man den öppna demokratins finaste egenskaper, löd budskapet.

Var skillnaden går mellan de två sakerna lämnade statsministern osagt. Han fortsatte dock med att dela upp rasismen i bättre och sämre, antisemitism har en särställning.

Barn till föräldrar med allt för kritisk hållning till den judiska folkgruppen menade han skulle skiljas från föräldrarnas värderingar. Sådana värderingar identifierade han också som ”problem”:

– Barn och unga ska inte ärva sina föräldrars fördomar. Barn och ungdomar ska inte ärva sina föräldrars problem överhuvudtaget.

Ulf Kristersson utlovade ytterligare finansiering av så kallade hågkomstresor till förintelsens minnesplatser, samt mer pengar till propagandamyndigheten Forum för Levande historia och dess kurser med grund i en judisk lärobok om européers skuld till förintelsen.

Utan judar finns varken europeisk eller svensk kultur

– Varje generation måste, som vi ofta säger, vinnas för demokratin. Men varje generation måste också vinnas för den här speciella frågan, förkunnade Kristersson.

Sedan kom han in på den återkommande miljonfinansieringen av den kontroversiella organisationen Paideia, vars grundare Barbara Lerner Spectre i en intervju klargjort judarnas ledande roll i att förvandla Europa till en mångkulturell kontinent. Hon hade bland annat förklarat att Europa ”nu kommer att gå in i ett mångkulturellt läge, och judar kommer bli ogillade på grund av vår ledande roll”.

Kristersson sade dock inget om den etniska rensning Spectre talat sig varm för, utan menade att Paideia bidrog med att integrera judiskt tankegods i Sverige för framtida bruk.

Statsministern lyfte också en kulturell teori som liknade det Forum för levande historias tidigare överintendent Ingrid Lomfors givit uttryck för 2015 – att det inte fanns någon ”inhemsk svensk kultur”. Denna gång var det dock EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som uttalat sig.

– Hon sade för fem år sedan att det inte skulle finnas någon europeisk kultur utan någon judisk kultur. Att det inte skulle finnas något Europa utan det judiska folket. Och det är faktiskt likadant med Sverige. Judisk kultur är en del av svensk kultur. Judisk historia är en del av vår gemensamma historia. Och den judiska framtiden är en omistlig del av Sveriges framtid i stort. Vi har ett ansvar att vårda både historiens erfarenheter och framtidens alla möjligheter. Det är den riktiga gemensamma förpliktelsen.

Statsministern betonade att det nästa år firas 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige, och att landet nu stod vid en vändpunkt. Det var dags att sluta acceptera ”hat, hot och våld”, men valde att inte säga något om den rasism som svenskar utsätts för i sitt eget land.

– Rätten att uttrycka sin tro, sin identitet och sin kultur är fundamental i ett land som vårt. Hotas den hotas inte bara den enskilde, utan något större och djupare i vårt fria och öppna samhälle, förklarade han.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs våra – äldre artiklar som denna eller – den här

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.