Vid årsskiftet ska en ny underrättelsemyndighet inrättas: Sveriges utrikes underrättelsetjänst, UND. En lagrådsremiss med relevanta lagändringar finns redan på plats, och i vårändringsbudgeten har regeringen avsatt 170 miljoner kronor för uppbyggnaden 2026. Dessutom ska anslagen öka till 1 miljard kronor per år från 2029.
UND ska bli en civil utrikesunderrättelsetjänst som ska tillgodose regeringens och Regeringskansliets behov. En av de mer kontroversiella delarna av förslaget är att den nya underrättelsetjänsten ska ta över en stor del av den militära underrättelsetjänsten Musts verksamhet riktad mot utlandet. Med detta följer även många av de mer långtgående rättigheter som Must haft. Så länge syftet är att kartlägga ”utländska förhållanden” ska myndigheten både få signalspana på personer i Sverige samt kunna rekrytera svenskar som informatörer eller agenter.
Till stora delar har regeringen valt att gå vidare med de reformförslag för Sveriges underrättelseverksamhet som Carl Bildt presenterade förra året. Redan då rapporterade medier om ett ”svenskt CIA”, vilket Bildt försökte tona ned.
– Om du ska jämföra med något är det mer som britterna har med sin Joint Intelligence Organisation, alltså en självständig myndighet som är inhämtande i någon utsträckning men framför allt analyserande, sade Bildt, som utsetts till särskild utredare av regeringen.
Sedan tidigare har Sverige haft en tydlig uppdelning där Säkerhetspolisen ansvarat för landets inre säkerhet, medan den utrikesinriktade underrättelseverksamheten i huvudsak har legat hos Must – inklusive delar som inte varit strikt militära. Men nu vill regeringen alltså att Must ska agera som en strikt militär underrättelsetjänst.
– Den nya utrikes underrättelsetjänsten kommer att ta över delar av den militära underrättelsetjänstens uppgifter och arbeta mycket nära Försvarsmakten, FRA och Säpo, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard i samband med att UND presenterades.
Reformen motiveras framför allt med det förändrade omvärldsläget. Även om den nya myndigheten har ett allmänt uppdrag med inriktning på utlandet framgick det redan i Bildts utredning att Rysslandsfrågan är central för omstruktureringen. Utredningen hävdade bland annat att Sveriges politiker har ett ”stort behov av underrättelsestöd vad gäller Ryssland som Natos dimensionerande militära motståndare”. Utrikesminister Malmer Stenergard har dessutom motiverat reformen med teorin att Ryssland kan bli ”mer intresserat av andra länder” efter kriget i Ukraina.
Tar över Musts spionverksamhet
I lagrådsremissen beskrivs reformen som ”en anpassning av de svenska strukturerna till vår nya säkerhetspolitiska hemvist”. Specifikt hänvisar man till Sveriges anslutning till Nato, och att detta kräver en mer aktiv och effektiv underrättelseverksamhet. De flesta övriga Nato-länder har redan delat upp underrättelseverksamheten i civila och militära organisationer.
Trots detta har Försvarsmakten varit bland de tydligaste kritikerna mot omstruktureringen – framför allt eftersom både verksamhetsområdet och handlingsutrymmet för Must bantas. Remissvaren som kan kopplas till försvaret är till viss del sekretessbelagda, men det är tydligt att den huvudsakliga kritiken handlar om att UND ska ta över den civilt inriktade hemliga utrikesinhämtningen från Must – med andra ord Sveriges spionverksamhet utomlands.
Förändringen kommer dessutom att innebära att resurser förs över från Must till UND, något som utrikesminister Maria Malmer Stenergard bekräftade när myndigheten presenterades. I lagrådsremissen nämns specifikt att den hemlighetsfulla Must-avdelningen Kontoret för särskild inhämtning (KSI), som ansvarar för hanteringen av spioner och informatörer, ska föras över till den nya myndigheten.
– En del av Musts organisation kommer att gå in i den här myndigheten. […] Därmed kommer ju också naturligtvis medel att följa med från Försvarsmakten till den här nya myndigheten, sade utrikesministern på pressträffen.
Enligt regeringens förslag kommer de kvalificerade skyddsidentiteter som redan utfärdats av Försvarsmakten att fortsätta gälla tills de går ut, vilket som mest är i två år. Därefter är det bara personer som deltar i ”inhämtning av underrättelser med särskilda metoder” under ledning av UND som får nya skyddsidentiteter. Samtidigt kvarstår Musts uppdrag att bedriva militär underrättelseverksamhet utomlands.
Officersförbundet varnar uttryckligen att detta kan försätta Must-spioner utomlands i fara. I sitt remissvar skriver förbundet att om Försvarsmakten förlorar möjligheten till skyddsidentiteter uppstår ett ”glapp mellan myndighetens uppgifter och de rättsliga förutsättningarna att skydda den personal som utför dessa uppgifter”.
Regeringen har dock avfärdat invändningen. I lagrådsremissen slår den fast att Försvarsmakten inte längre bör kunna fatta sådana beslut på egen hand, eftersom relevanta ”uppgifter och förmågor” ska föras över till UND som i sin tur ska ha ett gott samarbete med militären.
”Regeringen bedömer därför, till skillnad från Försvarsmakten och Officersförbundet, att den föreslagna bestämmelsen om vilka som kan få en kvalificerad skyddsidentitet är tillräcklig för att möta bland annat de behov som finns vid Försvarsmakten”, står det vidare.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
