I februari 2026 publicerade Riksrevisionen rapporten ”Infiltration i staten”, som granskat tre myndigheter med bedömd hög risk för infiltration: Kriminalvården, Kammarkollegiet och Försvarets materielverk (FMV). Slutsatsen är nedslående.
”Vår bedömning är att de granskade myndigheterna inte har lagt tillräckligt stor vikt vid säkerhetsarbetet och att det lett till omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
Kriminalvården pekas ut som särskilt problematisk. Nära en tredjedel av de anställda vet eller tror sig veta att infiltration förekommer i verksamheten. Trots det har en tredjedel av personalen som genomgått säkerhetsprövning aldrig tillfrågats om privata bekantskaper. Många får inte heller frågor om privatekonomi och skulder – trots att skuldsatta medarbetare är särskilt sårbara för påtryckningar.
”Det är oroväckande att man inte ställer de här frågorna”, säger Christer Hallqvist, Sekos ordförande inom Kriminalvården, till tidningen Arbetet. ”Om intagna får reda på att en kriminalvårdare är skuldsatt kan de erbjuda tusenlappar för att smuggla in en telefon. De är lätta offer.”
Tredubbling på tre år
Enligt uppgifter som SVT tog del av i februari 2024 rapporterades 144 misstänkta fall av infiltration och otillbörliga kontakter till Kriminalvårdens särskilda utredningar under 2023. Det är nästan en tredubbling jämfört med 2020, då 50 fall rapporterades. Mellan 2022 och 2024 har antalet anmälningar mer än fördubblats ytterligare, enligt Arbetet.
Fallen spänner från kärleksrelationer med intagna till systematisk insmuggling av telefoner och förmedling av information mellan häktade gängmedlemmar. I vissa fall har personer sökt anställning inom Kriminalvården med det uttalade syftet att hjälpa kriminella. ”Jag kan personligen tycka att det är rätt så iskallt gjort i sitt tillvägagångssätt”, säger Amanda Envall, utredare vid polisens grupp mot demokratihotande brottslighet i polisregion Väst, till P3 Krim.
Utbyggnaden som ökar risken
Kriminalvården genomgår den största utbyggnaden i modern tid. Tidöavtalets skärpta straff innebär fler och längre fängelsestraff, och antalet platser och personal ska ökas kraftigt. Dubbelbeläggning har blivit standard. Enligt en kapacitetsutredning kan Sverige år 2033 ha 35 000 intagna, jämfört med cirka 9 000 idag.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
