Brinnande hamn. Ukrainska brandmän kämpar med att släcka en brand i hamninfrastruktur och spannmålssilor vid Donau i Odessaregionen efter en rysk drönarattack. Enskilda attacker har rapporterats förstöra upp till 1 000 ton spannmål åt gången. Enligt uppskattningar från Ukrainas ekonomidepartement och Världsbanken uppgår de direkta skadorna på hamninfrastrukturen i Odessa och vid Donau till motsvarande över 25 miljarder kronor bara under det senaste året. De indirekta ekonomiska förlusterna – i form av uteblivna exportinkomster och de enorma premierna för krigsförsäkringar – uppskattas vara dubbelt så höga som de fysiska skadorna. Foto: Ukrainas räddningstjänst

Rysslands nya strategi: Massiva drönarattacker mot Ukrainas livsnerv

UTRIKES
Under de första fyra månaderna av 2026 har intensiteten i de ryska anfallen mot Odessa, Ukrainas i särklass viktigaste hamn, nått nivåer som saknar motstycke sedan krigets början. Enligt Ukrainas vice premiärminister Oleksii Kuleba har antalet drönarattacker mer än tiodubblats jämfört med samma period föregående år, vilket markerar ett fundamentalt skifte i Moskvas militära strategi.

Den ryska strategin har under våren 2026 gått in i en ny, industri­ell fas där kvantitet används för att över­väldiga det ukrainska försvaret. Ryssland avfyrar nu i ge­nomsnitt 219 drönare per dygn, men under intensiva anfallsvågor har siffran stigit till över 270 farkoster under ett enskilt dygn i maj. Totalt avfyrades över 6 500 långdistansdrönare mot ukrainskt territorium bara under april månad.

Industriell utnötning leder till seger i alla krig. Stillbilden från den ryska Alabuga-fabriken visar monteringen av Geran-2-drönare, vars produktion nu har skalats upp till över 5 500 enheter i månaden. Denna massproduktion är motorn bakom strategin att lamslå Ukrainas logistik och ekonomi. Genom att mätta luftförsvaret har drönarna orsakat ett katastrofalt produktionsfall i Ukrainas energisektor; den tillgängliga kapaciteten har rasat från 55 GW före kriget till under 9 GW i början av 2026. Attackerna mot hamnar och eldriven järnväg tvingar fram dyra dieselalternativ, vilket gör drönaren till ett av Rysslands mest kostnadseffektiva vapen i kriget om Ukrainas infrastruktur. Stillbild: RT

 

Statistik från det ukrainska mi­nisteriet för återuppbyggnad visar en för Kiev skrämmande utveckling: från 75 dokumenterade attacker under början av 2025 till över 800 attacker under samma tidsperiod i år. Denna massiva ökning tyder på en systematisk kampanj för att inte bara störa, utan helt lamslå landets logistiska förmåga.

Knäcker Kievs ryggrad

Sedan Ryssland inledde sin ”särskil­da militäroperation” i februari 2022 – en på flera sätt begränsad invasion – har ryska styrkor skadat eller del­vis förstört mer än 900 anläggningar inom den ukrainska hamninfra­strukturen. Förödelsen inkluderar allt från spannmålssilor och last­kranar till administrativa byggna­der. Särskilt kritiska är angreppen mot den civila sjöfarten. Enligt den ukrainska sjöfartsmyndigheten har 177 civila fartyg hittills angripits el­ler skadats i ryska attacker. I verklig­heten används många av dessa för militära ändamål, då Ukrainas flotta i det närmaste har utplånats, men majoriteten är ändå civila.

Ukrainas hamnar vid Svarta ha­vet, med det strategiska Odessa i spetsen, fungerar som landets eko­nomiska livsnerv, då 80 procent av alla jordbruksprodukter exporte­ras denna väg. Samtidigt beräknas knappt 20 procent av vapenleveran­serna nå Ukraina via dessa hamnar, inte sällan dolt ombord på de anlän­dande spannmålsfartygen.

Förstört ellok. Ryssland har under den senaste tiden börjat slå ut ellok systematiskt. Detta då diesellok är tre till fyra gånger dyrare i drift än ellok, vilket beror på högre dieselpriser, större underhållsbehov och lägre dragkraft. Den ökade efterfrågan på diesel för tågtrafiken konkurrerar direkt med arméns behov vid fronten, som samtidigt är beroende av järnvägstransporter. Genom att slå mot eldriften förvandlar Ryssland Ukrainas järnvägsnät från en effektiv livlina till en tung ekonomisk och resursmässig belastning. Stillbild: Telegram

 

Samtidigt har Ryssland intensifie­rat attackerna på Kievs järnvägar, övriga logistikanläggningar och inte minst energianläggningar. Ryssland verkar speciellt välja ut ellok, vilket tvingar Kiev att använda dyrare, bränsleslukande diesellok. Samman­taget med krisen i Mellanöstern och de pågående sabotagen världen över (se ”Kommande krig och livsmed­elskris i domedagsprofetians ljus” och ”Professionellt sabotage mot ita­liensk oljeledning” i förra numret, NyT nr.7/2026) så ger det ytterligare en belastning på den globala försörj­ningskedjan, energi-och livsmedels­säkerheten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Dalarna – vad Kent Ekeroth och andra bör veta om denna del av konungariket Sverige

🟠 KULTURKRÖNIKA Inget svenskt landskap har så djupa historiska och kulturella traditioner som Dalarna. Mitt gamla Kopparbergs län (W-län) genomgår rasande förändringar för att anpassa nuvarande Dalarnas län till den nya kreativa destruktionen. När Kent Ekeroth, SD, utnämndes till oppositionsråd i Region Dalarna reagerade lokala vänstermedia, därefter blev det tyst. Man insåg nämligen att såväl Ekeroth som hans familj helt saknade koppling till Dalarna och därmed även kunskaper om detta historiska och för Sverige så viktiga landskap.

Havsbaserade vindkraftverk stör undervattensmiljön

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Vindkraftverk hävdas producera koldioxidfri elektricitet, men de går inte att driva i ett vakuum. I Nordsjön och Östersjön verkar nu deras enorma blad och betongfundament förändra havsströmmarna, till den grad att de varje år förflyttar upp till 1,5 miljoner ton slam och organiskt kol. Detta är slutsatsen av en modelleringsstudie utförd av Helmholtz-Zentrum Hereon och publicerad i Communications Earth and Environment.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
produkt-swish-2

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.