Jämfört med förra Landsdagarna, som ägde rum i Västerås för två år sedan, samlas partiet nu för första gången med ett valnederlag bakom sig. Även om partiet med nöd och näppe lyckades behålla sina tre mandat i EU-valet 2024, tappade de två procentenheter och blev bara fjärde största parti: bakom Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Jimmie Åkesson lämnade valvakan hastigt, utan kommentarer, och beskrev senare på X resultatet som ”en chock”.
”Innan jag kommer in på ljusglimtarna med gårdagens valresultat, för det finns sådana, kan jag konstatera att Sverigedemokraternas resultat, när det kommer till procentandel av rösterna, var en besvikelse. Faktiskt närmast en chock. För mig själv och för väldigt många andra.”
I samma inlägg avslutade han positivt.
”Vi tar smällar, vi reser oss upp, och vi fortsätter framåt. Om och om igen. Det kommer vi att göra även den här gången, var så säkra.”
I kyrkovalet i år kandiderade partiet inte i eget namn, utan som ett fristående kyrkoförbund – Sverigedemokrater i Svenska kyrkan (SDSK) – med stort indirekt stöd från partiorganisationen. SDSK tappade 1,5 procentenheter till 6,27 procent. SD-toppen, ofta kallad chefsideologen, Mattias Karlsson, kommenterade saken med att det är ”dags att kavla upp ärmarna och se till att nästa fajt på denna arena blir betydligt tuffare för våra motståndare”.
Stabilt opinionsläge
Karlsson åsyftade nästa års riksdagsval.
”Den närmaste stora politiska fajten kommer dock utspelas på en helt annan arena och där vet vi att det kommer bli betydligt jämnare. Det ömkliga tillstånd som vänstern omvandlat Svenska kyrkan till vill de också omvandla Sverige till igen. Låt oss se till att de inte lyckas med det i september nästa år.”
Efter nästa val är Sverigedemokraterna ett regeringsparti eller ett parti i full opposition. – Jimmie Åkesson på X
Trots de relativt svaga valresultaten i EU- och kyrkovalet har partiet inte noterat något större tapp i opinionsundersökningar inför riksdagsvalet. I Verian (f.d. Sifo), som i stort sett prickade rätt på partiets valresultat 2022 (SD fick 20,5 procent i det valet), noteras stödet idag till nästan exakt samma nivå. I SCB:s stora partisympatiundersökning, som dock har en tendens att underskatta SD, har stödet under det senaste året fallit med drygt en procentenhet ned till 18,0 procent (maj 2025).
Stora frågetecken kring KD och L
Samtidigt är det tydligt att Sverigedemokraterna fortfarande är något större än Moderaterna i de allra flesta mätningar. Det stora bekymret för Tidökoalitionen är de två småpartierna Kristdemokraterna och Liberalerna. KD ligger allt oftare under 4 procentspärren. För Liberalerna är läget ännu värre, där de i praktiskt taget alla mätningar ligger på mellan 2–3 procent. Dessutom har relationen mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna blivit allt sämre. Liberalerna går till val på att aldrig släppa fram en regering där SD är företrädda – och SD går till val på att aldrig släppa fram en regering där de själva inte finns med. Därmed skulle en ny Tidöregering bara kunna bildas utan Liberalernas stöd – vilket matematiskt är mycket osannolikt. Regeringsfrågan är därmed, med mindre än ett år kvar till valet, extremt osäker.
Att denna situation uppstått inför nästa års val beror på att Sverigedemokraterna inte längre finner sig i att vara ett stödparti. De anser att de genom sitt samarbete med regeringspartierna också har visat att de är regeringsdugliga.
”Efter nästa val är Sverigedemokraterna ett regeringsparti eller ett parti i full opposition”, skrev Jimmie Åkesson nyligen på X – ett budskap han upprepat som ett mantra det senaste året, och lär göra fram till valet.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
