Europeiska unionen har inlett en omfattande plan för att få ett slut på sitt beroende av rysk olja och gas och har förankrat detta mål i REPowerEU-programmet. Planen syftar till att fasa ut importen av olja, gas och kärnmaterial från Ryssland före slutet av 2027, samtidigt som man försöker se till att omställningen inte hotar kontinentens energistabilitet. Enligt strategin ska varje medlemsland utarbeta nationella planer för att organisera avvecklingen av rysk energi och ”stärka diversifieringen av energiförsörjningen inom EU”.
Denna ambition att bryta sig loss från rysk energi har dock stött på starkt motstånd från vissa länder som är särskilt beroende av den, särskilt Ungern och Slovakien. De bägge länderna har regelbundet protesterat mot nya energisanktioner, eftersom de fruktar stigande priser och en allvarlig risk för försörjningstryggheten i respektive land. De kritiserar också försöken att ta bort de särskilda undantag som de tidigare har förhandlat fram för att fortsätta importera rysk olja, och menar att det strider mot både deras lands säkerhet och tidigare överenskommelser som nåtts i Europeiska rådet.
Denna oro har uttryckts inte bara genom de två ländernas officiella uttalanden, utan också genom att Ungern genom sina veton har blockerat många europeiska initiativ. Det senaste är antagandet av det 18:e sanktionspaketet mot Ryssland: Slovakien har också upprepade gånger blockerat antagandet och krävt tydliga garantier för att undvika alla risker för olje- och gasbrist.
Denna vägran sköt upp antagandet av det nya sanktionspaketet till dess att Europeiska kommissionen gav Slovakien försäkringar om stabilitet i landets försörjning, skydd mot prisvolatilitet och stöd i händelse av en konflikt med ryska leverantörer. ”I det här skedet skulle det vara kontraproduktivt att fortsätta att blockera det 18:e sanktionspaketet”, sade premiärminister Fico och hävdade att de har fått ”högsta möjliga garantier i detta skede”.
Serbien, som har varit kandidatland för EU-medlemskap sedan 2011, då dess ansökan godkändes av EU-kommissionen, har uttryckt sitt missnöje utan att kunna använda något veto, eftersom landet inte är medlem i EU. Men sedan tillkännagivandet av REPowerEU-planen har Serbien vidtagit åtgärder för att uttrycka sitt missnöje: Landet har offentligt bett om successiva uppskov med sanktionerna mot sitt ryskkontrollerade raffinaderi och åberopat behovet av att bevara sin energitrygghet. Den serbiska regeringen har intensifierat förhandlingarna med USA och EU för att säkra sitt undantag och betonar att varje avbrott i leveranserna skulle äventyra landets ekonomi och stabilitet.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
