– I november sjönk samtliga inflationsmått enligt preliminära siffror, säger Filip Hellberg, prisstatistiker på SCB.
Enligt SCB:s preliminära statistik sjönk inflationen enligt Konsumentprisindex (KPI), som är den vanligaste formen att mäta inflationen, från 0,9 procent i oktober till 0,3 procent i november. Månadsförändringen för KPI från oktober till november var -0,4 procent.
För den andra formen av inflationsmått, KPIF, som är det mått riksbanken använder sig av var det, enligt många experter, även en överraskande positiv nivå som uppmättes. Marknaden antog, enligt de flesta banker, att inflationen skulle hamna på 2,5 procent, långt över Riksbankens mål på 2 procent. I stället blev det 2,3 procent vilket är en avsevärd förbättring av det ekonomiska läget.
Ljuspunkt i mörkret – bättre läge för svenska konsumenter
Enligt Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, är det en riktig ljuspunkt i den annars tyngda svenska ekonomin.
– Inflationen faller tillbaka och det är positivt för alla hushåll. Det beror delvis på lägre elpriser men också lägre pristryck globalt, lägre producentpriser och starkare krona. En låg inflation ger utrymme för stimulanser för att lyfta svensk ekonomi, såsom finanspolitiska sådana i form av skattesänkningar exempelvis. Det kan förhoppningsvis sätta fart på hushållskonsumtionen, som är viktig för att svensk ekonomi ska lyfta, sade hon till Aftonbladet.
En annan positiv faktor är att den svenska kronan stärkts med över 17 procent hittills i år.
– Den starkare kronan gör vår import billigare, och det har bidragit till att få ned inflationen. Vi får mer för pengarna när vi reser utomlands och en stark krona är ett kvitto på att förtroendet för svensk ekonomi är stort, sade Bratt vidare men lade till en brasklapp:
– Dock har en starkare krona en negativ effekt på vårt sparande som är noterat i till exempel dollar, så som globalfonder. De går sämre än vad de annars skulle ha gjort.
