Det paneuropeiska projektet NOYB är en förkortning av begreppet ”none of your business”. Det sammanfattar lite humoristiskt verksamhetens syfte. Och det skulle nog inte skada med lite humor med tanke på vad NOYB kontinuerligt uppdagar. Organisationen har som mål att se till att GDPR och annan integritetslagstiftning som omgärdar människors privatliv åtföljs.
Arbetet har bland annat resulterat i att man år efter år kan avslöja korruption och arrogans hos aktörer som kräver människors personuppgifter som villkor för användning av deras tjänster. År 2018 bötfälldes Spotify för att ha brutit mot EU:s dataskyddsförordning till att betala 58 miljoner kronor, och man har även drivit framgångsrika rättsprocesser mot Google, Grindr och Facebook, som även de samlar in onödigt mycket personuppgifter från sina användare.
I första hand har NOYB processat mot privata koncerner som åsidosatt sina användares sekretess. Nu vänds i stället siktet mot Sverige och en tung statlig myndighet. Det handlar om Skatteverket som lagrar medborgarnas privata information för att underlätta beskattning. Om det bara varit på det sättet, hade allt varit frid och fröjd. Men personuppgifterna stannar inte inom samhällsorganets väggar, utan säljs i stället vidare av Skatteverket till vinstdrivande företag med oklara agendor.
Det här gör att verksamheter som MrKoll enkelt kan lägga upp en stor del av ditt liv på nätet – som din adress, ditt civilstånd, din inkomst, din bostadsort, värdet på ditt hus och ditt personnummer. Följden är att utpressare, stalkers och bedragare länge och utan några problem kunnat botanisera bland intressanta måltavlor. Med tanke på dagens oberäkneliga gängvåld i landet, kan man argumentera för att situationen snabbt blivit ännu mer komplex. Privatpersoner har också lidit svåra publicitetsskador genom att psykologisk terror kunnat riktas mot dem genom rikstäckande media, som i sin tur erhållit de utsattas persondata från myndigheter.
NOYB-juristen Joakim Söderberg har nu stämt Skatteverket för att man både vägrar att följa EU:s lagstiftning och Högsta domstolens beslut i frågan. Vad som är tydligt på NOYB:s hemsida är att en unik industri runt persondata ohämmat blomstrar i Sverige. Förutom att aktörer som Ratsit och MrKoll utan medborgares medgivande kan publicera deras privata information öppet på nätet, finns ett antal företag som köper upp och sedan erbjuder vidareförsäljning av Skatteverkets personuppgifter.
Förstärkt politiska trakasserier och sensationsjournalistik
Bisnode, som företaget hette innan det bytte namn till Dun & Bradstreet, uppmärksammades som mest för sin brottsliga verksamhet 2014. Men allt hade börjat året innan. Då hade den AFA-kopplade Researchgruppen i samarbete med Bonnierägda Expressen hängt ut flera personer med namn och bild. Tidningen försvarade agerandet med att de angripna var offentliga personer eftersom de arbetat som företagare eller innehaft chefspositioner i arbetslivet. De ansatta stämplades genom kvällstidningens svarta rubriker som ”näthatare” för att de anonymt, och tidvis i upprörda ordalag, kommenterat på alternativmediers webbsidor runt negativa samhällsförändringar som invandringen fört med sig. Uthängningarna skedde troligen genom att det vänsterextrema journalistkollektivet lyckats med ett dataintrång i kommentarsystemet Disqus. Där hade kommentatorernas e-postadresser återfunnits. Uppgifterna hade sedan enligt Expressen ”samkörts med register och myndigheter”, och på det sättet hade man kunnat identifiera flera av medborgarna som dolde sig bakom användarnamnen.
Efter den första uthängningen ville man bredda granskningen. AFA-veteranerna Martin Fredriksson och Mathias Våg engagerade därför Bisnode i ytterligare kartläggning av samma grupp. Sagt och gjort, Bisnode sålde minst 400 ”näthatares” kreditupplysningar till vänsterradikalernas ekonomiska förening Sepukku Media. AFA-kopplade Researchgruppen, som de båda männen också ingick i, kunde med hjälp av affären sjösätta en omfattande kartläggning också av den ekonomiska situation kommentatorerna befann sig i. Registret, som presenterades i Expressen med rubriker som ”Kolla – alla som har betalningsanmärkning i Järfälla”, innehöll dock inga namn. Men överallt där ”näthatare” kunnat konstateras bo, dök den ekonomiska genomlysningen upp i lokalreportage. Den utstuderade psykologiska terror de båda reportagen utgjorde chockerade många. Dåvarande socialministern Göran Hägglunds presschef Johan Ingerö skrev på Twitter till Expressens chefredaktör Thomas Mattsson: ”Ni ljuger alltså på löpet. Och skapar ångest för folk som tror sig ha hängts ut. Att du öht kan se dig i spegeln.”
Analysföretag och vänsterradikala i samma sfär
År 2020 köptes Bisnode upp av amerikanska Dun & Bradstreet för 7,2 miljarder kronor. Innan dess ägdes firman av investmentbolaget Ratos och medieklanen Bonnier. Bonniersfären ägde alltså både det företag som sålde personuppgifter till vänsterextremisterna, och den tidning där extremisternas sammanställning sedan publicerades.
Att den politiska korruptionen inte bara omfattar Bonnier blev snart tydligt. Researchgruppen mottog 2014 priset Guldspaden för uthängningarna, och belönades senare samma år med Stora Journalistpriset för ännu ett uthängningsjobb, denna gång riktat mot Sverigedemokraternas representanter. Juryns motivering löd då: ”För att de med banbrytande men kontroversiella metoder har röjt hatets nätverk och visat nolltoleransens rätta ansikte.” Något som också är banbrytande och kontroversiellt är ju som bekant kriminalitet. I maj 2014 slog Datainspektionen fast att Bisnode begått ett lagbrott i att lämna ut kreditupplysningarna på ”näthatarna”.
Men Bisnode fick bara en liten smäll på fingrarna. Dagens Media rapporterade den 15 maj 2014 att företaget hädanefter tvingats ”ändra sina rutiner så att inte samma lagbrott kan begås igen” samt betala en företagsbot på 100 000 kronor.
Men det här var inte första gången Bisnode begått brott med personuppgifter. Tidningen Realtid rapporterade redan 2008 att Datainspektionen i ett föreläggande konstaterat att företaget sålde privatpersoners kreditupplysningar till andra aktörer som sedan lade upp dem på nätet. Då var det bland annat Kronofogden som ursprungligen sålt uppgifterna till Bisnode. Även då dömdes Bisnode att betala en företagsbot på 100 000 kronor, och 40 personer av totalt 100 drabbade fick det blygsamma skadeståndet på 2000 kronor vardera.
AI-genererade underrättelser om alla i landet över 15 år
The Intelligence Company pekas också ut av NOYB för att göra integritetskränkande affärer med Skatteverket. Bolaget är skapat av entreprenören och mjukvaruutvecklaren Jens Nylander. Han verkar även som företagets vd och har tidigare främst gjort sig känd för att granska kommuners betalningar av leverantörer. Genom AI-verktyget Ormeo som Nylander själv utvecklat, kunde kommuners och regioners leverantörsfakturor analyseras. De visade sig ofta vara felaktiga, och antydde utbredd korruption. För detta nominerades Nylander 2024 till Stora Journalistpriset som ”Årets förnyare”. Priset i den kategorin tilldelades dock SVT-reportern Diamant Salihu, vars karriär tog fart när han med sin tidigare arbetsgivare Expressen hängde ut medborgarjournalisten Fabian Fjälling från Granskning Sverige.
The Intelligence Company är ett rikstäckande kreditupplysningsbolag med alla företag och privatpersoner från 15 års ålder i sina register. Ordet ”intelligence” i företagsnamnet som på engelska beskriver underrättelsetjänsters verksamhet, är verkligen relevant för Nylanders skötebarn. Antalet statliga informationskällor i kombination med den AI-understödda tekniken, gör att TIC kan göra en extremt detaljerad kartläggning av svenska medborgare. Förutom från Skatteverket, inhämtar och behandlar TIC information löpande från Bolagsverket, Statistikmyndigheten, Statens personadressregister, Kronofogdemyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Finansinspektionen, Stockholmsbörsen, Tingsrätterna, Centrala Studiestödsnämnden, Kammarkollegiet, Folkhälsomyndigheten, Patent-och registreringsverket, Post-och Inrikes Tidningar, Kommuner, myndigheter, universitet, högskolor och kommunala bolag samt Länsstyrelsen.
På TIC:s hemsida sammanfattas erbjudandet till kunderna:
”Få en komplett överblick över företag, fordon, adresser, fastigheter och personer. Vår basvy samlar viktig information som risker, kreditvärdighet, betalningsanmärkningar, finansiella nyckeltal, verklig huvudman och mycket mer. Allt du behöver för en snabb och säker bedömning.”
Man kan prenumerera på TIC:s tjänster, där den lägsta månadskostnaden ligger på 495 kronor i månaden.
– Jag är så glad att så många vill stödja den informationsrevolution som nu kommer att starta med The Intelligence Company, sade Jens Nylander 2024 till näringslivspublikationen Breakit i samband med att tunga investorer från näringslivet gick in med kapital i bolaget.
Skatteverket: ”Vad är klockan?”
Juristen Joakim Söderberg på NOYB som nu stämmer Skatteverket i Förvaltningsrätten för handel med svenskars personuppgifter, betonar att de som försvarar situationen inte har en klar helhetsbild. I en intervju med produktionsbolaget Bubke på YouTube tar han upp den svenska offentlighetsprincipen, som ofta hänvisas till i termer av Sveriges demokratiska statsskick och möjlighet för medborgerlig insyn. Men den står inte ensam, påpekar Söderberg, utan regleras genom offentlighets- och sekretesslagen.
– Syftet med offentlighetsprincipen är inte att bolag ska tjäna pengar på mina uppgifter. Inte att individer ska kunna granska varandra. Det är liksom … rätten till privatliv måste finnas någonstans, och är i princip icke-existerande i Sverige idag, påpekade Söderberg.
Han tillade också att Skatteverket förhoppningsvis skulle ”skärpa sig och sluta motverka rätten till privatliv”.
Man kan tycka att det redan borde ha skett, då en prejudicerande dom redan fallit. Högsta domstolen har slagit fast att uppgifter måste sekretessmarkeras om det är sannolikt att mottagaren behandlar dem i strid med dataskyddsförordningen. Skatteverket har dock struntat i Högsta domstolens beslut genom att hänvisa till den svenska grundlagens princip om ”öppenhet”. Detta är bakgrunden till varför NOYB beslutat sig för att dra Skatteverket inför rätta.
När en reporter från Bubke ringde till Skatteverket, blev det tvärstopp. Komiken i den Granskning Sveriges avslöjande reportage, där makthavare på svenska tidningsredaktioner och myndigheter ofta stod svarslösa inför helt rimliga frågeställningar från intresserade medborgare.
Reportern som ringde Skatteverket sade att han på myndighetens tjänst SPAR upptäckt att lite av hans persondata sålts till Dun & Bradstreet. Han undrade hur det gått till. Pressekreteraren frågade plötsligt vad klockan var, och kom sedan på att det var semestertider. Det fanns ingen på plats som kunde svara på frågan. Hon bad frågeställaren skicka ett mejl i stället.
– Det finns alltså ingen person som ansvarar för frågor gällande personlig integritet? frågade YouTube-kanalens andre reporter.
Det kunde pressekreteraren ”helt ärligt” inte svara på. Samtalet avslutades med ömsesidiga önskningar om en trevlig sommar. En medarbetare på Dun & Bradstreet intervjuades också. Han kunde varken svara på om företaget hade ett utgivningsbevis eller om något mer än privatpersoners kreditupplysningar samlades in. Senare fick frågeställarna ett skriftligt svar. Man hade nu hittat företagets utgivningsbevis, och det påstods göra att de inte omfattades av GDPR-lagstiftningen. På frågan om något mer än medborgarnas kreditupplysningar användes av företaget, kom inget svar.
Utgivningsbevis motiveras ofta av att journalister bidrar till samhällsdebatten, men Joakim Söderberg ifrågasätter logiken i att samhällsdebatten stärks av att företag som Dun & Bradstreet tjänar pengar på att sälja enskilda personers persondata till någon som tjänar pengar på att publicera dem på nätet. EU-domstolen väntas enligt Söderberg inom kort komma med ett avgörande om utgivningsbevis kan trumfa den stränga GDPR-lagstiftningen.
”Sverige stoltserar med att vara ett land där mänskliga rättigheter står högt på agendan, men uppenbarligen respekterar regeringen inte den grundläggande rätten till privatliv eller dataskydd”, menar Söderberg på NOYBS hemsida.
