Olle Felten

🟠 Alla åtgärder som vidtagits under coronapandemin, så här långt, har kännetecknats av en sällan skådad miljardrullning. Flera hundra miljarder i olika stöd och lån har lanserats under de hektiska månaderna efter det att pandemin invaderat det svenska samhället. De svenska åtgärderna mot pandemins verkningar finns uttaxerade i en prognos hos Riksgälden, men de åtaganden som statsminister Stefan Löfven skrivit under för svensk räkning i EU kan bli en, ännu okalkylerad, mardröm.

🟠 Tidigt på morgonen den 21 juli skrev EU-ländernas regeringschefer på avtalet om den nya långtidsbudgeten och den så kal­la­de återhämtningsfonden för EU, efter ett historiskt långt maratonmöte över mer än fyra dygn. Den senare har lanserats som ett stöd för återuppbyggnad till länder som drabbats hårt av coronapandemin. Konstruktionen innebär att EU:s budgetramar i det närmaste dubbleras, med lånade pengar, under tre år. Förändringen är fundamental och marknadsförs som ”Nästa generation av EU” – utan att ställas under demokratisk prövning.

🟠 De ekonomiska förutsättningarna inför hösten 2020 skiljer sig mycket från de senaste årens. Riskerna för ekonomiska bakslag är, enligt de flesta bedömare, väsentligt mycket högre i år. Huvudorsaken är givetvis coronapandemins effekter. Redan före sommaren förutspåddes hög arbetslöshet på grund av ökade konkurser, en utveckling som fortsätter att oroa. Oron för effekterna av ett prisfall på bostadsmarknaden lyser igenom lite överallt, men bankerna går på offensiven för att öka utlåningen.

🟠 Elpriserna har rusat till för årstiden extrema nivåer, i huvudsak för elkunderna i mellersta och södra Sverige. I norra Sverige ligger elpriset på betydligt mera beskedliga nivåer. Skillnaden uppgår vissa dagar till flera hundra procent. Bakom situationen ligger en ogenomtänkt energipolitik i stort, där avvecklingen av kärnkraft är en huvudingrediens. Men också brister i utbyggnaden av kraftnätet, särskilt i södra Sverige, för att kunna omfördela el mellan olika delar av landet, spelar in.

🟠 Diskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

🟠 Den 13 maj redovisade SCB inflationsläget i april, med en samlad negativ inflation. Det var visserligen en väntad nedgång på grund av coronavirusets effekter, men många överraskas av kraften i prisutvecklingen. Bilden är dock inte enkel, energipriserna (olja och el) står för huvuddelen av minskningen. Utan energipriserna ligger inflationen på 1,0 procent, betydligt mer beskedligt sett ur ett inflationsmålsperspektiv. Riskerna för en allvarlig ekonomisk kris måste dock anses ha ökat.