Olle Felten

🟠 Allmänna Arvsfonden har sedan 1928 ansvaret för att hantera kvarlåtenskapen från avlidna utan legala arvingar eller giltiga testamenten. Pengarna samlas in och förvaltas av Kommarkollegiet och fördelas till olika projekt av Arvfondsdelegationen. Arvfondsdelegationen gör sin egen uppföljning utan krav på öppen extern revision, som svenska myndigheter normalt är underkastade. Resultatet är en verksamhet som sprider avlidnas tillgångar på ett sätt som gör att många säkert vrider sig i graven.

🟠 I en ny rapport pekar Skandiabanken på stora problem för framtida pensionärer, som vill byta bostad efter pensioneringen. Utgångspunkten för rapporten är det sjunkande realvärdet på pensionen för stora grupper, men också de regler som tillämpas av bankerna när de handlägger en ansökan om bostadslån. Den fortsatta prisökningen på bostadsmarknaden är ytterligare en komponent i sammanhanget. Effekten blir att vanliga pensionärer kommer att få stora svårigheter att få nya bostadslån, främst i storstäderna.

🟠 Industrins kapacitetsutnyttjande är en belysande illustration av hur industriföretagen mår, men också en tydlig indikation på hur sysselsättningen kan komma att påverkas den närmaste framtiden. Flera storföretag ser nu över sina resurser och anpassar verksamheten efter verkliga och väntade nedgångar i försäljningen. Arbetslösheten fortsätter också att öka, enligt Arbetsförmedlingens veckorapporter. Även de viktiga småföretagen ser dystert­ på framtiden, främst inom tjänstesektorn.

🟠 Svensk Handels handelsbarometer sätter fingret på en av vår tids riktigt stora förändringsprocesser som påverkar hela samhället. Handeln är en viktig bransch med många anställda och inte minst modebutikerna har fått stora problem med sviktande omsättning och lönsamhet. Höga lokalkostnader snabbar på strukturomvandlingen, som innebär en övergång till mer e-handel. De flesta handelsföretag har i dag någon form av internetbaserad försäljning och trenden är att butiksjobben minskar.

🟠 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att växa. Särskilt allvarlig är trenden för de långtidsarbetslösa, som ökar i en allt snabbare takt, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Socialdemokraternas marknadsgimmick om ”den lägsta arbetslösheten i EU” trillade ihop som ett korthus när lågkonjunkturen började utvecklas 2019. I dag, mitt i coronapandemin, har Sverige en av de allra högsta arbetslöshetssiffrorna i EU. Även i ett OECD-perspektiv ligger Sverige en bra bit över medelvärdet för medlemsländerna.

🟠 Flera av de införda coronastöden har varit tidsbegränsade och har nu löpt ut, trots att problemen kvarstår. Andra stöd har varit riktade till större företag, och många enskilda näringsidkare har blivit utan viktiga stöd. Både kultursektorn och idrottsrörelsen har börjat knorra rejält över bristen på konsekvens i de införda restriktionerna, som bidrar till minskad aktivitet och ökade ekonomiska problem. Samtidigt pekar nationalekonomer på risk för problem med ökat bidragsberoende.

🟠 Alla åtgärder som vidtagits under coronapandemin, så här långt, har kännetecknats av en sällan skådad miljardrullning. Flera hundra miljarder i olika stöd och lån har lanserats under de hektiska månaderna efter det att pandemin invaderat det svenska samhället. De svenska åtgärderna mot pandemins verkningar finns uttaxerade i en prognos hos Riksgälden, men de åtaganden som statsminister Stefan Löfven skrivit under för svensk räkning i EU kan bli en, ännu okalkylerad, mardröm.

🟠 Tidigt på morgonen den 21 juli skrev EU-ländernas regeringschefer på avtalet om den nya långtidsbudgeten och den så kal­la­de återhämtningsfonden för EU, efter ett historiskt långt maratonmöte över mer än fyra dygn. Den senare har lanserats som ett stöd för återuppbyggnad till länder som drabbats hårt av coronapandemin. Konstruktionen innebär att EU:s budgetramar i det närmaste dubbleras, med lånade pengar, under tre år. Förändringen är fundamental och marknadsförs som ”Nästa generation av EU” – utan att ställas under demokratisk prövning.

🟠 De ekonomiska förutsättningarna inför hösten 2020 skiljer sig mycket från de senaste årens. Riskerna för ekonomiska bakslag är, enligt de flesta bedömare, väsentligt mycket högre i år. Huvudorsaken är givetvis coronapandemins effekter. Redan före sommaren förutspåddes hög arbetslöshet på grund av ökade konkurser, en utveckling som fortsätter att oroa. Oron för effekterna av ett prisfall på bostadsmarknaden lyser igenom lite överallt, men bankerna går på offensiven för att öka utlåningen.