” – För att man skulle behålla jorden inom släkten, så fick äldste sonen ärva allting. Men han fick inte sälja, utan det skulle gå till hans äldste son och så vidare. Jag trodde det var upphävt. Finns det inte en lag om det?”
Citatet är hämtat ur Jan Mårtenssons detektivroman Vampyren och är en väldigt bra summering av vad arvsformen fideikommiss innebär.
Sverige är det enda landet i Europa där denna gamla arvsform inte har blivit avvecklad, trots en avvecklingslag som trädde i kraft 1964.
Fideikommissens historia i Sverige
Ordet fideikommiss kommer av det latinska ordet fideicommissum. Den här arvsformen har en lång historia här i Sverige. Ett förstadium till denna arvsform var hertigdömena som Gustaf Vasas söner fick ärva. Det var dock först i 1686 års testamentsstadga som den arvsformen blev etablerad och laglig. Innehavaren av ett fideikommiss kallas fideikommissarie.
Arvsformen var vanlig bland adeln. Även om det vanliga är att äldste sonen ärver var det möjligt för gifta kvinnor att stifta fideikommiss. Råbelövs slott, till exempel, testamenterade änkan Anna Katarina Ridderschantz till sina tre döttrar. Slottet tillhör idag, genom generationer av giftermål, familjen Murray.
I artikeln ”Unika arvsformen fideikommiss – därför har den levt kvar så länge i Sverige”, som är från Lunds universitet och finns publicerad på forskning.se, får man veta att denna arvsform i århundraden har gjort ”att främst adliga familjer” kunnat ”behålla sin förmögenhet samlad – ofta i form av slott och gods – och därmed säkra familjens status och position.”
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
