Röda terrorn, då socialister mördade kristna och brände kyrkor och kloster, ledde till ett upprop som utmynnade i ett inbördeskrig där den socialistiska regimen till slut kunde störtas. Vi har valt att inte visa grymma bilder på brända nunnor och liknande. Foto: Wikipedia, okänd

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

BOKRECENSION
De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Mellankrigstiden 1918–1939 var inte en tid av fred. Det var en tid av in­bördes strider och oroligheter i hela Europa. I Ryssland och Finland var det inbördeskrig. Och i alla europe­iska länder förekom strejker, kraval­ler och ekonomiska omvälvningar, såsom depressionen på 30-talet. Det var en tid av höger mot vänster. Och i Spanien blev denna konflikt säll­synt blodig.

Införandet av republik 1931 ledde till vänsterdominans i regeringen. Men regeringen kunde – eller ville – inte upprätthålla ordning. Sådant som ”religionsfrihet” urartade till exempel i brännande av kyrkor och mördande av präster, munkar och nunnor.

Spanska inbördeskriget 1936–1939 av Henrik Berggren. Historiska Media, 2022, 190 sidor

I Spanska inbördeskriget 1936–1939 berättar Henrik Berggren hur högern år 1936, i form av några ge­neraler, i detta läge fick nog. Man gjorde uppror mot regimen för att få slut på mördandet. Planen var att kuppartat ta makten i landets vikti­gaste städer. Men kupperna lyckades bara på en handfull platser i norr och söder. Rikets hjärtland med hu­vudstaden Madrid plus större delen av Medelhavskusten förblev i regi­mens hand. Därmed blev det hela i stället ett inbördeskrig där rebell­sidan måste erövra hjärtlandet stad för stad, by för by, praktiskt taget.

Först tog man Toledo, som var belägrat. Att tåga in och häva be­lägringen, centrerad kring en mili­tärakademi i ett slott, blev en viktig symbolhändelse. Befälhavaren som yrkat på denna operation, Franco, ökade då sin prestige. Dittills hade han bara varit en av flera upprors­generaler. Nu blev han nummer ett. Det faktum att den hjälp man fick från Nazityskland, i form av bland annat transportflygplan, enbart slus­sades till Francos kommando, hjälp­te också att höja honom till upprorets obestridde ledare.

Den socialistiska regimen fick också hjälp, dels från Sovjetunionen som sände vapen, dels från socia­listiska rörelser i hela Europa som skickade frivilliga, även från Sverige.

Härnäst, med början i november 1936, försökte rebellerna inta Mad­rid. Staden låg inte så långt från To­ledo. Men här led man ett bakslag. Regeringssidan vann en avvärjnings­seger. ”Motstånd ger seger”, sa presi­denten. Det var på lång sikt en farlig illusion, ty det internationella läget gynnade nationalisterna, alltså re­bellerna, de traditionalistiska gene­ralerna med stöd i katolska kyrkan. Republiken å sin sida ville vinna tid tills antingen en intervention av västmakterna skedde, eller tills en allmäneuropeisk konflikt utbröt. Om västmakterna gav stöd skulle man bli starka och kunna slå ner uppro­ret. Och om ett allmäneuropeiskt krig utbröt skulle Nazityskland inte längre kunna stödja rebellsidan.

Men inget av detta hände. Väst­makterna, lika med Frankrike och England, var svaga och ville ha be­varat lugn i Europa. Därför gav man ingen vapenhjälp till republikanerna (och ej heller till rebellsidan). En all­mäneuropeisk konferens skulle se till så att ingen intervention skedde. Men Tyskland och Italien, som för­visso deltog i konferensen, bröt mot dess beslut och sände vapenhjälp till Franco. Ty man visste att Frankrike-England inte handgripligen skulle straffa dem för det.

Även Sovjet fortsatte att sända va­pen, till republikanerna. Republiken tog även emot militära rådgivare därifrån. Men den framför allt tyska vapenhjälp som rebellerna fick var helt enkelt starkare och bättre. Den tyska Legion Condor, med sina mo­derna jakt-och bombplan, anses ha varit en krigsavgörande faktor.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nedstigning i byråkratins helvete

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

🟠 BOKRECENSION Illuminatorden har de senaste årtiondena stått alltmer i centrum för diskussionen runt hemliga ordnar. Dess grundande 1776 är historiskt belagt, men vad som sedan har hänt med den är mer oklart. I denna bok, späckad med fakta, resonemang och hypoteser, tecknar den välmeriterade amerikanske journalisten Jim Marrs (1943–2017) en bred översiktsbild över de hemliga sällskapens historia och idévärld. Författaren har arbetat utifrån ett mycket stort källmaterial, och är inte rädd för att ställa upp djärva teorier. Mycket av det citerade källmaterialet är verkligen häpnadsväckande.

Läs även:

Nedstigning i byråkratins helvete

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

🟠 BOKRECENSION Illuminatorden har de senaste årtiondena stått alltmer i centrum för diskussionen runt hemliga ordnar. Dess grundande 1776 är historiskt belagt, men vad som sedan har hänt med den är mer oklart. I denna bok, späckad med fakta, resonemang och hypoteser, tecknar den välmeriterade amerikanske journalisten Jim Marrs (1943–2017) en bred översiktsbild över de hemliga sällskapens historia och idévärld. Författaren har arbetat utifrån ett mycket stort källmaterial, och är inte rädd för att ställa upp djärva teorier. Mycket av det citerade källmaterialet är verkligen häpnadsväckande.

Postmodernismen granskas

Postmodernismen granskas

🟠 BOKRECENSION ”Postmodernism” är idag ofta ett skällsord. Men när det begav sig kom den inte bara med elände. När 70-talsvänstern kört slut på sitt krut kunde postmoderna idéer ge oss en del friska fläktar ur Europas bildningsarv. Det finns mycket att reda ut här och Johan Lundberg gör ett försök i en nyutkommen bok, När postmodernismen kom till Sverige.

Visdomar i repris

Visdomar i repris

🟠 BOKRECENSION Karl-Olof Arnstberg är vår tids Sokrates. Han envisas med att söka sanningen om vårt lands tillstånd, och hans tålamod tycks oändligt. Likt Sokrates vägrar han ge upp den förnuftiga dialogen som redskap för att hitta sanningen. Kanske kan man ibland ana en otålighet, kanske till och med ett raseri under den lugna ytan i denna boks texter. Ordet är fritt är dock huvudsakligen en sammanfattning av analyser och slutsatser som är ganska välkända vid det här laget, så är det en sådan faktabas du vill läsa, så kan boken varmt rekommenderas.

Så kapades Svenska kyrkan

Så kapades Svenska kyrkan

🟠 BOKRECENSION Vad har kyrkan gemensamt med marxismen, som hatade alla religioner? I västvärlden, men kanske främst i Sverige, uppstod en märklig sammansmältning där marxistiska idéer spreds genom kyrkliga institutioner. Johan Sundeen går på djupet i denna fråga i en närmast akademisk stil, ett standardverk med ambitiös källförteckning.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.