Oswald Spengler är en borttappad filosof. Spengler har, för att låna en formulering från George Orwell, försvunnit ner i minneshålet och blivit kvar där. I den utsträckning han fortfarande nämns kommer hans namn sällan på tal utan ett nedlåtande tonläge som sällskap. Det heter att Spengler var en stor pessimist som förutspådde den västerländska civilisationens undergång och som dessutom gjorde alldeles för stora anspråk på framsynthet när han gjorde sitt kraftfulla försök att förutsäga framtiden. Framtidstro är alltid bra för en filosofs popularitet.
Detta är en djupt orättvis behandling av en man som i själva verket var en stor tänkare och som i huvudverket Västerlandets undergång samt en serie småskrifter genomskådade sin samtid och förutsåg sådant som ännu inte hade inträffat. En av dessa småskrifter heter Människan och tekniken och är, liksom alla Spenglers mindre kända böcker, lysande i sitt anspråkslösa omfång. Precis som titeln anger handlar boken om människans, eller mer specifikt, den västerländska människans förhållande till den högteknologiska situation hon vid Spenglers tid redan bekantat sig med.
