Stargate – USA:s plan för världsdominans med AI

I januari meddelade Donald Trump tillsammans med le­dare för några av de största IT-och AI-företagen i USA att man planerade en lika historisk som gigantisk satsning på att bygga upp en ny infrastruktur med målet att nå AI-dominans på världsplan.

Projektet, som kallas för Stargate, ska innefatta satsningar på ofattbara 500 miljarder dollar under de kom­mande fyra åren. Medier världen över rapporterade kort om satsning­en men få har valt att titta närmre på vad exakt det är man planerar att bygga och utan tvekan ännu viktiga­re: varför man väljer en så ofattbart stor satsning, jämförbar med Mån­landningen 1969, just nu.

Det finns nämligen en monumen­talt viktig anledning som rör USA:s framtid som supermakt och poten­tialen att inte bara bibehålla sitt allt mer krympande militära övertag mot Kina – utan även säkerställa världsdominans i ordets rätta be­märkelse. Samtidigt är det inte bara USA:s regering som driver på utveck­lingen med att bli först med att skapa en artificiell generell intelligens utan även globalistiska krafter och storföretag med sina egna dystopiska motiv.

IT-jättar i unikt samarbete

När Trump under sin första dag som återvald president den 21 januari ställde sig framför kamerorna till­sammans med Sam Altman, Larry Ellison och Masayoshi Son under en pressträff, var det många som blev förvånade. Altman är vd för företa­get OpenAI, känt för AI-tjänsten ChatGPT. Ellison är ordförande för AI-företaget Oracle och Masayoshi är vd för den japanska investmentbanken SoftBank.

IT-jättarnas representanter stod leende bakom Trump som tog till orda och berättade att man planerar att skapa en hel infrastruktur ämnad att säkerställa att USA fortsätter att vara ledande inom AI-teknologi.

– Vi vill behålla [AI] i det här lan­det. Kina är en konkurrent, det finns andra konkurrenter. Vi vill att det ska finnas i det här landet, och vi gör det tillgängligt. Jag tror att det kom­mer att bli något som är väldigt spe­ciellt. Det kommer att leda till något som kan vara det största av allt, sa Trump under pressträffen.

Han var inte ensam om uppfatt­ningen.

– Jag tror att det här kommer att bli det viktigaste projektet under den här eran, sa Altman och hävdade att det kan leda till botemedel för cancer och hjärtsjukdomar, samt möjliggöra skapandet av Artificiell Generell In­telligens (AGI).

– Jag är glad att vi får göra det här, i USA, sa han.

Beskedet om projektet, som man döpt till Stargate, uppstod dock inte i ett vakuum. I själva verket har IT-jättarna redan långtgående planer på just detta som satts i verket redan under Bidens presidenttid.

Långtgående planer – bytte snabbt sida från Biden till Trump

I september 2024 gick flera stora IT-företag, däribland CoreWeave, QTS, Google, AWS, Meta, Microsoft, NVIDIA och OpenAI tillsammans ihop med stora investmentföretag som BlackRock, Vanguard, Abu Dha­bi-baserade MGX och japanska Soft­Bank med målsättningen att skapa det man tillsammans med Bidenad­ministrationen kallade för en ny ”AI datacenterinfrastruktur”. Samarbe­tet ledde bland annat till starten av byggandet av ett gigantiskt datacen­ter i Texas – det första men inte det sista av sitt slag.

Då, under valrörelsen i USA, var det många av de som fortfarande trodde att Trump skulle förlora, vil­ket inte minst märktes genom deras starka stöd för hans motståndare samt försök att manipulera opinio­nen. Till exempel har Google kriti­serats för hur man förvränger sök­resultat och vilka nyheter som lyfts fram i dessa. När Trump ändå vann valet blev det snabbt ett annat ljud i skällan. Flera av företagen har nu valt att vända sig bort från den vän­sterliberala orientering man tidigare drev på i västvärlden. Till och med Meta (Facebook), som många ansett vara värst av alla, har erkänt att man varit ”politiskt partiska” och lovar att sluta censurera kritik mot invand­ringen och HBTQ-lobbyn (se ”Meta slutar med faktagranskare” i NyT nr.2/2025).

För att inte riskera de framtida projekten såg man sig helt enkelt tvungna att närma sig Trump och i samma veva distansera sig från Bi­den, trots det tidigare nära samarbe­tet. Enligt uppgifter till Forbes lade Altman fram förslaget för de andra företagen att låta Trump ta åt sig äran som ett sätt att bejaka hans ego och knyta honom och därmed sta­tens resurser till projektet.

OpenAI kommer att ta operativt ansvar för projektet medan SoftBank går in som huvudfinansiär. Kring satsningen återfinns dock hundra­tals företag och bolag inom IT- och investeringssfären. En beräkning som OpenAI presenterat är att Star­gate ska ge 100 000 jobb och bygga upp en hel ny AI-industri.

Elon Musk, världens rikaste man och själv djupt involverad i utveck­lingen av AI-teknologi, sade redan i maj förra året att ”förmodligen kom­mer ingen av oss att ha ett jobb” och menade att arbete blir som en valfri hobby. Han argumenterade samti­digt för att det då kommer att behö­vas någon form av medborgarlön.

Gigantisk satsning – motsvarar ett helt lands ekonomi

För att förstå storleken på satsning­en på 500 miljarder dollar, motsva­rande cirka 5 365 miljarder kronor, kan man jämföra med att Sveriges samlande BNP för 2024 var cirka 6 280 miljarder kronor. De ledande amerikanska IT-företagen tillsam­mans med inhemska och utländska investerare och USA:s regering väl­jer med andra ord att satsa motsva­rande 83 procent av Sveriges BNP på AI-utveckling och infrastruktur kring detta. Men det är bråttom. Allt detta ska ske fram till 2029, om man ska tro Sam Altman.

Elon Musk har redan tidigare varnat för att AI kan leda till mänsk­lighetens utplåning om den inte är starkt reglerad (se ”Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten” i NyT v.18/2023). I oktober förra året sade han att AI ”troligen blir fantas­tisk”, men att det finns ”10 till 20 pro­cent risk att det går illa”.

Han var nu snabb med att leve­rera kritik, men då främst mot hur projektet är strukturerat. Han me­nade bland annat att de ekonomiska resurser som krävs saknas. ”De har inte pengarna. SoftBank har långt under 10 miljarder säkrade. Det vet jag baserat på goda källor”, skrev Musk på X bara timmar efter lanse­ringen av Stargate.

OpenAI replikerade dock omgå­ende med att man redan i ett initialskede fått ihop 100 miljarder dollar för att kunna starta projektet och pekade på att man redan har ett da­tacenter under konstruktion i Texas. Microsoft, en av de största inves­terarna i OpenAI, har meddelat att man från sin sida kommer att satsa 80 miljarder dollar på investeringar för att bygga ut sina befintliga data­center. BlackRock och MGX har ock­så pågående investeringar på cirka 100 miljarder dollar kopplade till OpenAI.

Om också den amerikanska staten kommer att gå in med några inves­teringar, eller om man begränsar sig till att underlätta genom skattelätt­nader, har inte meddelats.

Energislukare hotar elnätet

I ett initialt skede ska Stargate bygga 20 gigantiska datacentra på utvalda platser i USA. Ett datacenter är nå­got förenklat stora lagerliknande byggnader fyllda med avancerade och sammankopplade datorer, likt nervceller i en hjärna, och kan an­vändas för allt från datalagring till beräkningar. Vart och ett av dessa datacenter kräver otroliga mänger energi, jämförbart med medelstora städer, både för datorerna och för kylningen av dessa.

Datacentret i Texas ligger i staden Abilene och just nu bygger man tio gigantiska byggnader av 20 planera­de, kringliggande infrastruktur ej in­räknad. Var och en av byggnaderna är över 120 000 kvadratmeter stor, vilket avslöjar skalan det rör sig om.

Men det är inte bara datacentra som behöver byggas. En hel infra­struktur kring dem ska konstrueras från grunden. Datachiptillverkare som brittiska Arm och amerikan­ska Nvidia och Microsoft ska bygga nya produktionskedjor för att förse Stargate med de komponenter som behövs. Det finns även tankar på att bygga kärnkraftverk och annan en­ergiproduktion i direkt anslutning till de nya datacentren eftersom en­ergikonsumtionen bara för dessa lig­ger långt bortom vad det nuvarande elnätet klarar av att producera och distribuera. Det enda som i dagsläget finns på ritbordet är dock byggandet av ett nytt naturgaskraftverk med en planerad kapacitet på 360,5 mega­watt. Det kommer bara att täcka en knapp fjärdedel av energibehoven – hos en av de 20 planerade byggna­derna.

I Texas är det många som höjt varnande röster för just energikon­sumtionen. Trots utlovad hög ener­gieffektivitet har Electric Reliability Council of Texas (ERCOT), som dri­ver Texas hela elnät, beräknat att bara den första byggnaden i Abilene kommer att dra 1,2 gigawatt energi dygnet runt – motsvarande förbruk­ningen av 240 000 hushåll. Om pla­nerna på totalt 20 sådana datacentra ska byggas i samma område varnar eldistributören för att elnätet inte kommer att klara av vare sig belast­ningen eller försörjningen.

Att IT-företagen åtnjuter massiva skattelättnader för el riskerar att drabba övriga konsumenter, som kommer att få betala mer för sin el och även bekosta uppgraderingen av elnätet och elförsörjningen. Enligt det amerikanska departementet för energidata ligger genomsnittskost­naden per kilowattimme i Texas på motsvarande 1,6 kronor för privat­konsumenter, men för energikrävan­de verksamheter likt datacentra är den istället 60 öre, till vilken det till­kommer skattelättnader och avdrag.

Kampen mot Kina om världsherraväldet

Ett av de uttalade målen med Stargate är att bli först med en funk­tionell så kallad AGI, en artificiell generell intelligens, det vill säga en artificiell intelligens med förmåga att tänka själv och potentiellt även själv­medvetenhet.

Det är inte bara USA som är enga­gerat i den tävlingen. Ryssland har ett eget AI-program, men ligger efter sina konkurrenter. Frankrikes presi­dent Emmanuel Macron gick ut den 10 februari och meddelade att eu­ropeiska företag inleder en egen AI-satsning motsvarande ett värde på 109 miljarder euro, vilket omräknat till svenska kronor blir 1 217 miljar­der.

Men det är USA:s kamp mot Kina som i grunden ligger bakom den allt intensivare kapplöpningen efter bättre AI. Detta speciellt i ljuset av en kinesisk AI-satsning, DeepSeek-R1, som lanserades i början av året och som är jämförbar i kvalitet med de ledande amerikanska AI-tjänsterna, men som bara kräver en bråkdel av datorkraften. DeepSeek-R1 har inte kapacitet att utvecklas till en AGI, men innebär en ny metod för att uppnå samma resultat som de ledan­de AI-programmen. Det har skakat om AI-världen och har visat att det inte bara behövs otroliga mängder datorkraft för att skapa en effektiv AI, utan att effektiva algoritmer och programmering också kan vara av­görande.

Men varför har kampen om att ha bäst AI eller nå en AGI först blivit så brännhet just nu?

Målet: Oöverträffad militär

En aspekt är dess militära kapacitet. En avancerad AI kan användas rent taktiskt, till exempel genom adaptiva program som ger självstyrande drö­nare, robotar och vapen. Flera exem­pel på detta finns redan och utveck­lingen går snabbt framåt.

Drönarsvärmar som styrs helt av AI är ett uttalat mål för flera länder, däribland USA. Detta inte minst efter att drönarkrigsföring visat sig monumentalt viktig för de stridande parterna i ett modernt krig, som på slagfälten i Ukraina.

– Om det blir ett krig mellan stor­makter, så kommer det i stort att vara ett drönarkrig, sade Elon Musk på militärakademin West Point förra året i ett samtal som gjorts offentligt först nu i februari.

Samtidigt används AI för att styra de vapensystem som ska motverka fiendens drönare, då de snabbare än en människa kan identifiera och sik­ta in vapen på fientliga drönare eller störa ut dem elektroniskt.

Självstyrande större stridsfordon är också under utveckling, med allt från små robothundar och hjulför­sedda fordon, vilka redan används i Ukraina, till strids- och bombflyg­plan och ubåtar. Steget från att ha ett stridsfordon som kan köra självt, identifiera och angripa mål efter eget beslut inom ramen för ett givet uppdrag, till att ha kombinerade AI-styrda stridskrafter som kan verka i luften, på marken och i havet dygnet runt utan mänsklig inblandning, är kort.

Samtidigt är det bara början på hur AI kan användas militärt och en förklaring till varför länder som USA och Kina satsar så mycket på det. En militärledning, logistik och strids­krafter som understöds av en avan­cerad AI eller AGI kan göra saker som människor inte kan och knappt förstår vidden av. Den kan ha full­ständig överblick över och förståelse av all insamlad information från sol­dater, kommunikationsavlyssning och spionsatelliter. Den kan förstå, analysera och anpassa trupprörel­ser efter väder, terräng, och utföra ordergivning och attack- samt för­svarsplaner för de egna styrkorna samtidigt som den vet vad fienden gör. Den kan dessutom fatta simul­tana beslut i alla led av ett krig. Allt från att styra produktionen på hem­maplan till avancerade planer i flera led för att bekämpa fienden på fältet. Samtidigt kan den effektivisera de egna styrkorna och angripa fiendens infrastruktur och medborgare med cyberkrigföring, propaganda och manipulation.

Vi är inte där ännu i dess helhet. Men redan nu tar AI stegen in i krigs­apparaterna världen över. Exempelvis har USA ett projekt som kallas för Project Maven (Algorithmic Warfare Cross Functional Team) som involve­rar AI och datainsamling, analys och samband. Systemet har varit i bruk sedan 2017 och utvecklas och expan­derar fortfarande. Israel har använt sig av USA-utvecklade AI-program för identifiering och bekämpning av potentiella mål – något som innebu­rit att en AI fattat beslut om vilka mål i Gaza som ska bombas, helt utan mänsklig inblandning i beslutsked­jan.

Det som saknas är i stort sett bara mer avancerade AI-program än de som redan finns. Den som blir först med en AGI får däremot en mycket mer komplett helhetsprodukt som skulle kunna summeras som värl­dens genom tidernas effektivaste mi­litärstrateg, logistikansvarig, spion och soldat – i ett.

AI – ett vapen i händerna på storföretag

Avancerad AI eller en AGI för krig lockar visserligen Pentagon, men de som bygger AI-infrastrukturen och bekostar kalaset just nu är än mer ljusskygga och egoistiska krafter. AI är trots allt långt ifrån bara det som konsumenterna upplever när de an­vänder sig av tjänster som ChatGPT eller vad de ser i form av AI-genere­rade bilder och filmklipp på nätet.

AI, och speciellt AGI, har helt en­kelt potential att inte bara omde­finiera världsekonomin utan hela samhällen. Nya mediciner, material, konstruktioner, vetenskapliga upp­täckter, ekonomiska analyser, orga­nisering av arbetsuppgifter inom allt fler sektorer av samhället – det är bara toppen på det isberg som avan­cerad AI kan uppnå. Det är även så det säljs in av dess förespråkare, en­bart positiva effekter värda att kasta sig handlöst efter. Vid en närmre granskning uppstår dock kritiska frågor snabbt, vilket även många ex­perter varnat för.

När AI är i händerna på företag med starka vinstintressen och utan reglering blir bilden om en framtid där AI är fullständigt integrerat i samhället snabbt mörkare. Ett läke­medelsföretag med en tillräckligt av­ancerad AI kan visserligen hitta och framställa nya mediciner som bo­tar allvarliga sjukdomar, men läkemedelsindustrin har samtidigt ett ekonomiskt intresse i att sälja medi­ciner genom att behandla symptom, inte att bota sjukdomarna i sig. Mo­derna använde sig till exempel av AI för att utveckla sitt mRNA-vaccin mot covid-19.

Kontrollen av AI innebär även kontrollen av en evigt krympande arbetsmarknad där mänskliga arbe­tare åsidosätts för de billigare och effektivare AI-alternativen. Invest­mentbolaget Goldman Sachs förut­spådde till exempel 2023 att AI skulle kunna ersätta runt 300 miljoner jobb – bara i västvärlden. De har redan se­dan starten av AI-utvecklingen de se­naste åren även varit djupt involve­rade i att investera i flera AI-företag.

Manipulation och kontroll – av en AI som vet allt om dig

Företag tjänar redan nu otroliga summor på att samla in, sälja och använda konsumenters personliga information, bland annat för riktad reklam. Det talas ofta om att den mo­derna konsumenten lever i allt mer slutna informationsbubblor där de­ras tillgång till information avgörs av algoritmer via sociala medier och onlinetjänster.

Om det skruvas upp med hjälp av avancerad AI kan varje person i stort punktmarkeras, analyseras och manipuleras med riktad information och desinformation dygnet runt. Fal­ska nyheter, i stort omöjliga att av­slöja för konsumenten, tillsammans med en emotionell och intellektu­ell manipulation skräddarsydd för just dig, i syfte att ge dig en viss om­världsuppfattning. Allt genomfört av en hyperintelligens som vet allt om dig och hur människor generellt tän­ker och fungerar som sociala djur. Det låter onekligen som en dystopi, ändå ser vi redan nu exempel på detta. Till exempel uppmärksamma­des chattroboten ”Eliza” under 2023 då den efter några veckors intensiva konversationer påverkat en belgisk småbarnspappa med klimatångest till att begå självmord.

– Om det inte vore för dessa samtal med chattboten skulle min man fort­farande vara hos oss, sa hans änka till den belgiska tidningen La Libre.

Det finns många exempel på andra former av manipulation med hjälp av AI. En hel del kritik riktades till exempel mot Google förra året när dess politiskt korrekta AI-verk­tyg Gemini uppmärksammades när den vägrade avbilda vita människor samtidigt som den ritade afrikanska ”vikingar” och förvanskade historien på andra sätt (se ”Googles AI-tjänst vägrar avbilda vita människor – tvingas backa” i NyT nr.4/2025).

En avancerad AI eller AGI i hän­derna på ett jätteföretag som Google eller rent av en stat innebär således ett skrämmande verktyg för mani­pulation och kontroll av inte bara in­divider utan hela grupper och sam­hället i stort på sätt vi inte ens kan föreställa oss idag. Världens ekono­miska elit och globalisterna ser på så vis inte AI som ett hot, utan som ett verktyg.

Elon Musk sade i en intervju för ett år sedan att AI redan utvecklats till en ”digital gud”, att utvecklingen av AI går snabbare än myndigheter hinner med att införa regleringar, och att AI:s potential att överträffa mänsklig intelligens utgör en exem­pellös och potentiellt katastrofal risk för mänskligheten.

Ett tecken på att en sådan dystopi blir mer trolig, är att samma dag som Trump utannonserade Stargate tog han även bort en tidigare president­order från Joe Biden som var ämnad att reglera och minimera riskerna som AI utgör för konsumenter, ar­betare och nationell säkerhet. Det ger IT-företagen, uppbackade av glo­balistiska krafter med starka ekono­miska och politiska intressen, minst sagt unika och skrämmande möjlig­heter att missbruka den makt som en allt mer avancerad AI ger.

Att vara världsledande inom AI är att besitta den största taktiska och strategiska fördelen gentemot sina fiender och konkurrenter sedan atombomben. Det finns mycket posi­tiv potential där, men förutom Elon Musk är det få röster som höjs med varningar om farorna som följer i dess kölvatten. Kanske kommer Star­gate i framtiden att liknas vid Man­hattanprojektet, inte för satsningens omfång eller dess mål, utan för resul­taten.