När börjar Sveriges historia? Frågan är inte alls så enkel att besvara som många tänker sig. För drygt hundra år sedan gjorde den så kallade Weibullska skolan rent hus med alla källor som behandlade äldre tider än ungefär 1 000 år efter Kristus. Som en tråkig konsekvens av detta berövades också svenskarna stora delar av sin historia, trots att det finns flera källor som behandlar också tidigare perioder – inte minst står det en hel del om Sverige hos den isländske historieskrivaren Snorre Sturlasson.
Själv har jag ställt mig något skeptisk till detta hyperkritiska perspektiv på Sveriges äldsta historia och också funnit att det utgår en lockelse från denna gåtfulla, så kallade sagotid. En som uppenbarligen delar denna syn är författaren och alternativ medie-personligheten Magnus Stenlund. Stenlund som bedriver daglig opinionsbildning i den egna YouTube-kanalen Svea Kanal har vid sidan av detta odlat ett historiskt författarskap. Det har bland annat resulterat i det omfattande historieverket En ny men gammal historia om Sverige i tre delar. För att ytterligare popularisera sina historiska insikter har han också givit ut en serie historiska romaner, Den Stora Stora Sagan, och den tredje del i serien heter Svíagris (AlternaMedia 2025). De tidigare delarna heter Den Eldrökta och Den Rasande. Dessa romaner utgör en övergripande berättelse, men är möjliga att läsa fristående; boken inleds också med en resumé över vad som hänt tidigare.
Huvudhandlingen är förlagd till 500-talet efter Kristus och centralgestalt är Adils, som också kallas Yngve. Adils var en sveakung i Uppsala som ibland kallas sagokung, men jag uppfattar honom som historisk då han figurerar hos såväl Snorre Sturlasson som hos Saxo Grammaticus och i det fornengelska kvädet Beowulf. Stenlunds uttalade ambition är också att även som skönlitterär författare ha något slags stöd i källorna för det han för fram.
Där de tidigare delarna i serien skildrade Adils flykt undan kung Åle, en annan kung som figurerar i de historiska källorna, så skildrar den aktuella romanen hur Adils förbereder sig och bygger allianser i syfte att kunna uppstiga på Sveatronen, en position som han genom sin börd har ett rättmätigt anspråk på. Vi får följa en tämligen intrikat väv av intriger, relationer och politiskt spel som leder fram till det hägrande målet. Bland de många maktspelarna framträder bland annat den mytomspunna och vördnadsbjudande Beowulf som det tidigare nämnda Beowulfkvädet odödliggjort.
Liksom i tidigare delar spelar en tusen år tidigare parallellhistoria en roll i berättelsen, som berättar om en drottning vid namn Alva och vars öde på olika sätt återspeglas i Adils liv. I centrum är också en mystisk, svårtolkad text vid namn Me som alla inblandade försöker att förstå och förhålla sig till.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
