Stor koalition mellan S och M?

Ju större Sverigedemokraterna blir, desto större blir sannolikheten för att en stor koalition kommer att regera Sverige. Den kan komma efter valet 2014, den kan komma 2018. Det finns flera skäl till detta antagande.
Både det röda och blå blocket retar sig på att SD tar poäng i vågmästarställning. Politiken blir oberäknelig så snart det råder oenighet mellan blocken. Ena gången röstar SD med de blå, nästa gång med de röda. Och får medial uppmärksamhet.

Socialdemokraternas (S) partiledare Stefan Löfven håller alla dörrar öppna, S vill inte på förhand säga vilka koalitionsmöjligheter man ser och hoppas på. Löfven har talat om blockpolitiken, att antingen det röda eller det blå laget har makten och det andra laget går i opposition, som något förlegat och mindre önskvärt. Därmed har han antytt att en ”stor koalition” av S + M kan bli en möjlighet i Sverige efter valet.

Begreppet ”stor koalition” kommer närmast från Tyskland, där de konservativa Kristdemokraterna och Socialdemokraterna vid några tillfällen under republikens historia gått samman och delat på regeringsmakten. Så blev det efter förbundsdagsvalet 2013, då det Fridemokratiska partiet (FPD), som tidigare utgjort ett pålitligt stöd till de konservativa Kristdemokraterna (CDU) gjorde ett katastrofval och åkte ur förbundsdagen. Samtidigt trädde det nya EU-kritiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) fram som ett hot. På förbundsdagsnivå vill inte de tyska socialdemokraterna regera med partiet till vänster om dem. Och båda blocken vill hålla armlängds avstånd till Miljöpartiet.

De stora koalitionerna i Tyskland brukar sluta med att det mindre partiet, i dagsläget Socialdemokraterna (SPD) som numera bara är häften så stort som det konservativa CDU, hoppar av något år före ett kommande förbundsdagsval. Avhoppet arrangeras genom att man säger att det inte längre går att regera med Kristdemokraterna, eftersom de intagit en benhård och omöjlig position i någon fråga som Socialdemokraterna vill profilera sig på. Så positionerar man sig inför det kommande valet. Kommer det att gå så även i Sverige, om vi får en stor koalition?

Sverige har ingen erfarenhet av stora koalitioner med undantag för den samlingsregering som regerade landet under det andra världskriget, där alla riksdagspartier utom kommunisterna ingick.

S har dåliga historiska erfarenheter av samarbete med kommunister. När man hade ett gemensamt program i ”kosackvalet” 1928 ledde det till en katastrofal tillbakagång för partiet. Än i dag aktualiseras ibland högerns berömda affischer där kosacker tar bondens sista ko. Jämförelsen med Sovjet skrämde väljarna.

Mona Sahlin lanserade inför valet 2010 ett regeringsalternativ med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det ledde åter till ett rejält bakslag för S. Den gamla erfarenheten, ”inget samarbete med dem som står till vänster om oss” bekräftades.

Om SD går fram kraftigt i riksdagsvalet 2014 eller 2018 – kommer vi då att få en stor koalition? Ingenting är förstås säkert på förhand, men det är definitivt inte osannolikt. Ingen sida, varken den blå eller den röda, vill se SD i vågmästarställning och därmed få en oförutsägbar politik, som dessutom bäddar för att SD blir ännu starkare på sikt. Då anser man nog att det är bättre att man pratar ihop sig i ett koalitionsavtal och därmed marginaliserar SD.

Frågan är vad Moderaterna egentligen vill? Fortsätta att regera förstås, även om det ser mörkt ut i opinionsmätningarna. Veterligen har ingen ledande inom M uttryckt någon tanke på stor koalition.

Vad händer då med de mindre partierna? Några kan förstås ingå i koalitionen, andra lämnas utanför i de mindre inflytelserika rollerna som stödpartier. Och dessa mindre får vara glada för den roll de tilldelas. Det torde ligga i Moderaternas intresse att på sikt bli av med några av de mindre partierna i alliansen för att själva bli starkare. C ligger ju på gränsen till att åka ur riksdagen i flera mätningar.

Sverigedemokraterna förlorar i makt och inflytande om en stor koalition blir alternativet. Vad kommer då att hända med SD och deras väljare? På sikt kanske SD-väljarna tappar sugen när de märker att det inte hjälper om man blir större. Man får ju i alla fall inget inflytande. Det skulle inte förvåna om vi får se en sådan stor koalition av politiskt korrekta i regeringen efter valet. Det skulle å andra sidan åskådliggöra att uppdelningen mellan blocken bara varit ett spel för gallerierna, den verkliga skiljelinjen går mellan den politiska korrektheten och en fritänkande opposition som utmanar denna sakernas ordning.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

🟠 DEBATT. I FN:s Agenda 2030, som Sveriges regering aktivt arbetar för att uppfylla, uppställs mål som gäller ett stort antal samhällsområden. Man har beträffande dessa formulerat 17 mål av typen: ingen fattigdom, ingen hunger, god utbildning för alla, hållbar energi för alla, fredliga och inkluderande samhällen och liknande. Men med tanke på de enorma ökningarna av välfärden som världens länder uppnått sedan andra världskriget på basis av sina liberala ekonomiska system, kunde man i FN:s arbete vänta sig en fortsatt utveckling på de grunderna. Istället är det uttalade syftet att ”tänka om angående kapitalismen” och införa ”en intressentkapitalism”, vilket i praktiken är socialism som aspirerar på världsherravälde. Det skriver veckans debattör, Dan Ahlmark.

Läs även:

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

🟠 DEBATT. I FN:s Agenda 2030, som Sveriges regering aktivt arbetar för att uppfylla, uppställs mål som gäller ett stort antal samhällsområden. Man har beträffande dessa formulerat 17 mål av typen: ingen fattigdom, ingen hunger, god utbildning för alla, hållbar energi för alla, fredliga och inkluderande samhällen och liknande. Men med tanke på de enorma ökningarna av välfärden som världens länder uppnått sedan andra världskriget på basis av sina liberala ekonomiska system, kunde man i FN:s arbete vänta sig en fortsatt utveckling på de grunderna. Istället är det uttalade syftet att ”tänka om angående kapitalismen” och införa ”en intressentkapitalism”, vilket i praktiken är socialism som aspirerar på världsherravälde. Det skriver veckans debattör, Dan Ahlmark.

Vad har hänt sedan 90-talet?

Vad har hänt sedan 90-talet?

🟠 När Henrik Dagård ”hade fel”. Ibland är det lätt att få för sig att det politiska och mass­mediala klimatet är statiskt och att ingenting förändras. Men det stämmer inte riktigt. Förändringar sker, om än långsamt. Den politiska korrektheten härskar fortfarande inom system­media, men det blir allt lättare att uttala de oönskade sanningarna. Veckans debattör Bitte Assarmo drar paralleller mellan två utspel med 27 års mellanrum.

Det verkliga paradigmskiftet

Det verkliga paradigmskiftet

🟠 LEDARE. Det är bra att Sverigedemokraterna börjat tala högt om det pågående folkutbytet. Äntligen. Det verkliga paradigmskiftet är dock ett annat: SD har pekat på att folkutbytet är medvetet. Ingen är så dum att man inte förstår att importen av hundratusentals människor från tredje världen varje år innebär att ursprungsbefolkningen trängs undan, men ingen i SD-toppen har vågat säga det öppet – fram tills nu.

Nyhetsdygnet

De senkomnas förundran

🟠 Bokrecension. Mustafa Panshiri och Jens Ganman har nu i flera år tillsammans och var för sig skrivit och debatterat om hur Sverige håller på att förändras. De förstår att det mångkulturella samhället inte fungerar, de tar upp gängkriminaliteten, och de provar att bryta mot gamla PK-normer om hur debatten ska föras. De känner sig för, bit för bit, kan man säga. Denna bok innehåller resereportage runtom i Sverige gjorda under 2022 och 2023, och de reser även till Frankrike och Finland. Men de har inte mycket att säga.

Peter Gøtzsche i härnadståg mot psykiatrin

🟠 Bokrecension. Den stridbare och frispråkige Peter Gøtzsche är specialistläkare i internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet. Han har publicerat över 75 artiklar i fem stora vetenskapliga tidskrifter. Han har skrivit flera böcker där han inte håller igen på kritiken. Läkemedelsindustrin kal­lar han regelmässigt för kriminalindustrin.

Sugen på att äta i rymden?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ett franskt start-upbolag, Zephalto, som grundades av flygingenjören Vincent Farret d'Astiès, kommer att låta sex personer lyfta 25 kilometer över jorden i en tryckkapsel fäst vid en ballong. Passagerarna kommer att serveras måltider tillagade av stjärnkockar (sic!) och franskt vin samtidigt som de betraktar jorden från ovan jorden

Hur verkligheten kan vara en summa av alla möjliga verkligheter

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Richard Feynmans vägintegral är en kraftfull metod för att förutsäga fysiska fenomen och nästan en filosofi. Fysiker kämpar fortfarande för att förstå hur man använder den och vad resultaten betyder. Den amerikanske fysikern Richard Feynman presenterade i sin doktorsavhandling en alternativ formulering av kvantmekaniken baserad på ”vägintegraler”. Detta kom att kallas vägintegralformuleringen eller funktionalformuleringen av kvantmekaniken.

Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten

🟠 Artificiell intelligens förbättrar sig själv. Med en ofattbar intelligens och förmågor som vida överstiger våra egna kan en artificiell intelligens (AI) komma att bli en välsignelse för mänskligheten. Men allt fler experter varnar för att risken finns att vi tappar kontrollen och att en AI blir vår undergång. En sak som dock sällan utforskas när media belyser ämnet är hur en skadlig eller fientlig AI praktiskt skulle kunna agera.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

Paschs säkra tändstickor

🟠 HISTORIA Tändstickan har en lång historia – de första nämns i en kinesisk källa från cirka 950 e.Kr. – och har i Europa utvecklats av olika uppfinnare. Det var dock den svenske kemisten Gustaf Erik Pasch som utvecklade säkerhetständstickorna och tog patent på denna uppfinning 1844.

Stig Dagerman och Tyskland

🟠 HISTORIA Tysk höst, som är skriven av Stig Dagerman, är en reportagebok av stort historiskt värde än idag. I den här reportageboken berättar Dagerman nämligen om vad han såg och fick veta av olika personer han mötte och talade med under ett besök i ett sönderbombat Tyskland hösten 1946.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Senaste numret

NyT21web-thumbnail
Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.