Byråkrati i stället för produktion. Diskussionen i Bryssel om tillgången till el har hittills handlat mer om administrativa lösningar och distribution än om hur och var planerbar el bör produceras. EU har tagit på sig ledartröjan för att driva denna linje, istället för att ställa krav på medlemsländerna att växla upp sin planerbara elproduktion. Foto: Pixabay

Svenska kraftnät och det nya elöverföringssystemet – effektivare, men dyrare el

Den 30 oktober infördes ett nytt system för elöverföring i Sverige och de övriga nordiska länderna, som är en av EU dikterad ändring av elöverföringssystemet i unionen. Det nya systemets uppgift är att optimera elnätets överföringskapacitet, så att mer el kan transporteras mellan producenter och konsumenter. Projektet borde kunna bidra till att utnyttja den el som produceras i landet på ett bättre sätt. Därmed borde det också bidra till att sänka elpriserna. Expertisens uppfattning är dock att effekten tvärtom kommer att bli kraftigt höjda priser för svenska konsumenter, som i högre grad får betala de priser som gäller på kontinenten.

Enkelt uttryckt så går det nya elöverföringssystemet ut på att med avancerade analys­verktyg identifiera och styra flödet i elsystemet, så att alla delar av det används optimalt. Det fram­går inte varför nuvarande system inte klarar av den uppgiften. Liksom mycket annat är det något som be­stämts av EU. Den nya modellen har det uttalade syftet att jämna ut elpri­set mellan olika länder i unionen. Eftersom Sverige fortfarande har re­lativt låga elpriser – trots de senaste årens stora prischocker – innebär en sådan modell att vi får generellt sett högre priser i Sverige och att andra länder får något lägre priser tack vare billig svensk elproduktion som byggts upp av generationer svenska skattebetalare.

EU vill att svensk elproduktion skall kunna exporteras effektivare, inte minst till Tyskland. Det är den mekanismen i regleringen som ska­par prisjusteringar och som blir ne­gativa för svenska elkonsumenter. Sverige är dock, genom de aktuella EU-förordningarna, tvingade att införa det nya systemet för elöverföring. Om vi inte skulle göra det riskerar vi omfattande EU-böter som följd.

Högre priser i Sverige ska ge billigare el Tyskland

Trots att EU:s elmarknadsförordning motiverar hela den inre elmarkna­den med att man vill skapa en effekti­vare elmarknad som ökar tillgången på fossilfri energi till rimliga priser, tvingas svenska elkonsumenter allt­så att betala ett högre elpris på grund av regleringen. Det är EU:s uttalade syfte att jämna ut prisnivån i unio­nen, snarare än att öka produktio­nen och sänka priset där det är högst.

Det betyder att det aktuella syste­mets uppgift är att minska elpriset i bland annat Tyskland och Italien, som är ett par av de länder som har högst elpriser i EU. I Tysklands fall är orsaken till dagens situation att man avvecklat den mycket omfattande produktion av planerbar kraft som kärnkraften tidigare svarat för, och att man i stället byggt ut storskalig intermittent elproduktion, i form av vindkraft och solel.

I kombination med EU:s inre el­marknad och de handelssystem som elmarknaden byggts upp kring, ser effekten ut att bli ytterligare höjda priser för elkonsumenter i Sverige, i direkt motsats till EU:s retorik om ”billig el”. Det är nästan alla bedö­mare, utom energiministern, över­ens om. Orsaken till det är att mer el kommer att kunna exporteras och eftersom elen är dyrare i vår omgiv­ning, leder en ökad export inom EU:s elmarknad till att våra priser ökar, eftersom efterfrågan blir större. Det är en medveten och planerad effekt av elmarknadens funktionssätt.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Europa står inför en exempellös energikris och avindustrialisering

Europa står inför en exempellös energikris och avindustrialisering

🟠 EU:s nota för energikrisen är redan 7,3 biljoner kronor. Höga energipriser tvingar Europas energikrävande industrier att stänga ned. Det har lett till att tillverkningen av livsviktig konstgödsel nästan helt utraderats, och liknande ser det ut för metaller och gummi – alla livsviktiga för mängder av andra industrier och inte minst jordbruket. Sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 kan mycket väl bli nådastöten för Europas industri, som redan gick på knäna på grund av allvarliga störningar i försörjningskedjan. Situationen riskerar att sammantaget med småföretagsdöden leda till massuppsägningar och en långvarig lågkonjunktur vi inte sett sedd sedan den stora depressionen för nästan hundra år sedan.

Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”

Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”

🟠 EKONOMI. Insikten om att den svenska elmarknaden riskerar att stjälpa förtroendet för politikernas förmåga att lösa de viktiga samhällsproblemen, har lett till en politisk dragkamp med elpriset som rep. Regeringen har letat upp 60 miljarder kronor som ”ligger och skvalpar” och vill använda dem för att finansiera ett ”högkostnadsskydd”. Flera bedömare anser att det strider mot EU-reglerna och att det därför är omöjligt att genomföra. Oppositionen pratar istället om att sänka skatterna och momsen på el och andra typer av högkostnadsskydd.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.