Foto: Svensk fastighetsförmedling

Tecken på trendbrott på bomarknaden

Nyligen avslutades årets största visningshelg av fastigheter, som infaller sista helgen i augusti. Efter en lång tid av kraftigt stigande bopriser syns nu flera tecken på ett trendbrott i prisutvecklingen.

Den svenska bostadsmarknaden har under flera år präglats av stabila och stora prisökningar. Detta som en följd av främst de rekordlåga räntorna i kombination med en massinvandring som skapat bostadsbrist. I vissa fall har det till och med gått så långt att kommuner sökt hus hos privata mäklare och deltagit i budgivningen med skattepengar för att köpa hus åt migranter som placerats i kommunen. Andra faktorer som drivit upp priserna är den höga skatten för människor som säljer sina fastigheter med vinst. För äldre par som köpte villor före millennieskiftet skulle vinsten och därmed skatten bli enorm om de sålde i dag, vilket gjort att många drar sig för att sälja, något som minskat tillgången och ytterligare drivit upp priserna. Varningar om en så kallad bostadsbubbla har förekommit i flera år nu, men har på sistone fått mer substans.

Flera tecken tyder dock på en markant ändrad prisutveckling inom nära framtid. Den största faktorn är att en kommande räntehöjning framstår som allt mer trolig. Flera ekonomer har länge varnat för de låga räntorna och enligt Swedbanks chefsekonom Anna Breman finns det troligen en vilja också hos riksbanken att höja reporäntan. Att så inte skett tidigare beror på att riksbanken samtidigt försökt upprätthålla tillväxt och konsumtion. Men nu har inflationen överstigit målet om två procent och är den högsta på sju år. Därmed finns heller ingen ursäkt att inte börja pressa upp räntorna till mer normala och riskfria nivåer. Anna Breman menar att detta bör göras redan i februari 2018.

Swedbanks prognos är att Riksbanken börjar höja reporäntan med 25 punkter (0,25 procent) i april nästa år, men själv skulle chefekonomen gärna se att de höjde redan i februari, kanske med 10-15 punkter, skriver magasinet Affärsvärlden. På sikt räknas räntan hamna på 4 till 5 procent, vilket brukar sägas vara normala nivåer. För ett vanligt belånat hushåll skulle det betyda runt 5 000 kronor i ökade boendekostnader per månad.

Många nya bostäder byggs, men på grund av den stora invandringen är det ändå bostadsbrist. Foto: Växjöbostäder
Många nya bostäder byggs, men på grund av den stora invandringen är det ändå bostadsbrist. Foto: Växjöbostäder

 

Men även om en räntehöjning kan antas med ganska stor säkerhet är det inte nödvändigtvis något akut. Ekonomianalytikern Claes Hemberg skriver på sin blogg att han inte räknar med så höga räntor ens de närmaste årtiondena och pekar på bland annat Japan som hade en räntedipp för 20 år sedan och fortfarande inte kommit tillbaka till ”normala” nivåer.

Vad som däremot har påverkan redan nu är människors förväntningar. Göteborgs-Posten skriver den 26 augusti 2017 att insikten att ”boräntorna troligtvis kommer stiga är något som sakteligen börja sjunka in hos svenska bolånekunder. Varje månad frågar myndigheten Konjunkturinstitutet svenska hushåll om deras ränteförväntningar. Sedan 2015 har hushållen konsekvent förväntat sig att räntorna kommer att ligga stilla på ett antal års sikt. Sista månaderna har dock de förväntade räntenivåerna börjat peka uppåt, även om stigningen varit marginell.”

Även förväntningarna på stigande huspriserna har mattats av. ”SEB:s Boprisindikator visar att hushållens tro på stigande priser mattats av något. Det handlar dock inte om någon stor förändring – från 73 procent till 69 procent”, skriver sajten ByggaHus.se den 15 augusti.

Utöver den förväntade räntehöjningen har amorteringskravet som infördes 2015 dämpat prisutvecklingen något, och nu har finansinspektionens förslag lagts om att skärpa amorteringskravet ytterligare, ett förslag som fått tummen upp av Europeiska centralbanken, vilket starkt ökar möjligheten att det blir verklighet.

Enligt Boverket har också bostadsbyggandet ökade kraftigt under 2016 och förväntas fortsätta öka de närmsta åren. Något som även det kan bidra till att sänka huspriserna.

Även på bostadssajten Hemmet märks det att något hänt. Inför den stora visningshelgen 2014 var rubriken i Aftonbladet ”Stora visningshelgen – hård kamp om få objekt”. I år har Expressen den totalt motsatta rubriken: ”Rekordmånga objekt – priserna kan pressas”.

Att så många säljer nu kan ha att göra med att många tror på att priserna nu är på topp och hoppas göra en god affär, en psykologiskt styrt massbeteende som kan få omvänd effekt och leda till en negativ spiral för säljare när tillgången börjar överstiga efterfrågan.

Redan förra året kunde samma effekt synas med rekordmånga hus till salu. ”Det är ett gynnsamt läge att sälja”, sade Staffan Tell, pressansvarig på Hemnet, då till tidningen Expressen, men tillade att det samtidigt kommer ut väldigt mycket objekt och att framtiden får utvisa om det blir ”köparens eller säljarens marknad”. I dag, ett år senare, är det inte längre något tvivel. ”Det är omvända roller, säljarna måste nu leta efter köparna och inte tvärtom.”, säger Staffan Tell den 25 augusti

Även på bostadssajten Booli har trendbrotten börjat märkas. ”Vi ser att allt fler annonser återpubliceras, som ett resultat av att man innan sommaren inte fick sin bostad såld till önskat pris”, säger Matilda Adelborg på bostadssajten Booli till Expressen.

Det stora utbudet kan också vara strukturellt. Att många 40-talister som ofta äger villor nu blivit gamla och säljer för att flytta till ålderdomshem eller mindre lägenheter. Att flytta till Spanien har också blivit vanligare.

Den förändrade prisutvecklingen har varit synlig i statistiken för svensk mäklartjänst de senaste två åren. Priskurvan följer ett återkommande mönster där priserna ökar kraftigt mellan december till maj för att därefter öka marginellt från maj till december. Så har kurvan sett ut det senaste decenniet.

Förrförra året ökade priserna nästan 7,9 procent perioden december 2015 till maj 2016 och perioden maj till december ökade priserna strax under 1, 6 procent. Men därefter syns en tydlig avmattning. Mellan december 2016 och maj 2017 är prisökningen bara 6,7 procent och sedan maj har priset legat helt stilla.

Om den fruktade bostadsbubblan står för dörren går givetvis inte att säga, men alla tecken och förutsättningar tyder på i vart fall stagnerade priser framöver.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nu kommer prisraset på bostäder

Nu kommer prisraset på bostäder

🟠 Stockholm och Malmö visar tydliga tecken på att bostadsmarkanden har passerat toppen och att priserna på bostäder börjat sjunka, men även i resten av landet är bopriserna på väg att vända nedåt.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

SD hotar att utesluta politiker som varnade för folkmord

SD hotar att utesluta politiker som varnade för folkmord

🟠 INRIKES Jonatan Lindgren, kommunpolitiker för Sverigedemokraterna i Bollnäs, kan uteslutas efter att Expo avslöjat att han varnat för att det pågår ett folkmord mot vita i Sydafrika och att vita i Sverige riskerar att gå ett liknande öde till mötes. Efter Expos artikel meddelade Sverigedemokraterna att de inleder ett så kal­lat person­ärende mot Lindgren, vilket innebär att han riskerar uteslutning.

Magdalena Andersson Sveriges första kvinnliga statsminister – för andra gången

Magdalena Andersson Sveriges första kvinnliga statsminister – för andra gången

🟠 INRIKES Det ologiska i att kunna bli första kvinnliga statsminister två gånger speglar väl den turbulens som rått kring det regeringsunderlag som Socialdemokraterna försökt få ihop för att kunna bilda en ny regering efter att Stefan Löven avgått. Bråket mellan de olika partier som står bakom Socialdemokraternas regeringsbildning utspelades i öppen dager efter det att hon tvingades avgå knappt åtta timmar efter att ha blivit ”accepterad” av riksdagen, den 24 november.

Nyhetsdygnet

Mörk inblick i ett land i förfall

🟠 BOKRECENSION I debattboken Sverige: De subversivas paradis – Konsten att totalförstöra världens bästa land fortsätter före detta kommundirektören Tommy Ulmnäs sin analys av dagens Sverige. Här tar han upp allt från svenska skolan till en politisk adel som har varken Sveriges eller svenska folkets väl för ögonen och ger en mörk och oförglömlig inblick i det destruktiva samhället.

Om idiotins förutsägbara konsekvenser

🟠 I sin senaste bok, med titeln Konsekvenserna, knyter etnologen och författaren Karl-Olov Arnstberg an till sina tidigare böcker om bland annat PK-folket, och ger en bakgrund till dessa personers agerande, samt redogör för de konsekvenser vi redan ser och kommer att få se. Läsaren blir inte bara mer övertygad om att utvecklingen är mycket allvarlig, utan får sannolikt också en större inblick i varför Västvärlden frivilligt försöker utplåna sig själv, skriver Nya Tiders recensent Tobias Svensson.

Dante Alighieri och hans författarskap

🟠 Genom historien har människan haft en tro på evigt liv i någon form. Livet kan beskrivas som en vandring på en stig som ibland går genom svårtillgängliga skogar och ibland över blomstrande ängar. 1300-talsförfattaren Dante beskriver denna livets stig när den går över dödens gräns. Hur människan har levt sitt liv på jorden lägger grunden för hur livet efter detta blir. Vi får komma ihåg att Dante var präglad av dåtidens tro och förkunnelse.

Stratosfären militariseras

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Nya långdistansvapen från USA kommer att kunna träffa taktiska mål som missilbaser och luftförsvarsradar flera hundra mil eller mer bort, men bara om de har flygspaning för att fastställa målen. Den amerikanska militären har hittills använt drönare med stealth-teknik för att lösa denna uppgift, men nu börjar experimentella stratosfäriska ballonger som kan förbli oupptäckta av fiendens luftförsvar bli fullvärdiga alternativ.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Att skapa en vampyr

🟠 HISTORIA Den fjärde maj 1932 hittades den frånskilda, prostituerade Lilly Lindeström ihjälslagen på sin ottoman i lägenheten på Sankt Eriksplan i Stockholm. Brottsplatsen var ordentligt städad, pengar och bankbok låg orörda i hennes handväska, men en såsslev med rödbruna fläckar hittades och detta fynd gav upphovet till teorin om att mördaren skulle ha druckit Lilly Lindeströms blod ur den. Ingen misstänktes för mordet och än idag är det olöst.

Aroniabär och fläderbär

🟠 Än är det inte för sent att plocka bär. Två riktigt nyttiga bär hittar vi i våra trädgårdar nu. Aroniabär är en uppstickare som visat sig vara ett riktigt superbär. Fläderbär har använts som en gammal och beprövad förkylningskur i århundraden, och har även visat sig vara behjälplig i att förebygga eller lindra influensa.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.