För första gången sedan Ronald Reagan har en amerikansk president erbjudit ett visst stöd till Sydafrikas hårt trängda afrikander. Den 7 februari 2025 utfärdade president Donald Trump en exekutiv order som beviljade afrikander flyktingstatus i USA samtidigt som han avbröt USA:s utlandsbistånd till Sydafrika.
Den verkställande ordern, med titeln ”Addressing Egregious Actions of The Republic of South Africa”, kritiserade specifikt landets nya expropriationslag 13 från 2024, som föreskriver “expropriation utan kompensation” av mark som tillhör etniska minoriteter, särskilt vita afrikander. Trump skriver i ordern:
”Denna lag följer på oräkneliga regeringsåtgärder som syftar till att nedmontera lika möjligheter inom sysselsättning, utbildning och näringsliv, och på hatisk retorik och statliga åtgärder som underblåser oproportionerligt våld mot rasligt missgynnade markägare.”
Sedan beskedet har det knappt gått en dag i Sydafrika utan någon reaktion på Trumps exekutiva order. Svarta ledare rasar och president Cyril Ramaphosa har svarat Trump att han för fram ett ”ett falskt narrativ” med ”desinformation och förvrängning”. Samtidigt går regeringen vidare med planerna på ”expropriering utan kompensation”. Den 6 april firade partiet Economic Freedom Fighters (EFF) ”The Land Reclamation Day” (Dagen för återtagande av land) med ett massmöte, där partiledaren Julius Malema lovade att de vitas land ska ”ges tillbaka” till svarta. EFF sitter med i den ANC-ledda regeringen.
Det har gått så långt att USA kastat ut Sydafrikas ambassadör, Ebrahim Rasool, sedan denne i en intervju nyligen sagt att Trump i sin valrörelse mobiliserat en ”rasistisk instinkt” och ”vit offermentalitet” som en ”hundvisselpipa”. Den 11 mars sade USA:s utrikesminister Marco Rubio att Rasool ”inte längre är välkommen i vårt storartade land”.
Även vita sydafrikaner har mobiliserat. Flera demonstrationer har hållits framför den amerikanska ambassaden i Pretoria – alla till stöd för Donald Trump. Nyligen, den 28 mars 2025, samlades omkring 150 bönder och andra afrikander framför ambassaden, ledda av en röd lastbil med banderollen: ”Make South Africa great again” (Gör Sydafrika stort igen).
På andra plakat stod det ”Folkmord på vita”, ”Inga mänskliga rättigheter för vita”, ”Stoppa raslagar, markrofferi och attacker mot jordbruk”, samt ”Avskaffa alla rasbaserade lagar nu!” Ett brev och en promemoria överlämnades av demonstranterna till ambassadens politiske ansvarige, David N. Roberts. Den inleds på följande sätt:
I över tre århundraden har afrikander utgjort en hörnsten i Sydafrikas utveckling. Afrikanders insatser har från grunden byggt landets ekonomiska ryggrad, fysiska infrastruktur och kulturella väv. Ättlingar till de nederländska, franska, svenska och tyska nybyggarna som kom på 1600-talet byggde upp olika jordbrukssystem – som vete- och vinindustrin i Kapprovinsen – vilka födde växande befolkningar och byggde industriella nav som drev moderniseringen framåt.
Vid 1900-talets början hade landet, tack vare afrikandernas uppfinningsrikedom, byggt järnvägar, brutit guld och grundat städer, vilket skapade arbetstillfällen och välstånd som spreds i samhället.
Men under African National Congress (ANC) styre sedan 1994 har detta arv överskuggats av en kampanj av svartmålning. Afrikander framställs som syndabockar för ett land som vacklar under systemiska misslyckanden – misslyckanden som inte orsakats av dem, utan av årtionden av ANC:s korruption, vanstyre och statlig plundring.
Sydafrika brottas idag med en arbetslöshet på 34,4 procent, en mordfrekvens på 45 per 100 000 invånare (bland de högsta i världen), och en infrastruktur i så dåligt skick att elavbrott kostar landet 5 procent av BNP årligen. Dessa kriser har sitt ursprung i att den praktiska administrationen kollapsat, med Guptaskandalen som ett tydligt exempel, där miljarder plundrades ur statskassan och lämnade den offentliga servicen i spillror.
Istället för att ta itu med dessa självförvållade problem, har ANC istället pekat på afrikanderna och framställt dem som roten till de ständigt närvarande plågorna. Detta synsätt är inte alls något som enar nationen, som ANC vill framställa det, utan utsätter afrikandiska samhällen för fara, urholkar deras rätt till säkerhet och jämlikhet, och tar fokus från det verkliga hotet: en korrupt elit som urholkar Sydafrika inifrån.
ENDING THE SCAPEGOATING OF AFRIKANERS AMID ANC CORRUPTION
For over three centuries, Afrikaners have been a cornerstone of South Africa’s development.
Afrikaner contributions indelibly shaped its economic backbone, physical infrastructure, and cultural tapestry. Emerging from… pic.twitter.com/aoogS9sOJa
— Dan Roodt (@danroodt) March 27, 2025
Raslagar
Enligt en ofta publicerad beräkning har Sydafrika nu 142 raslagar som diskriminerar vita människor när det gäller jobb, tillgång till kapital, frihet att göra affärer med regeringen eller stora företag, utbildning, ägande av egendom och till och med rätten att testamentera pengar till en välgörenhetsorganisation efter ens död. Som regel diskriminerar landets ANC-regim också välgörenhetsorganisationer som hjälper vita föräldralösa eller äldre personer och försöker svälta dem på medel.
Elon Musk, som själv är född i Sydafrika och idag har dubbelt medborgarskap, sydafrikanskt och amerikanskt, skrev på X den 7 mars, som svar på alla förnekanden från ANC, att hans system Starlink ”inte tilläts att etablera sig i Sydafrika eftersom jag inte är svart”. Sydafrikas telekommunikationslag, som sedan 2005 reglerar rättigheter till radiosändningar och telekommunikationer, kräver nämligen att ett företag måste ägas till minst 30 procent av ”tidigare missgynnade grupper” för att få kommunikationslicens.
Trots allt detta vill dock de allra flesta afrikander stanna i Sydafrika, som varit deras hem längre än européerna bott i Förenta staterna. Det finns dock farhågor om att när politiken med ”expropriation utan kompensation” väl har genomförts, kommer det att leda till en kollaps i zimbabwisk stil för jordbruket. Som ett resultat av korruption, misskötsel och plundring av statsägda företag som skapades av den sydafrikanska regeringen före 1994 har Sydafrika sedan dess befunnit sig i ekonomisk nedgång. Den välkände ekonomen Dawie Roodt sade nyligen i en intervju att ”ANC har gjort enorm skada på den sydafrikanska ekonomin under de senaste trettio åren”.
Afrikander betraktas i allmänhet som den mest patriotiska gruppen i landet, men det dagliga våldet och de 142 antivita raslagarna får allt fler att överväga att fly till USA efter Trumps exekutiva order. Omkring 72 000, som uttryckt intresse för att anta erbjudandet om att bli flyktingar i USA, som har världens största ekonomi och en inkomst per capita på 83 000 dollar per år. Även om inkomsten för vita människor fortfarande är betydligt högre än för andra etniska grupper i Sydafrika (utom indier) har inkomsten per capita i Sydafrika sjunkit till endast 6 000 dollar, till och med lägre än i grannlandet Botswana som ligger strax under 8 000 dollar.
Processen för att ansöka om flyktingstatus är dock inte så enkel eftersom sökande fortfarande måste bevisa att deras liv är i fara eller att de förföljs på grund av ras eller etniskt ursprung. Dessutom kämpar den amerikanska ambassaden med att klara av lavinen av förfrågningar och ansökningar, understödd av en webbsida för afrikander som nu kallar sig ”Amerikaners”, det afrikandiska ordet för ”amerikaner”, med en slogan på förstasidans som säger: ”Bosättning i Amerika på ett enkelt sätt”.
Som en följd har Förenta staterna tillkännagett att man kraftigt kommer att utöka sin ambassadverksamhet i Sydafrika och hyra flera kontorsbyggnader i huvudstaden Pretoria enbart för att behandla afrikandiska flyktingansökningar.
Å andra sidan kan president Donald Trump ha en baktanke med att välkomna ”afrikandiska bönder” till USA. På det hela taget är afrikander en sofistikerad, kristen, västerländsk folkgrupp där det är mer sannolikt att en genomsnittlig person är advokat, börsmäklare eller ingenjör än bonde. År 1900, vid tiden för boerkriget, var åttio procent av afrikanderna jordbrukare, men den nuvarande andelen är förmodligen mellan en och två procent.
”EU och ANC har gemensamma värderingar”
EU har brist på välutbildad arbetskraft och tar därför in afrikandiska ingenjörer, revisorer och andra som diskrimineras i sitt eget land för att de är vita. Detta sker utan fanfarer eller medial uppmärksamhet. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, verkar nöjd med situationen, då hon nyligen, under ett toppmöte mellan EU och Sydafrika i Kapstaden, prisade ANC:s politik och sade att ”viktigast av allt är att vi förenas av gemensamma värderingar och gemensamma intressen”, och fortsatte:
– Sydafrika är fortfarande en symbol för hopp för världen. Som er store författare [kommunisten] Albie Sachs uttryckte det: ”Sydafrika ger hopp om att alla samhällen kan läka, enas och bli starkare”.
Även om Förenta staterna nu öppet lockar afrikander att söka sig till Nordamerika, har denna invandring pågått redan under Bidens tid. Enligt rapporter finns det idag cirka 10 000 mestadels unga afrikandiska jordbrukare som arbetar i USA.
I ett fall nyligen gav en sådan jordbrukare, som blev headhuntad av ett jordbrukskonglomerat i Texas, upp sitt eget företag i Kapstaden eftersom han kunde tjäna tre gånger så mycket pengar på att skörda spannmål i USA. Han bestämde sig för att familjen skulle bok kvar i Kapstaden och att han skulle flyga hem en gång i månaden för att tillbringa tid med sin fru och sitt lilla barn. Först efter en tid tog de beslutet att helt flytta till USA.
– Förra veckan, medan jag var borta, bröt sig ett gäng in i vårt hus. De attackerade min fru och mitt barn under knivhot. De stal våra kontanter och leksaker. Jag ska ta med dem till Amerika, förklarade han för undertecknad.
En extra bonus för Trump kan vara att alla afrikandiska flyktingar förmodligen kommer att rösta republikanskt eftersom de kommer från ett samhälle som till stor del har förstörts av vänsterism och politisk korrekthet. Demokrater i USA är i allmänhet fientligt inställda till afrikander och förespråkar en socialistisk politik som liknar den som förs av ANC i Sydafrika.
Ny afrikandlag i USA
I en ytterligare utveckling gjorde en republikansk kongressledamot från det 22:a distriktet i Texas, Troy Nehls, ett uttalande den 3 april 2025 och sade att han ”lagt fram ett lagförslag om asyl för jordbrukare och flyktingar i kris och nödvändig vidarebosättning av emigration (Asylum for Farmers and Refugees in Crisis and Necessary Emigration Resettlement, AFRIKANER), som skulle ge prioritet-2 flyktingstatus till invånare i Sydafrika som är medlemmar av den etniska minoritetsgruppen afrikandeer som har drabbats av förföljelse, eller har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, etnicitet eller härkomst. AFRIKANER-lagen skulle också ge prioritet-2 flyktingstatus till makar, barn och föräldrar till dessa individer så länge de är bosatta i Sydafrika.”
”Afrikandlagen” i USA skulle erbjuda sådana flyktingar ett ”snabbspår till medborgarskap”. ”Den afrikandiska befolkningen i Sydafrika har utsatts för orättvis rasdiskriminering, och situationen fortsätter att bli värre för varje dag”, sade kongressledamot Nehls. ”President Trump har rätt. Hur afrikander behandlas är en enorm kränkning av de mänskliga rättigheterna. Mitt lagförslag kommer att erbjuda afrikanderna en väg till USA för att kunna fly från den förföljelse de har genomlevt och som initierats av deras egen regering.”
ANC-regimen har reagerat med trots och anklagar USA för att ”blanda sig i Sydafrikas inre angelägenheter” och basera sina beslut på ”desinformation”. Enligt ANC:s utrikesminister Ronald Lamola ”är det desinformation. Jag kan säga att det beror på det och kanske, uppenbarligen, en rasistisk agenda.”
På sociala medier, som X, har många svarta uppmanat afrikanderna att ”anta Trumps erbjudande och lämna landet”. Herman Mashaba, den svarte ledaren för ett mindre politiskt parti i Sydafrika känt som Action SA, sade rakt ut till en vit radiopersonlighet, Gareth Cliff, att ”ta upp Trumps erbjudande” på X.
