Civila mördas av jihadistregimen på löpande band i Syrien. Foto: X

Tusentals civila mördas av jihadisterna i Syrien

UTRIKES
Många religiösa och etniska minoriteter var starka anhängare till Syriens president Bashar Assad, och det av en god anledning. De visste att har utgjorde en garanti för att islamister skulle hållas i schack. Det var inte svårt att förutse den tragedi som skulle utspela sig efter att utlandsstödda jihadister, som till stor del inte ens är syrier, störtade Assad i en blixtoffensiv i slutet av förra året.

Det krigshärjade landet Syrien skakas av besinningslöst våld sedan de segrande islamisterna inte bara tar ut sin hämnd på alla som de uppfattar som Bashar Assads anhängare, utan passar på att angripa landets etniska och religiösa minoriteter. Mellanösterns sista sekulära stat har därmed fallit.

Det handlar främst om kristna och alawiter, men även druser, syrier, syrianer och andra. Alawiterna är en etnisk grupp som utgör cirka 15 procent av befolkningen. Till största delen tillhör en gren inom shiaislam, men en del följer alawism, en sekt som anses vara utanför islam. Detta är extra farligt med de nya jihadistiska makthavarna, då de betraktas som kättare. De kristna utgör cirka 12 procent och återfinns bland etniska grupper som syrianer, assyrier men även många andra.

 

Fram till i december 2024 var Muhammad al-Julani ännu en av de mest eftersökta islamistiska terroristerna i världen. Bild: USAs utrikesdepartement

 

Bara den 6–10 mars har enligt uppgifter närmre 2 000 civila mördats i Syrien, även om antalet ännu inte kunnat bekräftas. Samtidigt sprids bilder och filmklipp som visar hur hundratals civila, ofta i stora grupper, samlas ihop – misshandlas och därefter skjuts till döds av jihadisterna. De utsatta minoriteterna har försökt organisera ett motstånd, men ofta lönlöst.

Islamister till angrepp – massavrättningar filmas

Striderna i Syrien utbröt på torsdagen förra veckan, efter en tids relativ stabilitet sedan Assad-regimens fall den 8 december 2024. Enligt uppgifter i internationella medier var det efter att en konvoj med jihadister från den nya islamistiska regimen försökte ta sig in i Latakia som konflikten utbröt.

Konvojen ska enligt jihadistregimen ha angripits av milismän när de ville genomföra kontroller av invånare i byar i området. De hävdade bland annat att 4 000 milismän gått till angrepp mot deras trupper, en siffra som är obekräftad.

Enligt obekräftade källor på sociala medier var det i själva verket jihadisterna som började angripa den alawistiska minoriteten i området vilket fick milismän att ta upp vapen för att skydda sina fränder. Filmklipp som spritts online visar även agerande som ger stöd för alawiternas vittnesmål, bland annat hur jihadister går runt och letar efter ”otrogna” och dödar hela familjer när de hittar dem. Även bilder som visar kroppar av människor som till synes bränts levande, en vanlig avrättningsmetod för islamisterna i IS och al-Quaida, har börjat spridas.

Oavsett hur konflikten startade har resultatet blivit en snabb eskalering av våldsamheterna. Enligt det brittiskbaserade Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) har över 1 300 människor dödats de senaste dagarna, en siffra som potentiellt kommer behöva revideras allt eftersom fler massgravar hittas.

Samtidigt har The Guardian tagit del av filmer som uppges visa ”tusentals döda människor i civila kläder” men inte kunnat verifiera dessa ännu. Minst 8 000 alawiter har redan flytt till Libanon i söder och fler väntas försöka lämna landet inom kort av fruktan för sin säkerhet.

Alawiter och kristna fruktar för sina liv

Det är främst i kustområdet Latakia och Tartus där striderna nu förekommer och där många från Assadregimens tidigare anhängare har sitt fäste.

– Det har bubblat länge längs den syriska kusten där den alawitiska folkgruppen bor och där många var anhängare till Assadregeringen. Många av de här var medlemmar i säkerhetsstyrkorna och det har funnits hårda spänningar före, under och efter kriget. Och man har oroat sig för att det här kan bryta ut till större våldsamheter ett tag nu, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till Aftonbladet.

Han sätter även fingret på den självklara oro som minoriteterna känner och som nu visar sig besannas.

– Om du är alawit, kristen eller annan minoritet, det är klart att du är rädd för en regering som vill ha en islamistisk stat som har sina rötter i al-Qaida.

Majoriteten av vapenmakten ligger hos muslimerna medan minoriteterna bara uppgår till runt 10-12 procent av befolkningen. Styrkeförhållandena gör det rent av troligt att en fullskalig etnisk rensning kan ta vid.

Terroristen som blev västs favorit

EU har officiellt gett sitt stöd till jihadisterna, vars ledare tills nyligen var uppsatta på USA:s terrorlista. Via sitt officiella konto på X kommenterade EU att man ”fördömer starkt de senaste attackerna, som enligt uppgifter utförts av pro-Assad-styrkor”. Detta trots att otaliga bevis visar hur det är jihadisterna som mördar civila.

FN:s generalsekreterare António Guterres möter och skakar hand med islamisten och övergångspresidenten Ahmed al-Sharaa. Foto: X

USA fördömer visserligen massmorden på civila, men menar att det nya islamiststyret inte ligger bakom. I ett officiellt uttalande fördömer man de ”islamistiska terroristerna som mördat människor de senaste dagarna i Syrien”, och tillägger att den syriska övergångsregeringen ”måste hålla de ansvariga bakom dessa massakrer ansvariga”.
Endast Ryssland har lovat att göra något handfast, nämligen att skydda de civila som lyckas ta sig till de militärbaser som de kontrollerar i landet. Där ska flyktingarna erbjudas ”mat, vatten, husrum och skydd undan förföljelse”, enligt ett uttalande från Kreml.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Georgescu förbjuds att kandidera

Georgescu förbjuds att kandidera

🟠 UTRIKES I förra numret kunde Nya Tider presentera ett omfattande reportage om den politiska turbulens som skakat Rumänien i flera månader, i kölvattnet efter presidentvalet då nationalisten Călin Georgescu fick flest röster i första omgången.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.