Donald Trump har visat att det går att genomföra omfattande och snabba förändringar i den annars trögrörliga statliga byråkratin. Han har visat att det går att genomföra snabba åtgärder för att hitta och rätta till eller stoppa allt från misstag till felaktiga och bedrägliga aktiviteter med enorma utbetalningar av statliga medel. Han har också visat att det går att samtidigt påverka världshandeln, investeringsströmmar och internationella relationer mellan stormakterna. Trumpadministrationens rivstart är ett tydligt exempel på att det går att sätta ned foten och påbörja en vändning i det globala spelet.
Om man samlar ihop några av de åtgärder som Donald Trump har vidtagit genom sina presidentdekret, så kan man få en bild av vad det egentligen handlar om. Så låt oss se vilka stora frågor som några av utspelen har tangerat.
Kampen om råvaror
USA har varit en stor importör av viktiga mineraler och andra förnödenheter som behövs i industrin. Mycket av de förnödenheter som det råder brist på i världen, till exempel så kallade jordartsmetaller, kontrolleras av Kina, antingen genom egen produktion eller genom avtal med andra länder, bland annat många länder i Afrika.
Dr Robert Muggah, en nationalekonom knuten till World Economic Forum, säger i en intervju med BBC att sådana mineraler tillför en ”strategisk och ekonomisk dimension” till kriget i Ukraina.
Kritiska mineraler, bland annat sällsynta jordartsmetaller, är viktiga komponenter i den ekonomiska utvecklingen i världen under 2000-talet, eftersom de är centrala för produktionen av elmotorer, batterier och elektronik. De är därmed också väsentliga för utvecklingen av den militära kapaciteten, inte minst för robot- och drönartekniken.
Dessutom är USA angeläget om en affär för Ukrainas mineralresurser eftersom man vill minska beroendet av Kina, som kontrollerar 75 procent av sällsynta jordartsmetallfyndigheter i världen, enligt Geological Investment Group.
Robert Muggah menar att kritiska råvaror spelar ”en växande strategisk roll i geopolitik och geoekonomi”, och verifierar påståendet med att Ryssland 2022 hade ockuperat 63 procent av Ukrainas kolgruvor och hälften av dess fyndigheter av mangan-, cesium-, tantal- och sällsynta jordartsmetaller.

Tillgången till råvaror har egentligen alltid varit ett incitament för olika länders makthavare att ta sikte på andra länders tillgångar och därigenom varit grunden för konflikter. Kritiska råvaror är därmed, ur ett historiskt perspektiv, en helt central del av orsakerna till en lång rad konflikter och krig, inte minst 1900-talets båda världskrig. I boken Råvarukriget ger den tyske journalisten Walther Pahl (1903–1969) en utförlig och väldokumenterad bild av hur den internationella kampen om råvaror var grunden för ekonomisk framgång i olika delar av världen under det senaste århundradet, det vill säga 1800-talet och fram till bokens utgivning 1939. Beskrivningen ger en relativt god bild av de dåvarande stormakternas råvaruförsörjning, inte minst genom effekter av kolonialiseringen av andra länders tillgångar. Det blir också uppenbart att ett lands tillgång till viktiga råvaror, inte sällan energi och kritiska metaller, men också spannmål och andra jordbruksprodukter, är helt centrala för den ekonomiska utvecklingen.
Baksidestexten till boken sammanfattar dess budskap så här:
Fronterna stå hårt slutna emot varandra. För ena parten är det fråga om ett knapphetsproblem, för den andra om ett överflödsproblem. Givandets och tagandets avvägningsmekanism fungerar ej längre. Spärrningar, från marknadsmässiga manipulationer till laglig reglering av produktionen, stå överallt hindrande i vägen för ett verkligt blodomlopp i den internationella råvaruhushållningen.
Beskrivningen framstår som minst lika aktuell idag, drygt 90 år senare.
Det är i detta område vi kan hitta mycket av bakgrunden till dagens konflikter och maktsträvanden från olika globala aktörer. Den 3 februari skrev Trump under en presidentorder om att införa nya importtullar på all import från Kina, för att motverka det handelsunderskott som USA har i handeln med landet. Den 4 februari svarade Kinas president, Xi Jinping, med en order om att belägga exporten av en rad kritiska metaller och kemiska råvaror till USA med ytterligare restriktioner, utöver dem som man införde i slutet av förra året. Samtidigt beslutade man om stora begränsningar i exporten av de aktuella råvarorna till andra västländer, bland annat Japan. Vidare ska Kina införa nya tullar på vissa produkter från USA, bland annat större bilar, energiprodukter och jordbruksmaskiner.
Gränskontroller och tullar
Gränskontrollerna gentemot Mexiko och Kanada var en av Donald Trumps stora valfrågor, som handlar om två för USA helt centrala problem: Illegal invandring och insmuggling av den livsfarliga drogen fentanyl, som ursprungligen kommer från Kina. Genom en serie snabba beslut om att införa importtullar på 25 procent på all import från de båda grannländerna och tuffa förhandlingar, lyckades Donald Trump med att på mycket kort tid få ned antalet illegala invandrare som anlände via Mexiko till ett absolut minimum. Efter det att USA visat att man menade allvar, beslutade Mexikos president att sätta in 10 000 man för att stoppa den illegala migrationstrafiken in i USA från det egna landet.
Påtagligt mer aktiva gränskontroller vid gränsen mellan USA och Kanada har också etablerats, inte minst genom att även Kanada beslutat att stärka gränskontrollerna, även här med cirka 10 000 gränspoliser.
Efter dessa åtgärder, som vidtogs inom någon vecka, beslutade president Trump att skjuta på införandet av strafftullarna. Han hade uppnått vad han ville. Trumps förhandlingstaktik, att gå ut hårt och förklara vad man vill åstadkomma på ett sätt som inte kan misstolkas, visade sig fungera mycket effektivt, trots kritikers farhågor om motsatsen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.