Vi informerar er om att Exekutiv order 14173, Avslutandet av olaglig diskriminering och återställandet av meritbaserade möjligheter, gäller för alla som levererar varor och tjänster till USA:s myndigheter, oavsett deras nationalitet eller vilket land de är verksamma i.
Så inleds det korta brevet som skickats ut till företag i europeiska länder, översatt från den engelska version av brevet som publicerats av Le Figaro eftersom varken Nya Tider eller några andra svenska medier har kommit över den svenska versionen.
Med brevet följde även ett frågeformulär där företagen ska intyga att de efterlever den exekutiva ordern, att de inte bedriver några program som strider mot amerikansk anti-diskrimineringslagstiftning, och att de är införstådda med att de kan bli åtalade enligt USA:s False Claims Act (löst översatt: ”Bedrägeri mot offentlig sektor”) ifall de kommer med falska påståenden i detta avseende, rapporterar Financial Times som uppger sig ha tagit del av formuläret.
Breven har skickats från Förenta staternas ambassader i ett flertal länder i Europa – troligtvis samtliga eftersom de rapporterats från norr till söder och från väst till öst – och har väckt starka reaktioner för och emot den amerikanske presidenten.
USA:s utrikesdepartement klargjorde senare att kravet endast gäller företag som ”styrs av en amerikansk arbetsgivare och anställer amerikaner”, vilket har tolkats som att man backar ett steg. Samtidigt klargjorde dock uttalandet att USA:s ambassader ”granskar alla kontrakt och bidrag för att ’tillse att de är förenliga’ med dekret från president Donald Trump”, enligt internationella tv-kanalen France24. Även om företag som är helägda av européer och saknar amerikanska anställda i teorin kan friskriva sig från kraven, finns det tillräckligt med fallgropar för att det ska bli ett starkt incitament att avstå från mångfaldspolicys – eller DEI som det också kallas, vilket står för ”mångfald, rättvisa, inkludering”.
”Tack för att du hjälper till att styra europeiska länder i rätt riktning!” skriver AfS-politikern Evelina Hahne på X, efter att Dagens Industri avslöjat att svenska telekomjätten Ericsson strukit alla hänvisningar till ”mångfald och inkludering” ur sin årsrapport.
Oförenliga regler
De nya direktiven från USA försätter europeiska företag i en till synes omöjlig sits ifall de är beroende av att kunna göra affärer med amerikanska myndigheter. Å ena sidan kräver EU-regler, som även införts i exempelvis den svenska Årsredovisningslagen (kapitel 8, § 6), att stora företag ska ha en ”mångfaldspolicy” eller också redovisa varför de saknar en sådan. Å andra sidan kräver nu USA att de inte ska ha en mångfaldspolicy.
I båda fallen motiveras reglerna av att motverka diskriminering. EU-reglerna är tänkta att motverka ”strukturell diskriminering”, en tankekonstruktion där en grupp anses diskriminerad ifall den inte är representerad efter sin andel av befolkningen. Ibland tar man hänsyn till sammanhanget (”kvinnor utgör 10 procent av jägarna och måste därför ha 10 procent av posterna i jägarförbundet”), ibland går man strikt efter befolkningen som helhet (”kvinnor utgör 50 procent av befolkningen och måste därför ha 50 procent av posterna i jägarförbundet”). Men de olika grupperna kan skilja sig åt ifråga om kompetens, engagemang och andra kvalifikationer. Att lyfta fram en viss grupp till dess att sammansättningen av styrelsen, arbetsstyrkan etc ”speglar befolkningen” leder därför enligt kritiker till institutionell diskriminering där man aktivt missgynnar en viss grupp (i regel vita, heterosexuella och män) till förmån för de ”underrepresenterade” grupperna.
Den amerikanska regeringens policy är tvärtom att anställningar ska baseras på strikt meritokrati och inte får ta hänsyn till ras, kön, etnicitet, sexuell läggning eller andra identitetsfaktorer – det som antirasismen från början gick ut på. (Undantag får fortfarande göras om företagets själva affärsidé bygger på att man lyfter fram en viss grupp, exempelvis vackra kvinnor eller afroamerikaner.)
Hur företagen kommer att hantera denna situation är oklart och har till stor del dränkts i den polariserade politiska debatten. Ett fåtal företag har backat från sin mångfaldspolicy, ett fåtal har gjort högljutt motstånd, men de flesta har varit påfallande tysta. Nya Tider har ringt och skickat frågor till elva olika storföretag men bara lyckats få svar från Volvo och ABB.
Andra medier har inte heller lyckats få kommentarer från mer än ett fåtal. Saab vägrade uttryckligen att uttala sig för SVT med orden: ”Vår policy är att inte kommentera eventuell korrespondens mellan Saab och andra länders regeringar och myndigheter. USA är en viktig marknad för Saab, och vi har en betydelsefull och växande verksamhet i landet.”
Ericsson backar från DEI
Ericsson förnekade att ändringen i deras årsrapport hade något med USA:s nya politik att göra, men det är tveksamt om någon tror dem.
– Ericsson har inte förändrat arbetssätt vad gäller mångfald och inkludering. Vi granskar och uppdaterar regelbundet språket i våra kommunikationer, inklusive årsredovisningar, för att säkerställa tydlighet och konsekvens, hävdade bolagets presschef Ralf Bagner i Dagens Industri.
Dagens Industri och en rad andra medier och opinionsbildare har dock pekat ut detta som en ihålig förklaring. Innan Ericsson raderade hänvisningarna till ”mångfald och inkludering” från sin årsredovisning för 2024, var deras mångfaldspolicy tydligt formulerad som en central del av företagets kultur och strategi. I årsredovisningen för 2023 nämndes ”diversity and inclusion” ett dussin gånger och företaget beskrev det som en strategisk prioritet. Den 22 februari 2024 skrev de på sin webbplats: ”Vi tror att genom att samarbeta med människor från olika erfarenheter driver vi innovation. Därför vårdar vi mångfald och inkludering i allt vi gör.”
Inte heller nöjde sig Ericsson med ord, utan satte upp specifika mål, som att öka representationen av kvinnor till 30 procent i hela arbetsstyrkan, inklusive ledande befattningar, senast 2030. Detta mål kommunicerades tydligt i både årsredovisningar och blogginlägg, som ett sätt att mäta framsteg. De lyfte också fram fem fokusområden: kön, generationer, sexuell läggning, funktionsnedsättning samt nationalitet, kultur och etnicitet, vilket skulle spegla det ”nätverkssamhälle” de verkar i.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
