AFA menar sig bekämpa fascismen, men använder själva just de metoder som fascisterna beskylls för. En närmare titt på ideologierna visar också stora likheter. Foto: Nya Tider

Vadå antifascism? I Antifa och AFA? Knappast!

OPINION: DAN AHLMARK
Den amerikanska Antifa-rörelsen har av Donald Trump klassificerats som en terroriströrelse. Den svenska motsvarande rörelsen – Antifascistisk aktion (AFA) – är också våldsinriktad och har utfört ett antal brott med våldsinslag i enlighet med sin revolutionära ideologi. Debattör Dan Ahlmark menar att AFA:s självbild, att man är en motståndsrörelse mot fascism, en förment högerideologi, medan man själva står för socialism, är helt felaktig. Resonemanget vilar på ett gammalt missförstånd om skillnaderna mellan ideologierna.

Efter andra världskriget lyckades Europas socia­liströrelser inklusive so­cialdemokratiska sådana i en ohelig samverkan med Sovjetunionen att få nazism och fascism betecknade som högerrörelser. Att vänstern skulle er­känna sitt släktskap med de två bese­grade ideologierna var uteslutet.

Bland huvudskälen man använde var, att dessa ideologier stod för ett privat näringsliv samt nationalism. Men påståendet är vilseledande. Låt oss därför granska fascismen. Dess två grundare, vilka själva hade en lång historia som socialister, försökte egentligen att utveckla socialismen. Genom att lägga nationalism till sin ursprungliga ideologi – socialism – såg de sig utveckla denna till något bättre och slagkraftigare. En ”sanna­re” socialism, enligt deras egen me­ning. Människor skulle känna en till­hörighet till partiet inte bara genom sin samhällsställning utan också ge­nom medborgarskapet. Man hade in­sett att ren marxism inte var tillräck­lig för att väcka och ändra Italien. Lenin hade kommit till samma slut­sats och utvecklade därför sin lära ”marxism-leninism”, vilken medför­de att Ryssland kunde övertas genom en kupp av en fanatisk elit stödd av kapitalister i Amerika. Att han drog Ryssland ur första världskriget bygg­de dock fortfarande på övertygelsen om att den stora striden i Europa skulle stå mellan arbetarklassen och den förtryckande klassen, inte mel­lan nationer. Både franska och tyska arbetare skulle snart rikta sina vapen mot de egna förtryckarna, i stället för att skjuta på varandra. Som bekant blev det inte så.

Stalin närmade sig fascismen än mer när han frångick den interna­tionella principen i socialismen och tvärtom betonade ”Moder Ryssland” och kampen mot axelmakterna som ett ”patriotiskt krig”. Nationell ge­menskap var och är en mycket star­kare motiverande faktor än klass.

Det stämmer att Italiens utrikespo­litik var formad av en aggressiv och militärt baserad nationalism (till skill­nad från nationalsocialismen grun­dad i medborgarskap och inte ras) och imperialism. Detta ligger dock mycket närmare Sovjetunionens agerande och kan knappast jämföras med borgerliga högerregeringars ut­rikespolitik under – säg – 1900-talet. Inga demokratiska borgerliga reger­ingar i Europa har någonsin gått till angrepp mot andra europeiska de­mokratier. Och idag, om man talar om Sverige, kan Moderaternas typ av nationalism knappast nämnas i sam­manhanget. Att jämföra SD:s milda inåtriktade nationalism med Italiens aggressiva erövringspolitik är löje­väckande. Så nationalism är inget, som sammanför borgerliga partier med fascismen.

Fascismens grundande och utveckling

Om man i övrigt jämför fascismens program och åsikter med borgerliga ståndpunkter, finner man knappast några likheter. Fascismen är genom sitt program och sin genomförda politik en djupt kollektivistisk rörelse med stort misstroende mot den en­skilde individen och privat näringsliv.

Benito Mussolini var under 14 år en italiensk socialist tillhörande den revolutionära grenen av partiet, och som av sin partiledning under nit­tonhundratalets första decennium gavs ansvaret att driva en viktig so­cialistisk tidning. Hans åsikter senare om att Italien borde gå med i första världskriget medförde en strid, som gjorde, att han lämnade partiet. Ef­tersom marxismens politiska huvud­tes, klasskampen, inte visat sig fung­era – arbetarna förkastade inte det borgerliga samhället för att sluta upp bakom revolutionstanken – började Mussolini att intressera sig för det na­tionellas betydelse. Efter världskriget kombinerade Mussolini åsikter från den socialistiska doktrinen med ett utpräglat nationellt tänkande. Han såg sig som en person som komplet­terade marxismen med nationalism, vilket gjorde ideologin starkare.

En beskrivning av fascister har sagts vara, att de är socialister med en nationell identitet. Detta medför­de en konflikt med den internatio­nella socialismen, som utifrån Marx åsikter strävade efter en gemensam internationell ansats för att skapa re­volution och socialism. Denna skill­nad och den fiendskap den skapade hos andra länders socialister med­förde att Italien fick ett uselt rykte i socialistiska kretsar. Det medverka­de vid den senare klassificeringen av ideologin efter kriget.

Mussolinis styrkepunkter gällde dock inte främst ideologiskt tänkan­de utan det praktiska genomföran­det av politiken och skapandet av det fascistiska Italien. Den ideologiska fadern till fascismen var Giovanni Gentile, en trogen socialist och be­römd filosof. År 1932 stod han till ex­empel för en väsentlig del av skriften Fascismens doktrin, som han skrev tillsammans med Mussolini. Han såg fascismen som en form av socialism och därtill den mest genomförbara. Han var motståndare till all indivi­dualism och en övertygad anhänga­re av planekonomi. Han har därför kallats ”fascismens filosof” eller ”fas­cismens fader”. Det är uppenbart, att skillnaden mellan hans allmänna åsikter och de en borgerlig höger har (eller hade) är milsvid.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nu inleder vi årets valbevakning!

Nu inleder vi årets valbevakning!

🟠 LEDARE Under förra riksdagsvalet 2022 hade Nya Tider en omfattande valbevakning under hela året fram till valdagen. I huvudsak skedde detta genom särskilda partireportage för alla riksdagspartier – och för flera partier utanför riksdagen. Nu lanserar vi samma koncept igen, så att du som läsare kan få relevant information och högkvalitativa analyser inför valet.

Gör SVT1 eller SVT2 till en borgerlig kanal

Gör SVT1 eller SVT2 till en borgerlig kanal

🟠 DEBATT Resultaten för de fyra senaste riksdagsvalen har visat att andelen personer med borgerliga värderingar i Sverige utgör nära hälften av väljarkåren: cirka 40–50 procent. Samtidigt har årliga opinionsundersökningar visat att borgerliga tittare har ett lägre förtroende för Public Service (PS) än tittare med vänstersympatier, vilket betyder att många tittare inte är nöjda med det som erbjuds av PS. Men detta förhållande har tyvärr inte lett till någon allmän debatt och borgerliga politiker har märkligt nog inte krävt någon förändring av PS:s utbud.

Fången på fyren – så skyddar makten sig själv

Fången på fyren – så skyddar makten sig själv

🟠 OPINION: STEFAN TORSSELL Svenska folket är inte indelat som i klaner från Mellanöstern och Somalia, men vi har en klanliknande myndighetskultur och ett klanliknande etablissemang. Makten ser alltid till att skydda sig själv. De som bryter tystandskulturen mobbas ut, straffas och begravs. Stefan Torssell visar genom ett exempel från Sjöfartsverket hur Sveriges klanliknande etablissemang fungerar.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

🟠 EKONOMI Kapitalfrigöringskrediter, eller ”seniorlån“, marknadsförs allt hårdare gentemot inkomstsvaga pensionärer som äger fastigheter eller bostadsrätter. Reklamen bygger på att förmedla känslan av att kunna använda obelånade delar av sitt låsta kapital. Baksidan är dock att skulden växer snabbt och restvärdet efter en framtida försäljning kan bli noll.

En oreda? – Carl Bildts vision om en globalistisk världsordning hotas

🟠 BOKRECENSION År 2025 utkom Carl Bilts nya bok Vad händer nu?: I den nya oredans tid. Den är uppföljare till Den nya oredans tid, från 2020, Albert Bonniers förlag. Det är om denna första bok detta ska handla. Den beskriver väl hur globalisterna ser världen och vad de strävar efter, och Bildt är ett bra exempel på hur man genomför detta i praktiken.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.