”Välkommen till scoutträff!” Så lyder överskriften till en inbjudan som medlemmarna i kyrkokören fick efter repetitioner i församlingshemmet. Det lät riktigt trevligt. Under en lördag får alla intresserade lära sig om scouternas verksamhet. Iris, som är en av körmedlemmarna, nappade på inbjudan. Ja, det gjorde förresten samtliga. Ett entusiastiskt prat bryter ut. Alla verkar hysa en stark längtan efter att få lära sig så mycket som möjligt om scouterna. Man vill ta med sig barn och barnbarn, vänner och grannar ut i naturen och lära sig att vara redo!

Iris vet med en gång att barnbarnet Tor och hans kompis Staffan vill följa med. På lördagens morgon är himlen klarblå. Ryggsäckarna plockas fram och ner packas termosar med kaffe och varm choklad och några flaskor vatten och saft. Scouterna bjuder på mat, stod det i inbjudan. Så bär det iväg. De får åka med en av Iris körvänner som berättar om sin barndom och sitt medlemskap i scouterna.
”Det var jätteroligt och lärorikt, och jag längtade till varje ny scoutträff. Vi fick lära oss så mycket nyttiga saker som jag fortfarande har användning för. Det var spännande att tälta och laga mat över öppen eld. Ni kommer att få pröva på en del av det som scouterna sysslar med idag. Jag var 8 år när jag började. Flickorna kallades för ”Blåvingar” och pojkarna kallades för ”Vargungar”. Är man mellan 10-12 år är man juniorscout, mellan 12-15 år är man patrullscout och de som är mellan 15–18 år kallas seniorscouter. Ledare kan man bli när man fyllt 18 år. Men nu är vi snart framme!”
De svänger in på en skogsväg som leder fram till en hembygdsgård. Den ligger så vackert vid en sjö där ett underbart kulturlandskap breder ut sig. Det är ängsmarker och lövskog, med gamla, knotiga ekar. Hela området ramas in av stengärdesgårdar. Ett av husen tjänar som scoutstuga. Flera tält finns redan på plats, eldstäder och bänkar och så förstås en mängd glada scouter i olika åldrar. Det ska serveras korv, pinnbröd och skarabbelucker med socker och kanel. Allt tillagat över öppen eld. Det finns mycket gott att äta eftersom man blir väldigt hungrig av att vara ute i naturen. Mycket roligt och lärorikt ska upplevas under dagen, men vi börjar med scouternas historia, så vi får bege oss till England ett slag.
Robert Stephenson Smyth Baden-Powell föddes den 22 februari 1857 i London och dog den 8 januari 1941 i Kenya. Han var brittisk militär, författare och grundaren av scoutrörelsen. Baden-Powell fick genom ett stipendium möjlighet att studera vid internatskolan Charterhouse och det var där han fick sina första erfarenheter av scouting. Ordet scout är engelska och betyder spejare.

Nära internatskolan låg en spännande skog som var förbjudet område. Eleverna fick absolut inte vistas där, men det förbjudna kan vara mycket lockande och det var det för eleverna. Robert Baden-Powell smög omkring i skogen och han var säkerligen inte ensam. Det gällde att hålla sig undan för lärarna under dessa utflykter. I skogen fick man leva vildmarksliv vilket var spännande, men det gav också erfarenhet om hur man klarar sig i skog och mark. Sommarloven tillbringade pojken Robert tillsammans med sina bröder och de vistades till största delen ute i naturen. Robert hade en kreativ ådra som kom fram i både fiol- och pianospel.
Robert Baden-Powell växte upp och kom in på den militära banan vilket gav honom en gedigen erfarenhet som militär i Indien, Afghanistan, Väst- och Sydafrika. När boerkriget inleddes blev han britternas yngste överste. Han avancerade till general och generalinspektör för kavalleriet 1903.
Under Andra boerkriget (1899-1902) gjorde Baden-Powell en stor insats vid försvaret av staden Mafeking, nuvarande Mafikeng. Hans ledarskap av de belägrade brittiska styrkorna vann berömmelse då de lyckades hålla ut i mer än 200 dagar till dess att förstärkning anlände. Detta lyckades han med tack vare hjälp från en ungdomskår vars uppgifter blev att hålla vakt. Baden-Powell återvände hem till England som nationell hjälte. Han adlades 1921 och fick titeln lord.
Väl hemma i England igen, lade han märke till att något hade hänt med den unga, manliga befolkningen. Han oroade sig över vad han såg, för det var definitivt inte något positivt. Denna del av befolkningen präglades av både andlig och fysisk svaghet och så här beskriver han vad han såg: ”tusentals pojkar och unga män som var bleka, smalbröstade, kutryggiga, trista typer som ständigt rökte cigaretter och som ägnade sig åt vadhållning”.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.