"Sköna maj, välkommen!". Studentsång, som den som sänds direkt från Lund med Lunds studentsångare (bilden), är exempel på en av våra vanligaste valborgstraditioner. Foto: stillbild Youtube

Våra valborgstraditioner

I dag den 30 april firas valborgsmässoafton i hela Sverige. Många av oss går med nära och kära till en valborgseld eller lyssnar på körer som sjunger in våren. Men var kommer egentligen våra valborgstraditioner ifrån och ser de olika ut i olika delar av landet? Nya Tider har tagit reda på bakgrundshistorien kring det svenska valborgsfirandet.
Den heliga Valborg. Staty från luxemburgsk kyrka. Foto: Wikipedia

Valborgsmässoafton, siste april, eller 30 april. Namnet på dagen då vi svenskar hälsar våren välkommen har olika namn beroende på var i vårt avlånga land man bor. Ursprungligen var Valborg en kristen högtid som firades till minne av nunnan den heliga Valborg (ursprungligen Walpurgis) som levde mellan cirka år 710–779. Enligt legenden var Valborg en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna. På 780-talet flyttades hennes reliker den 1 maj då de gravsattes i den tyska staden Eichstätt. Till minne av dagen då relikerna flyttades började man i Tyskland under medeltiden, utveckla en kult som innebar att man tände eldar för att skydda sig mot häxor och andra onda andar som man trodde var särskilt mycket i farten under denna dag. Åtminstone sedan 1400-talet finns det belägg för att man även i Sverige har firat 1 maj som den heliga Valborgs dag, även om traditionen med germanska vårfester hållna runt denna dag, förmodligen kan spåras tillbaka enda till förkristen tid. Förberedelserna inför den stora dagen skedde kvällen innan under valborgsmässoafton. I södra Sverige valdes alltid ny ålderman till byalagen runt 1 maj vilket även det utgjorde ett skäl till festligheter. En uppteckning från Carl von Linné år 1749 efter en resa i Västmanland berättar något om Valborgs urgamla ursprung.  ”ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren”

I den här artikeln tar Nya Tider sig en närmare titt på tre av våra vanligaste valborgstraditioner: valborgsbålet, körsången och studentmössan.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Den poetiske prästen

Den poetiske prästen

🟠 Johan Ludvig Runebergs författarskap. Den finlandssvenske skalden Johan Ludvig Runeberg blev redan under sin livstid känd och älskad i både Sverige och Finland för sina diktverk. Han skrev bland annat det episka diktverket Fänrik Ståls sägner, Kung Fjalar som utspelas i Norden under vikingatiden, samt Majsång som sjungs traditionsenligt under Valborgsfirandet. Trots att han var finsk nationalist har hans diktning haft oskattbar betydelse även för den svenska nationalkänslan.

Läs även:

Knyaz Rikards rekonstruktion av Solvagnen från Trundholm. Foto: Knyaz Rikard, montage av Å. Blomdahl med Trundholmsbygden i bakgrunden

Solvagnen från Trundholm återskapad

🟠 KONST Skulptören Knyaz Rikard Högberg har skapat en ny bronsstaty med inspiration från bronsåldern. Han har nu återskapat Trundholmsvagnen eller Solvagnen som den också kal­­las. Vagnen räknas som ett av Danmarks finaste fornfynd. Knyaz Rikard menar att hästen ursprungligen var målad röd och dekorerad med färska blomkransar – en förebild till ”dalahästen”.

Bayeuxtapeten. Förundrade män pekar på en stjärna (stella) som förebådar en olycka för Harald II av England (Harold). År 1066 ägde slaget vid Hastings rum där Vilhelm Erövraren besegrade Harald. Foto: Société Ouest-France/ Jean-Yves Desfoux

Kristna traditioner – att bevara, förklara och försvara

🟠 JULEN Redan kring förra årets luciafirande uppstod en mängd diskussioner och tolkningar av denna så fina och stämningsfulla tradition som inleder tiden inför julhelgen. En politisering med åberopande av inte så sällan falska historiefakta ledde till märkliga tolkningar. Däremot råder det en medialt kliniskt ren tystnad kring julhelgens kristna ursprung – man kal­­lar till och med julen för ”vinterfest”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.