Kategori: Ekonomi
Beskattning av kryptotillgångar vållar allt mer huvudbry för myndigheterna
🟠 EKONOMI. Med över 10 000 olika så kallade kryptovalutor, eller digitala ”valutor”, har den totala omsättningen i dessa tillgångar ökat kraftigt. Enligt IMF skulle en skatt på 20 procent av vinsten på värdeförändringen 2021 ha inbringat cirka 100 miljarder amerikanska dollar, vilket motsvarar cirka 4 procent av världens samlade företagsbeskattning. Det är en mycket snabb utveckling sedan 2009 när Bitcoin som första kryptovaluta lanserades på marknaden. Att myndigheter och internationella organisationer funderar på hur man skall beskatta dessa aktörer är en vink om vart vi är på väg.
Överskuldsättningen ökar – myndigheterna vill ha ett skuldregister
🟠 EKONOMI. Vid ett seminarium under Almedalsveckan i Visby diskuterades det växande problemet med privat överskuldsättning och hur man lämpligast skall komma tillrätta med det. Konsumtionskrediter som hamnat hos Kronofogden uppgick i juni till hela 109 miljarder kronor, 8 procent mer än i december 2022. Antalet ”evighetsgäldenärer” hos Kronofogdemyndigheten är idag över 85 000 personer. Bara några dagar efter seminariet överlämnade Överskuldsättningsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Förslagen ligger väl i linje med de åsikter som fördes fram av myndighetsföreträdare under seminariet i Almedalen.
Sydamerikas länder – historiska ok, rika naturtillgångar och en riktning bort från dollarn
🟠 EKONOMI Sydamerika och dess länder har enorma naturtillgångar som varit både till glädje och problem genom åren. Olja och mineraler har ömsom varit föremål för en omfattande utländsk exploatering och inhemskt förstatligande. Omvärldens reaktioner och syn på den tredje största världsdelen har starkt bidragit till en allt annat än spikrak utveckling. En omsvängning ser ut att vara på väg i några av länderna, när man öppnar sig för en ökad handel med andra utvecklingsmarknader, inte minst Kina.
Riksbanken ökar trycket på bankernas krisberedskap
🟠 EKONOMI. Riksbanken har utfärdat nya riktlinjer för företag som är avgörande för att betalningssystemet ska fungera i civila kriser och beredskapslägen. Det handlar om vissa kreditinstitut, företag som har verksamhet med betalapplikationer, elektronisk identifiering, betalningsinfrastruktur samt förvaring, uppräkning och transport av kontanter. Syftet med riktlinjerna är att stärka Sveriges förmåga att hantera betalningar i de aktuella situationerna. Förslagen är ute på remiss och alla som vill kan besvara dem.
Avgifterna till bostadsrättsföreningar skenar – oklar marknadsföring skapar problem
🟠 EKONOMI. Stora avgiftshöjningar väntar i många bostadsrättsföreningar när föreningarna tvingas lägga om sina lån med kraftigt höjd ränta. Det skapar nya konflikter eftersom många bostadsrättsägare inte riktigt förstår skillnaden mellan äganderätt och bostadsrätt. Skillnaden, som är högst påtaglig, klargörs ytterst sällan i marknadsföringen av nya bostadsrättsprojekt. Oftast pratar man i termer av att ”äga sin bostad”, men att en bostadsrättsförening i konkurs kan innebära förlust av insatsen, står inte på löpsedlarna. Fortfarande pratar flera bostadsutvecklare om att ”köpa lägenheter”, när det i själva verkar handlar om bostadsrätter.
Finansinspektionen och Riksbanken varnar för risker i den finansiella stabiliteten
🟠 EKONOMI. Riksbanken och Finansinspektionen levererade varsin rapport om hur det står till med den finansiella stabiliteten i Sverige vid månadsskiftet maj/juni. Rapporterna behandlar bankernas motståndskraft mot störningar av olika slag, betalningssystemets funktion, skuldutvecklingen i olika delar av samhället och mycket annat. Båda rapporterna pekar på flera högrisksituationer, som kan utvecklas till besvärliga kriser. De flesta faktorerna är sådana som följs upp löpande och behandlas mer eller mindre utförligt i varje rapport.
Kommunsektorns ekonomi oroar – media faller in i krav på mer pengar
🟠 EKONOMI. Sveriges kommuner och regioner (SKR) förutspår stora underskott i de kommunala och regionala ekonomierna, totalt cirka 34 miljarder kronor för 2023 och 2024. Inte minst från den socialistiska sidan har kraven på mer pengar till kommunsektorn använts som slagträ mot regeringen, som säger sig avvakta aktuella prognoser inför budgetarbetet i höst. I SVT Agenda den 28 maj ifrågasatte också statstelevisionen varför man inte redan har aviserat mer resurser från staten. Detta trots att en minst lika viktig åtgärd hade varit att spara pengar genom effektiviseringar.
Förhandsavtalen – en ofta förbisedd fälla för bostadsrättsköpare
🟠 EKONOMI. Allt fler privatpersoner försöker nu att hoppa av förhandsavtal om köp av nyproducerade bostadsrätter. Förhandsavtalen introducerades 1991 och har blivit en allt tidigare åtgärd i byggprocessen när byggföretagen vill ha garanterad avsättning för sina byggen, långt innan husen är inflyttningsklara. På senare tid har räntehöjningar och inflation lett till att avgifterna till bostadsrättsföreningarna i slutändan blivit mycket högre, inte sällan 100 procent eller mer, än vad som avtalats i förhandsavtalen. Brister i avtalen och vaga lagparagrafer utnyttjas av föreningarna, som ofta vägrar att undanröja avtal som kunderna vill säga upp.
Konkurserna fortsätter att öka – fastighetsbolag vacklar
🟠 Inflationens urgröpande av företagens ekonomi börjar nu producera allt tydligare signaler om en svårare lågkonjunktur. Tillsammans med ränteutvecklingen och den höga skuldsättningen på den kommersiella fastighetsmarknaden bildar utvecklingen ett svårhanterat problemkomplex. Det handlar både om direkta effekter av högre räntor och indirekta effekter av värdeminskning på fastigheter. Aktiemarknaden slår obarmhärtigt mot de högre riskerna. Ett av Sveriges allra största fastighetsbolag, SBB AB, får representera krisutvecklingen i branschen genom en serie uppmärksammade åtgärder den senaste tiden.
Sanktioner mot Ryssland – liten värdemässig handelsminskning och ekonomiskt bakslag för EU
🟠 EKONOMI. Totalt har EU sjösatt hela tio sanktionspaket gentemot Ryssland, med det uttalade syftet att störa den ryska ekonomin så mycket att man tvingas avbryta kriget. Ytterligare ett sanktionspaket förbereds just nu av EU. Flera olika indikationer har under en längre tid pekat på att handeln mellan olika EU-länder och Ryssland trots det har fortsatt på en hög nivå. En analys från Kommerskollegium, som offentliggjordes den 8 maj, visar att de 27 EU-ländernas importvärde från Ryssland totalt har minskat med 5 procent, medan exporten till Ryssland minskat med cirka 47 procent. Samtidigt ökar EU:s import från annat håll kraftigt och Ryssland ökar handeln med andra länder.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
