Kategori: Ekonomi

🟠 ANALYS Nya Tider har tidigare uppmärksammat hur Sveriges samlade affärer med EU-länderna har gått allt sämre sedan vi blev medlemmar i unionen. Den inre marknaden i EU med fri rörlighet för varor, tjänster och människor, är själva grundpelaren i EU – dess huvudsakliga existensberättigande. Såväl näringsliv som hela det offentliga etablissemanget förespråkar ett starkare EU och att Sverige skall gå allt djupare in i det överstatliga projektet med argumentet att det är nödvändigt för att stärka den svenska ekonomin. Resultatet är dock att Sveriges handel med EU-länderna gått med ett växande underskott, minus 255 miljarder kronor 2020.

🟠 ANALYS Den 25 oktober offentliggjordes ett förslag från Länsstyrelsen på Gotland om att utöka ett naturreservat som gränsar till Cementas kalkbrytningsområde utanför Slite. Syftet är att skydda en relativt sällsynt växt, Nipsippan. Åtgärden kommer samtidigt som Cementa aviserar att man kommer att ransonera cement eftersom man ännu inte fått besked om fortsatt kalkbrytning. En märklig omständighet är att Länsstyrelsen helt utelämnat ett omfattande forskningsprojekt om just Nipsippan, med syftet att sprida växten till fler platser, som drivs av Cementa i samverkan med konsultorganisationen Ecogain.

🟠  Regeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.

🟠 Finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens inriktning för statsbudgeten för 2022 på en pressträff den 26 augusti. Regeringens budget­förslag bygger på en hoppfull prognos om den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur bygger på Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar. För 2022 har KI beräknat reformutrymmet till cirka 40 miljarder kronor, men att det mesta går åt till att upprätthålla nuvarande organisation och kvalitetsnivå. Det slutliga budgetförslaget läggs fram den 20 september för riksdagen.

🟠 Regeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.

🟠 I sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

🟠 Allt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.