Kategori: Ekonomi
Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk
🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrättsinnehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.
Är globaliseringen dödsdömd?
🟠 Blir kriget mot Ukraina – och sanktionerna mot Ryssland – dödsstöten för den globaliserade världsekonomins förutsättningar? Den frågan ventileras i ett poddinslag utgivet av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, där man diskuterar hoten mot den globaliserade ekonomin och ”faran med ökad protektionism”. Två engagerade företrädare för global frihandel diskuterar riskerna med de problem som de senaste åren ställt den globaliserade ekonomiska världsordningen på allt svårare prov och leder vissa regeringar i mer nationell riktning. Deras lösning på problemet är dock ännu mer globalisering.
Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent
🟠 ANALYS Förväntningarna inför Riksbankens penningpolitiska beslut den 28 april var en blandning av förväntan på höjd reporänta nu eller senare i år. I stort sett alla banker och bolåneinstitut hade redan räknat in de förväntade höjningarna i sin räntepolicy för nya lån. I en rad uttalanden under veckorna innan beslutet har flera aktörer pratat upp förväntningarna på en höjning av reporäntan nu. De flesta hade dock väntat sig en avisering om en höjning i juni.
Regeringens vårbudget – mycket pengar men satsningar kritiseras
🟠 Regeringens förslag till vårbudget omfattar förslag på totalt 35 miljarder kronor – inklusive 10,4 miljarder för mottagande av flyktingar från Ukraina. Förutom flera redan kända förslag, presenterade finansministern nya satsningar på sjukvården och det civila försvaret på totalt 1,3 miljarder kronor. Det är områden som regeringen fått mycket kritik från oppositionen för att inte hantera tillräckligt seriöst under lång tid, inte minst från Sverigedemokraterna. Finansministern poängterade också satsningen på ökad garantipension till de sämst ställda pensionärerna.
Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?
🟠 Ideliga prishöjningar på nödvändiga varor gräver allt djupare hål i många människors plånböcker och allt fler börjar fundera över hur man skall få vardagspusslet att gå ihop. Nya Tider kommer därför att i ett antal artiklar lyfta fram goda exempel och idéer kring hur man kan tänja ut sin privatekonomi en bit. I denna artikel tittar vi på vad man kan göra för att minska matkontot, utan att backa på kvaliteten.
Inflationen till rekordnivå – höjd ränta trolig, men kan förvärra situationen
🟠 EKONOMI Inflationen i Sverige, liksom i andra länder, ökar allt snabbare. Priset på energi, inte minst el, och mat driver på kostnadsspiralen och riskerna för många högbelånade hushåll. Allt fler pekar på vikten av att amortera ner skulderna. Flera aktörer förväntar sig en höjd reporänta, men Riksbanken måste ta hänsyn till många olika faktorer. I utvecklingen ligger förutom breda prisökningar också en växande misstro mot den ekonomiska utvecklingen bland svenska hushåll och en hög arbetslöshet.
Det ekonomiska kriget expanderar – Ryssland kräver betalt i rubel
🟠 EKONOMI Eftersom sanktionerna från Väst gjort att Ryssland inte kan använda delar av sin valuta- och guldreserv för att fullgöra betalningar i amerikanska dollar och euro, vänder Ryssland på steken och kräver betalt av ”ovänliga stater” i rubel. Effekten av det blir att västländerna måste köpa rubel för att kunna betala för den gas och olja som man måste ha för att inte få en kollaps i energisystemen. Åtgärden resulterade i en prishöjning på gas och rubelns sjunkande trend vände uppåt.
Sänkt energiskatt – 50-öringen gick planenligt igenom i riksdagen
🟠 EKONOMI Som väntat beslutade riksdagen den 24 mars att genomföra den sänkning av energiskatten med 40 öre per liter som riksdagen beställde i budgeten för 2022. Med 25 procent moms inräknad blir sänkningen 50 öre vid pumpen. Drivmedelspriserna har dock rusat vidare och nya åtgärder redan planerats. Miljöpartiet valde, som enda parti, att reservera sig mot sänkningen, med motiveringen att prissänkningen innebär att utsläppen ökar. MP menade också att sänkningen ”göder Putins krigskassa” och ”späder på det galopperande klimatnödläget”.
Brist på viktiga metaller och höga priser hotar elbilsindustrin
🟠 EKONOMI Nickel är en viktig metall för batterierna i elbilar. Kobolt och litium är andra. Alla tre är viktiga exportvaror för Ryssland och helt nödvändiga för den batteriindustri som möjliggör elbilstillverkningen. Priset för dessa metaller har ökat kraftigt de senaste åren och kriget i Ukraina har ytterligare spätt på en extrem prisspiral.
Regeringen föreslår åtgärdspaket för att möta de snabba prisökningarna på energi
🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 14 mars tillkännagav finansminister Mikael Damberg ett nytt krispaket från regeringen, med tillfälliga åtgärder för att kompensera de som drabbas av bland annat de höga drivmedels- och elpriserna. Kritiker menar att åtgärderna vidtas för sent, är otillräckliga och att vissa slår helt fel.
Senaste numret

Nya Tiders nyhetsbrev!