Olle Felten

🟠 Nya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

🟠 Den kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

🟠 Av regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

🟠 Bidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

🟠 Rädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.