Olle Felten

🟠 De offentliga skulderna i Sverige fortsätter att växa. De privata skulderna växer ännu snabbare. Därmed ökar riskerna för många svenskar att hamna i svårigheter om – eller snarare när – kostnader för lånen skjuter i höjden. Om man ser svenska medborgare som ”delägare” i landet Sverige, blir det relevant att fundera över hur mycket varje medborgare är skyldig på grund av offentlig skuld, men också hur det kan se ut efter en finansiell kris.

🟠 Den 18 december har Riksbankens direktion sitt nästa penningpolitiska möte. Sannolikt avslutas då det ganska oortodoxa och outredda vågspelet med negativ reporänta i Sverige. Många finansstrateger på de svenska storbankerna uttalade sig tämligen tvärsäkert om att vi inte skulle få någon höjning av räntan i år, efter det förra penningpolitiska mötet i september, då Riksbanken behöll minusräntan på -0,25 procent. På senare tid har dock tonläget ändrats påtagligt och allt fler börjar svänga i retoriken inför det beslut som kommer nästa vecka.

🟠 EU:s budget är en snårig historia, som växer snabbare än inflationen i takt med EU:s ökande ambitioner. Utgiftsbudgeten för EU ökar mellan 2019 och 2020 med nästan två gånger mer än inflationen. Samtidigt genomför Kommissionen en aggressiv kampanj kring bilden av medlemsländernas nytta med EU:s inre marknad. Syftet är att motivera högre medlemsavgifter. Sveriges avgift föreslås öka med 48,5 procent mellan 2018 och 2021.

🟠 Den 20 november tog riksdagen beslut om justeringar i den delen av det kommunala utjämningssystemet som skall jämna ut kostnadsskillnaderna mellan olika delar av landet. Exakt vilka effekter det nya systemet kommer att få är ännu oklart. Statistiska Centralbyrån, SCB, skall redovisa en beräkning av det nya systemets effekter i slutet av december. De nya reglerna skall träda ikraft redan 1 januari 2020. Det kan ställa till en del problem för kommuner som tvingas betala mer till utjämningssystemet, eftersom kommunernas budgetar normalt tas i början av december.

🟠 I och med Brexit tappar EU netto cirka 90 miljarder kronor. Som Nya Tider tidigare rapporterat pågår ett intensivt arbete inom EU för att dels ta bort avgiftsrabatterna för nettobetalande länder, som Sverige, och dels för att höja avgiften för att kompensera minst halva bortfallet vid Brexit. Sveriges riksdag har, så här långt, varit tydlig med att inte acceptera en höjd EU-avgift. Men Socialdemokraterna börjar vackla och skickar fram debattörer som skall bädda för att Sverige kan vika ner sig.

🟠 I oktober i år bytte fem regioner samtidigt leverantör av förbrukningsartiklar av engångskaraktär. Det resulterade i ett kaotiskt läge med inställda operationer, omfattande problem för 480 patienter som blev utan operationer och enorma kostnader. Problemet hade dock kunnat lösas om de ansvariga tjänstemännen och politikerna dels varit förutseende och dels agerat snabbt på de uppkomna leveransproblemen istället för att vänta på leverantören, i detta fall Apoteksbolaget.

🟠 Aktuell statistik visar dystra siffror över brottsligheten i Sverige. Stölderna av stora utombordsmotorer till båtar, dyra bilar, jordbruks- och entreprenadmaskiner och mycket annat ökar. Samtidigt klaras en allt mindre andel av stölderna upp. Utförseln av stulna varor sker mer eller mindre utan kontroll och politikerna vågar inte ta i problemen. Både Tullen och Polisen står maktlösa. Samtidigt duckar BRÅ för beräkningar av samhällets kostnader för kriminaliteten.