Olle Felten

🟠 Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade den 22 augusti de förutsättningar som hon anser bör ligga till grund för statsbudgeten 2020. Presentationen gjordes vid en pressträff i samband med regeringens överläggningar på Harpsund. Presentationen präglades av en mycket positiv attityd till det ekonomiska läget, trots de senaste veckornas kalldusch i form av negativ BNP-utveckling, som Konjunkturinstitutet redovisade den 5 augusti.

🟠 Sveriges BNP sjönk med 0,1 procent under det and­ra kvartalet, vilket skapat oro bland nationalekonomerna. Vi är inne i en recession, en ekonomisk tillbakagång, om utvecklingen fortsätter under det tredje kvartalet. Recession är en av de situationer som anses vara mest negativ för den ekonomiska utvecklingen, kanske den allra värsta. Samtidigt ökar försörjningsbördan för migrationen och bostadsbubblan växer. Ändå ser vi inga tecken på skarpa åtgärder från regeringen.

🟠 Den 1 augusti meddelade USA:s president Donald Trump att han avser att införa ytterligare strafftullar på kinesiska varor. Strax därefter rasade den kinesiska valutan gentemot dollarn till den lägsta nivån på elva år, och Trump twittrade genast att Kina är ”valutamanipulatör”. Den 5 augusti förde USA officiellt in Kina på listan över ”valutamanipulerande” länder. Åtgärden är exceptionell och innebär bland annat att USA bett IMF att agera mot Kina. Det upptrappade handelskriget mellan de ekonomiska giganterna kommer att påverka också oss i Sverige.

🟠 Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna att kartlägga riskerna för el- och vattenförsörjningen i respektive län. Ansatsen i uppdraget är att inventera problem kopplade till grundvattennivåer och tillgången till rent vatten i övrigt. Det finns dock ett annat, och minst lika stort, problem för vattenförsörjningen. Problemet stavas: ”bristande underhåll”. Kostnaderna för att åtgärda problemen är enorma och nu flyttas fokus istället till ”klimatförändringar”.

🟠 ”Stödet har inte på ett effektivt sätt stimulerat ett ökat bostadsbyggande. Det styr inte mot syftet, ger inte förutsättningar att planera och det saknas förutsättningar för att följa upp användningen och resultatet av stödet”. Det är slutsatser som Riksrevisionen drar i en granskningsrapport om ett statligt stöd till kommunerna som syftade till att öka bostadsbyggandet mellan 2016 och 2018.

🟠 Under de senaste tio åren har mycket i den nationalekonomiska debatten kretsat kring att nå det uppsatta inflationsmålet, öka tillväxten och inte minst räntenivån. I Sverige borde vi ha haft en stark tillväxt, men per capita har vi legat still under nästan hela denna period. Detta trots en kraftigt räntedopad ekonomi som i praktiken innebär att vi devalverat kronan gentemot omvärlden med över 10 procent på bara några år.

🟠 Köerna till vården förlängs och skadorna i vården ökar. Äldrevården försämras, sjukpenningen urholkas och funktionshindrade blir av med sitt stöd. Välfärdskostnaderna beräknas öka med 90 miljarder kronor mer än skatteintäkterna till år 2026, om nuvarande kvalitet skall kunna upprätthållas. Många aktörer skyller på en ”åldrande befolkning”. Flera länder i Europa, med lägre skatter, har bättre utveckling än Sverige, trots en likartad demografisk situation. Det borde alltså finnas andra skäl och det som skiljer ut Sverige är migrationen.

🟠 Frankrike och Sverige har skrivit under ett bilateralt samverkansavtal, som syftar till att ländernas regeringar skall samordna sina aktiviteter och ställningstaganden inom EU samt en fortsatt samverkan kring ”grön” forskning och utveckling. Avtalet kritiseras för att innehålla en mängd avsnitt som låser upp Sverige till att agera tvärtemot traditionella svenska ställningstaganden. Det går också på tvärs mot inte minst finansministerns uttalanden om EU:s nya budget.