Än finns det hopp
Vávra Suk
Olle Felten
Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige
Artiklar av Olle Felten
Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten
🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.
Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt
🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.
Kronofogdens indrivningsarbete effektivare men politisk långbänk bromsar
🟠 INRIKES Den 1 augusti 2022 trädde ny lagstiftning ikraft, som innebär att Kronofogdemyndigheten kan utmäta tillgångar på distans, med hjälp av polisen. Under 2023 utmättes tillgångar värderade till över 93 miljoner kronor med hjälp av den nya lagen. Huvudsakligen handlar det om gods från kriminella personer med skulder till bland annat brottsoffer. Det tog mer än åtta år för politikerna att få lagändringen på plats.
Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande
🟠 EKONOMI Med en tuff privatekonomisk period som grund har Finansinspektionen etablerat en mer genomtänkt strategi för att kunna ge privatekonomiskt stöd. En enkät om hur det står till med det ”finansiella välbefinnandet” i Sverige och en ny funktion som konsumentskyddsekonom, skall bidra till ett tydligare fokus på privatekonomiska effekter av finansmarknadens aktiviteter. Enkäten visar, föga förvånande, att ”svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande”, men samtidigt att många har påtagliga problem med sin privatekonomi
Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier
🟠 EKONOMI Batteritillverkaren Northvolt startades av entreprenören Peter Carlsson 2016 och har redan ett forskningscenter, en återvinningsfabrik och en batterifabrik i produktion, om än inte i full skala. Ytterligare minst fem nya fabriker är under projektering eller på planeringsstadiet. För att finansiera den snabba expansionen och utvecklingen av ny batteriteknik har enorma summor lånats upp och insatserna växer snabbt. Sedan i december 2023 har inlåningen dubblerats från cirka 75 miljarder till 150 miljarder kronor – och det är skattebetalarna som riskerar att ta en del av smällen ifall den nya tekniken inte håller.
Överskuldsättning – den nya folksjukdomen
🟠 EKONOMI Allt skarpare varningar torgförs från olika håll om de risker som hushållens överskuldsättning innebär. I juli 2023 avlämnade Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande, SOU 2023:38, till regeringen med flera skarpa förslag om åtgärder för att hejda den allvarliga utvecklingen. I slutet av december efterfrågade Finansinspektionens och Konsumentverkets generaldirektörer, Daniel Barr och Cecilia Tisell, verktyg för att kunna hantera problemet, i en gemensam debattartikel i Aftonbladet. Frågan är dock inte ny. Redan 2013 föreslog en utredning skarpare lagstiftning för att hindra aggressiv utlåning och riksdagen hanterar varje år motioner i ärendet. Lagstiftningen skärptes också 2018, men problemen fortsätter ändå att växa.
Regeringen hårdsatsar på elektrifiering av transportsektorn – mot osäkra mål
🟠 INRIKES Regeringen lanserade i slutet av december förra året en omfattande strategi för satsningen på elektrifierade transporter. Via regleringsbreven för 2024 gavs ett flertal myndigheter i uppdrag att agera inom sina respektive områden för att elektrifieringens förutsättningar ska kunna stärkas. Det handlar om hela transportsektorn, allt från hemmaladdning av privata bilar till eldriven sjöfart. Målet är ”klimatneutralitet” för transportsektorn till 2045.
Ekonomiska styrmedel för byte till elbilar missgynnar lågavlönade
🟠 EKONOMI Att effekten av snabba och stora prisökningar på andra bränslen än el och biodrivmedel i första hand drabbar låg- och medelinkomsttagare, har nu bekräftats i en analysrapport från VTI. Den huvudsakliga effekten av höga drivmedelsskatter och elbilsbonusar är att de med lägst inkomst missgynnas. Allra mest missgynnas lågavlönade på landsbygden, som har minst möjligheter att använda kollektiva transportmedel.
Handeln med EU-länderna går med fortsatt kraftigt underskott
🟠 EKONOMI EU-området är den enskilt viktigaste marknaden för svenska företags handel med omvärlden. 52 procent av den svenska exporten går till andra EU-länder och 68 procent av importen kommer från samma område. En av orsakerna till att underskottet är så stort i handeln med EU-länder är att varor som importerats till ett annat EU-land och sedan säljs vidare till Sverige räknas i Sverige som import från EU. En annan viktig faktor är den svaga svenska kronan. Samtidigt kan vi konstatera att Sverige inte gynnats av EU:s inre marknad lika mycket som andra länder.
Sänkt skatt på bensin och diesel?
🟠 EKONOMI Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel sänks 2024, jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Sänkningen gäller inte akrylatbensin.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
Nya Tiders nyhetsbrev!
