Karl-Olov Arnstberg
Artiklar av Karl-Olov Arnstberg
Överbefolkning är inte problemet
🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Den 31 oktober i år skrev statsminister Ulf Kristersson en bekymrad artikel i Svenska Dagbladet om att Sveriges födelsetal sedan flera år tillbaka sjunker och nu ligger på 1,45 barn per kvinna – det lägsta talet någonsin sedan mätningarna började år 1749. För att hålla ett lands befolkning på en stabil nivå behövs det ett statistiskt snitt på 2,1 barn per kvinna. En grupp akademiker svarade statsministern att han istället borde oroa sig för överbefolkningen i världen – ett synnerligen dumt inlägg, menar debattören, etnologen Karl-Olov Arnstberg.
Myndigheter älskar struntfrågor
🟠 OPINION: Karl-Olov Arnstberg Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en liten myndighet som bildades 2007. Men även en liten narr kan spela stor teater. Debattören professor Karl-Olov Arnstberg ställer sig kritisk till hur SIN häller grus i Polismyndighetens arbete för småsaker, samtidigt som man nonchalerar riktiga hot mot medborgarnas integritet.
Wokekapitalismen
🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Varför omfamnar storfinansen wokeideologin? Kapitalisterna är av självklara orsaker fientliga till socialism, men de omger sig gärna med transor och etniska minoriteter samtidigt som de basunerar ut att vithet är ondska och att vi alla kommer att dö av varmare klimat. Varför? Debattör Karl-Olov Arnstberg förklarar hur woke och kapitalisterna hamnade i samma säng.
Debatt: Civil olydnad
🟠 DEBATT De hänsynslösa brittiska kolonisatörerna fick till slut åka hem från Indien med svansen mellan benen, då de möttes av ett passivt motstånd som bröt deras makt. Även i Sverige har passivt motstånd och civil olydnad skördat segrar. Mest känd är nog almstriden 1971. I tider som dessa, då politikerna driver en agenda rakt emot folkviljan, är det hög tid att åter praktisera civil olydnad, menar veckans debattör Karl-Olov Arnstberg, och ger några praktiska råd.
Är Fredrik Reinfeldt en folkförrädare?
🟠 Nyligen uppmärksammades före detta statsminister Fredrik Reinfeldt för att ha smugit ut bakvägen, omgärdad av sina livvakter, från fotbollsstation i Bryssel efter terrordådet mot svenska supportrar, varefter han på sociala medier poserade iförd en Sverigetröja med budskapet ”Vi backar inte”. Veckans debattör, professor Karl-Olov Arnstberg, menar att de som beskyller Reinfeldt för att ha skapat dagens explosiva situation har helt rätt.
De båda körerna
🟠 DEBATT De stora mediehusen sjunger en starkt beskuren och hårt hållen repertoar, men det finns en dissidentmedia som fyller i där systemmedia förblir tysta eller sjunger falskt. Det menar veckans debattör, professor Karl-Olov Arnstberg, som dock har en del synpunkter på dissidentmedias val av oktav.
Staten älskar alla barnen
🟠 DEBATT. Välfärdsstaten erbjuder trygghet och en befrielse från eget ansvar. Här möter barnet inne i oss, som är rädd att ta ansvar, den starka staten i en gemensam förståelse. Många nationalister glorifierar folkhemmet, men är en välfärdsstat som inte låter oss bli vuxna verkligen det bästa för människan? Veckans debattör, professor Karl-Olov Arnstberg, reflekterar över den kravlösa välfärdsstaten och dess konsekvenser.
Partiska journalister
🟠 Att politiker är förtjusta i ordet demokrati, det vet vi, inte minst genom de beskyllningar för att utgöra ett hot mot demokratin som de brukar rikta mot sina politiska motståndare. Däremot är de inte särskilt förtjusta i att praktisera demokrati, vilket betyder att fatta politiska beslut i enlighet med folkviljan. Det menar veckans debattör, professor Karl-Olov Arnstberg.
Åsikter och insikter
🟠 Uppfattningar om hur samhället ska fungera måste alltid kontrolleras mot verkligheten och vid behov revideras, i synnerhet om verkligheten förändras. Professor Karl-Olov Arnstberg presenterar några vanliga samhällsprinciper, där vissa kanske fungerade i ett homogent folkhem, men som är hopplösa i dagens mångkultur. Sin tidigare åsikt om samhället kontrasterar han mot en nyvunnen insikt.
Massinvandringens prislapp
🟠 DEBATT. Arbetsinvandringen var en lönsam affär för Sverige. Sedan krigsslutet bidrog invandrarna årligen med en procent till Sveriges växande BNP. I början av 1970-talet drabbades Sverige av en lågkonjunktur och ströp arbetsinvandringen. ”Flyktinginvandringen” kom som en ersättare och på något självklart sätt antogs det att också den skulle bli lönsam. När riksdagen i mitten av 1970-talet bestämde att Sverige i fortsättningen skulle vara ett mångkulturellt land ansågs det därför inte behövligt med någon ekonomisk utredning av konsekvenserna.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
