Simon O Pettersson
Artiklar av Simon O Pettersson
Hur är det att driva ett mikroparti?
🟠 Bokrecension. Centerpartiet anses allmänt ha svikit landsbygden, en turkisk muslim som partiledare utan erfarenhet av svensk landsbygd utgör definitivt spiken i kistan. Ett alternativ för vissa tidigare sympatisörer skulle kunna vara det lilla partiet Landsbygdspartiet oberoende (LPo). Stefan Torssell har skrivit en ny bok om sin korta och stormiga tid som partiledare för LPo. Den ger en inblick i hur det kan vara att verka i ett mikroparti, men säger också något mer allmänt om hur partier fungerar. Även Norrlandsfrågan får en genomlysning.
En traditionalistisk konstnärs kamp i den moderna världen
🟠 Rasmus Dahlstedts enmansteaterföreställning Skärningspunkten spelas nu på Aliasteatern. Det är ett underhållande stycke som dessutom bjuder på en icke politisk korrekt diskussion om konsten, livet och samtiden.
Ett epos om förändring och bevarande
🟠 Tomasi di Lampedusas roman Leoparden brukar ofta framhållas som ett exempel på konservativ skönlitteratur. Samtidigt är det en mångtydig bok, som framför allt bjuder in till reflektion över den historiska förändringen, över dess faror och möjligheter.
Tidöavtalets vinster och vådor
🟠 Det är onekligen så att Sverigedemokraterna fått genomslag för sin politik i Tidöavtalet. Samtidigt är åtgärderna som där presenteras otillräckliga för att lösa Sveriges problem och det finns också flera dunkla punkter i avtalet, vilket sannolikt kommer skapa tolkningsstrider framöver. Det skriver veckans debattör, Simon O Pettersson, tidigare kommunfullmäktigeledamot för Sverigededemokraterna, och drar slutsatsen att SD inte kommer att kunna undgå en svekdebatt från sina anhängare.
Lycksalighetens ö – den svenska litteraturens största idédikt
🟠 Per Daniel Amadeus Atterboms eftermäle är numera inget vidare. Den som uppsöker hans väldiga idédikt Lycksalighetens ö skall dock bli rikligt belönad. Det är utan tvivel vårt språks största idédikt och det är också ett av de finaste exemplen på konservativa idéer uttryckt i skönlitterär form.
Kära Jelena – Uppsala Stadsteater sätter upp rysk pjäs som förbjöds i Sovjet
🟠 et finns risk att kulturutbytet med Ryssland helt avstannar. På Stadsteatern i Uppsala spelas dock för tillfället en mycket intressant rysk pjäs, Kära Jelena av Ljudmila Razumovskaja. Teaterstycket är skrivet under Sovjettiden, men de motsättningar som den skildrar lever i hög grad kvar i dagens ryska samhälle.
SD spikade riksdagslista på valkonferens
🟠 Den 11 till 13 mars höll Sverigedemokraterna valkonferens på Elite Hotel Marina Tower Stockholm. Valkonferensen äger rum var fjärde år inför riksdagsvalet och den har som främsta syfte att spika riksdagslistan, men också frågor av mer principiell politisk natur avhandlas. Som alla andra tillställningar av detta slag är det också en möjlighet för partiledningen att samla fårskocken, att staka ut en riktning inför framtiden.
En god introduktion till politisk islam
🟠 BOKRECENSION I dag kan ingen komma undan islam i Sverige. Islams bildförbud kan leda till att en känd svensk konstnär behöver personskydd dygnet runt. Människor kan spränga sig själva i luften på europeisk mark med hänvisning till islam. Islam finns mitt ibland oss; när jag vandrar omkring i Uppsala kan jag få syn på en påtaglig symbol för islam, nämligen den väldiga Uppsalamoskén.
Underhållande om Leninbesatt hotellägare
🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.
Passionerat om jämtska
🟠 Jämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
