Carl von Linné genomförde sin resa i Dalarna 1734. Foto: Pixabay

Bland växter, djur och mineraler i Dalarna

Sommaren 1734 lämnade Carl Linnæus Falun tillsammans med sju följeslagare för att påbörja den vetenskapliga resa i östra och västra Dalarna som detta landskaps landshövding, Nils Reuterholm (1676–1756), gett honom i uppdrag att genomföra. Under denna resa studerade Linnæus inte bara växt-, djur- och mineralriket ingående utan även folkets liv.

”Siöar [Sjöar] woro små i hwarje däld, utom den stora Siljan wid Rättwik. Floder ej heller några notable: utom en liten, som gick till Siljan wid Rättwiks kyrkia [kyrka]. Solen sken warmt hela dagen: wädret war behageligt och himmelen klar alt in til middagen, då tunna moln begynte skymla [skymma] för solen. […] Byarna ligga nog tätt, med ringa åker och mindre äng i dalar eller ock på andra sidan af bergen.”

Carl Linnæus fick i uppdrag av landshövding Nils Reuterholm att ge sig ut på resan tillsammans med sju följeslagare och en hund. Målning av Johan Henrik Scheffel (1690-1781), daterad 1739.

Detta är vad Carl Linnæus skildrar i anteckningen i Dalaresan (Iter Dalecarlicum) som är daterad den 4 juli 1734. Dagen innan hade han påbörjat sin vetenskapliga resa i västra och östra Dalarna tillsammans med sina sju följeslagare som utgjordes av geografen och pastorn Reinhold Näsman, botanisten Claes Sohlberg, mineralogen Ingel Fahlstedt, sekreteraren Carl Clewberg, zoologen Eric Emporelius och adjutanten Pehr Hedenblad samt amerikanen och räntmästaren Benjamin Sandel vars uppgift var utfodra hästarna. Med detta sällskap följde också en hund.

Uppdraget att utforska dessa delar av det landskapet hade han fått av landshövding Nils Reuterholm efter att denne hört om Linnæus resa i Lappland och tyckt att en liknande expedition skulle göras i Dalarna. De fick även uppdraget att besöka norska Røros för att ta reda på mer om den traktens gruvdrift.

Under den cirka 80 mil långa Dalaresan, som påbörjades och avslutades i Falun, färdades sällskapet huvudsakligen till häst, men även i båt.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

🟠 – Kan svenska politiker försvara vårt rullande kulturarv? EU vill införa en förordning som enligt kritiker riskerar att förstöra den svenska folkrörelsen kring historiska fordon. Enligt Motorhistoriska riksförbundet finns det en bred enighet i regering och riksdag om att försvara det svenska regelsystemet. Frågan är om det räcker för att hindra förslaget, som annars kan gå igenom i höst.

Läs även:

Att förvalta ett kulturarv

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.