Det föds för få norska barn, enligt statsminister Erna Solbergs nyårstal. Foto: Pixabay

Befolkningspolitisk debatt i Norge

Gör fler barn, manade den norska statsministern i sitt nyårstal. Högskoleprofessor anser det dåligt för klimatet, medan profil i näringslivet kontrar med att kvinnor bör belönas med hög pensionsfond för att flytta till landsbygden och skaffa barn.

Det började med att statsministern Erna Solberg (H) i ett nyårstal tog upp reformtankar i familje- och befolkningspolitiken som skulle uppmuntra norska kvinnor att föda fler barn, sedan följde ett par veckor av befolkningspolitisk debatt. I nyårstalet talet berördes barnomsorg, skydd av barn från vanvård och polisens resurser att ingripa för barns skydd, fattigdom bland invandrade barn nämndes, men också halshuggningarna i Marocko, islamistisk terror och behovet av väpnad insats mot terrorn. Men den efterföljande debattens fokus kom helt att hamna på det hon uttalade om ett önskat ökande barnafödande.

– Vi behöver fler barn, gör fler barn, sade statministern Erna Solberg uttryckligen i sitt nyårstal. Antalet barn som norska kvinnor föder under sin levnad har nämligen minskat till katastrofalt låga 1,6 men det behövs fler än två för att upprätthålla befolkningen i ett land eller inom en etnisk grupp annars minskar den eller dör ut. Det oroar tydligen regeringen. Stasministerns belyste den problematiken och klargjorde att samhällsekonomin ännu går runt för att de vuxna tar hand om barnen och de arbetsföra sörjer för de äldre. Men de kommande tio åren kommer den modellen bli allt mer problematisk eftersom färre unga norrmän har fler äldre att försörja. Solberg menade att det behöver underlättas för kvinnor i studier och karriär som vill ha barn så att de kan få skaffa det tidigare i livet. Kritik skulle dock komma, något oväntat var dock att näringslivsprofiler ansåg att hon inte tillräckligt hade insett allvaret i nationens låga reproduktion.

Befolkningsprognoser från norska Statistiska Centralbyrån. Bild: SSB.

Nästan genast (ett par dagar senare) hånades statminister Erna Solberg och hela Norge av svenska Aftonbladets ledarskribent Pernilla Ericson som dessutom ondgjorde sig över det åtstramade norska asylmottagandet och det öppna abortmotståndet i Norge. Erna Solberg hade tidigare i november sagt att hon kunde tänka sig en översyn av abortlagen, ett misstänkt lockbete till partiet KrF inför de kommande regeringsförhandlingarna, men statministern hade samtidigt via en brasklapp utryckt att det inte skulle leda till att fler kvinnor skulle få avslag på abortansökningar. Senare har hon direkt tillbakavisat att KrF skulle få något inflytande i abortfrågan och det ströks därefter helt ur regeringssamtalen.

Aftonbladet hånade Norge utan att ha fakta på bordet

Aftonbladets norgehån gick under rubriken ”Det skrattretande ’norska tillståndet’”. Aftonbladet berättade också att Norge brukar håna Sverige med varningsparollen ”Det svenska tillståndet” för att beskriva konsekvenserna av Sveriges rekordhöga invandring som, enligt Aftonbladets Pernilla Ericson, dock medför välfärd och tillväxt, ja till och med utgör den viktigaste byggstenen i välfärden. Allt på grund av att Sverige är bättre än Norge på integration, menade tidningen. Den enkla sanningen att inte ens tiotusentals etniska svenskar har kunnat integreras i sina gamla hembygder och istället under ett par årtionden fått söka sig till den norska arbetsmarknaden är inget som ingår i Aftonbladets och Pernilla Ericsons föreställningsvärld. Detta eftersom invandrare från tredje världen med lönedumpningar, otillbörlig priskonkurrens, statliga bidrag och svarta pengar konkurrerat ut svenskarna i Sverige. Däremot påpekade mycket riktigt också svenska Aftonbladet att Norge är ett av världens rikaste länder och att landet också är ett av de länder som tar emot minst flyktingar i hela Europa. Att Norge föredrar svensk och europeisk arbetskraft istället för tredje världens är heller inget som vänstertyckare vill diskutera, av uppenbara skäl.

Mothugg till svenska Aftonbladet levererades från norska regeringen genom jämställdhetsministern Linda Hofstad Helleland (H), som sade att Aftonbladet kan få slå sig för bröstet över att endast 50 procent nyanlända är i jobb efter fem år i Sverige, men i Norge är ambitionerna högre än så.

– I Norge har vi dessutom förstått sambandet mellan god integration och antalet som kommer till landet, förklarade jämställdhetsministern.

Norska medier visade sig överlag väldigt obekymrade över den svenska tidningens hånfullhet. Den norske sociologen Kjetil Rolness hävdade i tidningen Verdens Gang att svenska medier lider av ett tillstånd kännetecknat av en nästan patologisk förnekelse av realiteterna. Men den norska statsministerns nyårstal och fokuset på hennes utspel om ökat barnafödande har upprört ännu fler. Liberaler och socialister över hela världen ondgjorde sig på liknande sätt som Aftonbladet gjorde, över att Norge som behöver arbetskraft omöjliggör så kallad familjeåterförening och invandring i allmänhet. Asylaktivister i Norge använder argument där invandrarbäbisar och ensamma barn far illa av att den stränga asylpolitiken fördröjer deras process i den norska byråkratin, istället för att låta dem snabbt få återförenas med föräldrar som redan skulle finnas i Norge. Asylaktivisterna menar att statsministern har fel och anser rakt ut att invandrarbarnen istället kan bli den framtida arbetskraften som statsministern Erna Solberg uppmanar norrmännen att avla själva. Asylaktivisterna och deras organisationer larmar om att invandrarbarnen istället stängs ute och får stanna i besvärliga situationer i hemlandet eller i närområdet.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

🟠 – Kan svenska politiker försvara vårt rullande kulturarv? EU vill införa en förordning som enligt kritiker riskerar att förstöra den svenska folkrörelsen kring historiska fordon. Enligt Motorhistoriska riksförbundet finns det en bred enighet i regering och riksdag om att försvara det svenska regelsystemet. Frågan är om det räcker för att hindra förslaget, som annars kan gå igenom i höst.

Läs även:

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

🟠 – Kan svenska politiker försvara vårt rullande kulturarv? EU vill införa en förordning som enligt kritiker riskerar att förstöra den svenska folkrörelsen kring historiska fordon. Enligt Motorhistoriska riksförbundet finns det en bred enighet i regering och riksdag om att försvara det svenska regelsystemet. Frågan är om det räcker för att hindra förslaget, som annars kan gå igenom i höst.

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.