Nya Tider publicerade i mars 2021 i den tryckta och digitala upplagan en ledarartikel med rubriken ”Kriminell romsk företrädare kräver att Nya Tider raderar artikel”.
I den publicerade artikeln från december 2019 angavs att NN bland annat dömts för människorov, misshandel, grovt häleri och grovt narkotikabrott. NN menade att han blivit utsatt för grovt förtal. Han var också ordförande för Romernas riksförbund. Organisationen hade till uppgift att värna romers intressen i Sverige. En viktig del i denna verksamhet var att motarbeta fördomar, bland annat om romers kriminalitet. Verksamheten finansierades av skattebetalarna med cirka 700 miljoner kronor per år.
Det brott som tidningen beskrivit mer i detalj i artikeln från 2019 hade rört två av YY:s barn, NN och X. Syskonen hade slitit in NN:s före detta sambo Z i en bil och bland annat klippt av hennes hår. Syskonen dömdes för misshandel och människorov, mindre grovt brott. NN dömdes även för olaga hot, ringa narkotikabrott, skadegörelse och häleriförseelse. Fängelsestraffet stannade vid 1 år och 2 månader för X respektive 1 år och 4 månader för NN.
Till artikeln fanns en bild med bildtexten: ”YY, 71, ordförande i Romernas riksförbund och regeringsrådgivare i romska frågor 2007–2011, är statligt avlönad för att bekämpa fördomarna mot romer. Han är själv dömd för häleri, narkotikabrott, stöld, snatteri, vållande till kroppsskada samt trafikbrott. Av hans fem barn i Sverige är alla utom en av döttrarna dömda för vad som i folkmun kallas ’typiska zigenarbrott’, senast sonen NN och dottern X som i slutet av november dömdes för människorov och misshandel, samt i NN:s fall olaga hot, ringa narkotikabrott, skadegörelse och häleriförseelse.”
Anmälan
NN hade benämnts som ”kriminell romsk företrädare”. Utpekandet av honom som kriminell var osakligt. Det gav intryck av att han skulle ha gjort sig skyldig till brottlighet i närtid, eller av att han försörjde sig genom kriminalitet. De brott som nämndes i artikeln avsåg händelser i Norge under 2012 och i Sverige sommaren 2019, alltså för snart nio respektive två år sedan. Det var därför inte sakligt att benämna honom som kriminell.
Anmälaren var vidare inte ordförande för Romernas riksförbund. Han hade valts till ordförande i slutet av 2018 och hade avgått under 2019. Han ställde inte upp för omval sedan han dömts till fängelse.
Tidningen hade, såvitt anmälaren kände till, inte ens försökt kontrollera om han varit ordförande för Romernas riksförbud vid publiceringen 2021. Genom att ha publicerat hans namn i anslutning till uppgifter, på grundval av felaktig information, hade tidningen utsatt honom för en allvarlig publicitetsskada.
Den del av artikeln från år 2019 som återpublicerats 2021 hade en bildtext där det stod att anmälaren dömts för ”typiska zigenarbrott”. Detta var missaktande och osakligt, samt innebar en allvarlig publicitetsskada.
Nya Tiders svar
Anmälaren var en offentlig person i egenskap av ordförande för Romernas riksförbund, vilket han varit åtminstone till den 1 oktober 2019 då förbundet lämnat in en ansökan om statsbidrag. Romernas riksförbund angav än idag anmälarens hemadress som sitt säte.
Anmälaren var eller hade varit företrädare även för International Romani Union Norden och hade agerat ombud när organisationen registrerat sitt namn år 2015. Anmälaren hade blivit inbjuden till Regeringskansliet i egenskap av företrädare för International Romani Union Norden.
Romernas riksförbund hade genom sin höga profil i samhällsfrågor en given plats som offentlig aktör. Det förstärktes av att föreningen agerat rådgivare till regeringen. Dess ordförande var självfallet en offentlig person. I egenskap av företrädare för denna minoritet hade anmälaren ett extra stort ansvar för att representera på ett klanderfritt sätt.
Den senaste domen mot NN meddelades mindre än en månad innan Nya Tider skrev om det i den första artikeln och knappt tre månader efter att anmälaren ansökt om statsbidrag i egenskap av ordförande för Romernas riksförbund.
Den ledarartikel som publicerades i Nya Tider den 26 mars 2021 refererade till stora delar det reportage som publicerades den 20 december 2019. Detta eftersom anmälaren gjort frågan aktuell genom att kontakta tidningen och hota att stämma för förtal.
Medieombudsmannens bedömning
Artikeln från december 2019 har anmälts för sent. Regeln att anmälan måste ske inom tre månader från publicering gäller även nätpubliceringar som är tillgängliga för läsning under lång tid. Anmälaren har anfört flera skäl för att MO ändå borde pröva artikeln, men de är inte tillräckligt starka. Artikeln kommer inte att prövas.
Det finns ett allmänintresse av att granska verksamheter som mottar statsbidrag. Allmänintresset för enskilda företrädares eventuella brottslighet är däremot lägre, om inte brottsligheten har koppling till verksamheten eller personen har en offentlig ställning. Den som har en sådan, mer betydande roll i samhället, får finna sig i att även sådant som normalt sett hör till privatlivets sfär, till exempel brott som han eller hon dömts för, kan granskas.
Artikeln innehåller uppgifter som är negativa för anmälaren. Tidningen har namngivit honom och rapporterat om brott han begått. I anslutning till en bild har den även skrivit det varit fråga om ”vad som i folkmun brukar kallas ’typiska zigenarbrott’”. Den har också rapporterat om hans begäran om att tidningen skulle ta bort artikeln från 2019 och skrivit att begäran kommer från en ”kriminell romsk företrädare”.
Anmälaren har inte varit ordförande i Romernas riksförbund sedan år 2019. Därefter har han såvitt känt inte sökt offentlighet som debattör eller motsvarande. Brotten han har dömts för har, såvitt framkommit, inte haft koppling till någon organisation han företrätt. Bara det att anmälaren vid något tillfälle, för åtskilliga år sedan, varit en av flera personer som representerat gruppen romer vid ett sammanträde med ett regeringsdepartement innebär inte att han har ett sådant samhällsinflytande som gör att han är att betrakta som en offentlig person.
Att tidningen på ledarplats velat diskutera hur den hanterar önskemål om avpublicering av artiklar är acceptabelt. Men genom att den samtidigt pekat ut och redogjort för en enskild, icke offentlig persons brottslighet, samt publicerat det i sammanhanget missaktande uttrycket ”typiska zigenarbrott”, har tidningen orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Som MO har konstaterat finns det ett allmänintresse av att granska verksamheter av det slag som Romernas riksförbund bedriver, liksom företrädare för sådana verksamheter.
Det får mot den bakgrunden anses ha varit pressetiskt försvarbart att namnge NN, som hade haft en framträdande position i Romernas riksförbund. Det var även försvarbart att rapportera att han var dömd för brott och att i det sammanhanget ange vilka brott det rörde sig om. Att NN vid tidpunkten för publiceringen inte längre företrädde organisationen föranleder ingen annan bedömning.
Enligt nämnden finns det alltså inte anledning att klandra tidningen för att den publicerade uppgifter om NN:s brottslighet.
Tidningen har emellertid i den bildtext som förekom i publiceringen, genom formuleringen ”typiska zigenarbrott”, uttryckt sig på ett missaktande sätt. Genom att koppla uttrycket direkt till NN har tidningen utsatt honom för en oförsvarlig publicitetsskada. I den delen har publiceringen inte varit förenlig med publicitetsreglerna.
Mediernas Etiknämnd klandrar Nya Tider för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.
Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.
