Estonia sjönk på internationellt vatten natten till den 28 september 1994. Det är den största fartygskatastrofen i svensk historia. 852 människor gick till botten med fartyget, varav 501 svenskar. Sedan dess har det omgärdats av politiska intriger och hård kritik för vad många anser är en mörkläggning av omständigheterna.
SVT har tidigare, efter att besvärande fakta redan läckt ut, granskat hanteringen av Estoniakatastrofen kritiskt och då kunnat bekräfta delar av de konspirationsteorier som förts fram om förlisningen. Under de senaste åren har man dock blivit allt mer inriktad på att tysta ned kritiska frågor. En SVT-dokumentär från 2023 sammanfattas till och med av DN:s kulturskribent Johan Croneman som att den säger ”håll käften” till tittarna.
När man presenterade minnesceremonin valde SVT således att släppa fram en psykolog på Karolinska Institutet med budskapet att man inte bör ”riva i frågan om vad som egentligen hände” eftersom det gör det svårare för anhöriga att ”gå vidare”. Det finns dock anhöriga som är av motsatt uppfattning och valde att bjuda in talare till minnesceremonin som inte fått något utrymme i systemmedierna.
Ingen myndighetskontroll denna gång
Minnesceremonin hölls vid Estoniamonumentet på Djurgården som avtäcktes på 10-årsdagen efter katastrofen. Den gången arrangerades minnesceremonin av Styrelsen för psykologiskt försvar och de talare som valdes ut sade helt okontroversiella saker. Den här gången arrangerades ceremonin istället av Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga, vanligen kallad E-gruppen, och då bjöds talare in som ifrågasatte den officiella sanningen frispråkigt. SVT, som sände från ceremonin, valde att snabbt radera sändningen från sin hemsida.
Det känns inte långsökt att man tagit bort programmet på grund av vad vissa av talarna framförde – särskilt som SVT:s hårt kritiserade dokumentär som ska motbevisa konspirationsteorierna däremot ligger kvar efter mer än ett år. Nya Tider har skickat frågor om saken till SVT och väntar fortfarande på svar.
Vad sade då talarna som var så kontroversiellt? En hel del.
Konungen inledde
Hans Majestät Carl XVI Gustaf stod inte för några kontroverser utan höll ett traditionsenligt anförande om hur djupt händelsen skakat Sverige och hur viktigt det är för människor att finna tröst i varandra och bevara minnena.
– Vid monumentet kan vi mötas och föra vidare berättelserna om dem vi saknar. För så länge våra älskade finns kvar i våra tankar förblir de alltid hos oss, avslutade kungen.
Kungen och drottningen gick sedan fram till monumentet, Hans Majestät rättade till en krans som hängde vid det och de böjde högtidligt sina huvuden.
Även de tre nästa talarna var okontroversiella. Riksdagens talman Andreas Norlén, statsminister Ulf Kristersson och sedan ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, höll vackra tal om sorg, minnen och gemenskap som höll sig inom ramarna för det förväntade.
”Motsatsen till Titanic”
Sedan var det dags för talen från arrangörsgruppen, och man kan föreställa sig hur en och annan politiker och journalist satte kaffet i vrångstrupen, och det inte bara en gång.
Först ut var fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm, som jämförde myndigheternas hantering av Titanics förlisning 1912 med hur man hanterat Estonia 82 år senare. I Titanics fall gjordes två grundliga och effektiva sjöförklaringar – utredningar som görs efter ett större haveri till sjöss – i Storbritannien och USA, som bland annat ledde till stora förbättringar i sjösäkerheten.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.