Konstfacks byggnad vid Telefonplan. Foto: Wikipedia/Holger.Ellgaard

Rasaktivister kan tillåtas byta namn på Konstfacks utställningshall – kritisk vit designprofessor mobbas offentligt

På Konstfack i Stockholm skolas eleverna mer i radikalpolitiskt tänkande än konst och design. Som Nya Tider skrivit om tidigare diskrimineras jobbsökande till institutionen genom att kompetens får stå tillbaka för politiska övertygelser och könstillhörighet. Nu har konstskolan gått in i en ännu mer radikaliserad fas – antivit raslig separatism.

Ett konstkollektiv på högskolan anser att skolan är för ”vit”, och vill därför byta namn på den klassiska utställningslokalen Vita Havet.

Vita Havet är namnet på den stora utställningssalen på Konstfack. Namnet kom till i mitten av 1900-talet. Då, när skolan var belägen i centrala Stockholm, revs ett flertal väggar i byggnaden och gav plats för en stor ljus sal. Namnet på det centrala utställningsrummet har sedan följt med när skolan flyttat till andra lokaler.

Fernando Caceres. Foto: Privat

Nu kan det dock vara slut på den historiska benämningen av utställningssalen, då ett konstnärskollektiv, som enbart accepterar ”rasifierade” som medlemmar, vill se ett namnbyte.

Bara en anställd på skolan har hittills uttryckt skepsis mot förslaget. Hon har till följd av det nu börjat mobbas av kollegorna.

Skolans rektor Maria Lantz, som bland annat ligger bakom de redan diskriminerande riktlinjerna för tillsättning av tjänster på Konstfack, har inspirerats av konstkollektivet för att implementera sociala tvångsåtgärder på skolan. Under att hennes kollega ansätts av aktivistiska kollegor, öppnar rektorn för fortsatt utbyte med rasideologerna.

Konstkollektivet kallar sig Brown Island, vilket de själva säger är en kommentar till Vita Havet för att påvisa den utsatta minoritetsställning icke-vita studenter har på skolan. Konstnärsgruppen, som alltså är öppet rasdiskriminerande i sin kärnverksamhet, startades 2016 på Konstfack av en samling studenter med minoritetsbakgrund. I en artikel i Mitti Söderort från 2017, konstaterade kollektivmedlemmen Fernando Caceres att det var som ”ett slag i ansiktet” att börja på skolan eftersom han upplevde allt så likriktat. Samma år presenterade konstkollektivet utställningen ”Brown island in the white sea” som bestod av en jättelik piñata föreställande Donald Trump.

Cassandra Lorca Macchiavelli. Foto: Facebook

– Det här rummet där vi har utställningen heter Vita havet, och vi är den bruna ön. Namnet blir komiskt eftersom Konstfack är så otroligt vitt, sade en av konstnärerna, Cassandra Lorca Macchiavelli, till tidningen.

Nu har alltså debatten blossat upp på skolan om hur man skall hantera det faktum att Vita Havet numera är ett problem.

Ensam professor på Konstfack kritiserar raskollektivets utspel

Kontroversen blev känd utanför skolans väggar genom en debattartikel som publicerades den första februari i Bonniertidningen Dagens Nyheter. Författare var professorn i designhistoria på Konstfack, Sara Kristoffersson, som även arbetar som konstkritiker på Bonniertidningen Dagens Nyheter.

Sara Kristoffersson. Foto: Wikipedia/Alicia Fagerving

Inledningsvis konstaterar Kristoffersson att identitetspolitiska debatter på senare tid skakat flera nordiska konsthögskolor. Först redogör hon för en nyligen uppkommen skandal i Oslo, där ett foto av fotografen Vanessa Beecroft unisont pekats ut av studenter och lärare som rasistiskt och sexistiskt. Det ledde till att rektorn till slut avgick. I Köpenhamn skruvade en konstnärsgrupp loss en gipsbyst föreställande Fredrik V och kastade den i kanalen där den löstes upp. Det kollektivet hade motiverat konstförstörelsen med att Danmark haft kolonier under kungen. Också i Köpenhamn fick rektorn sparken, konstaterar Kristoffersson.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.