Biskopen Johan Alfred Eklund skrev Fädernas kyrka som en nationell kampsång. Foto: Wikimedia Commons

Den kontroversiella psalmen: om J.A. Eklunds Fädernas kyrka

Svenska psalmbokens innehåll har inte alltid varit detsamma. Nya psalmer och lovsånger har tillkommit medan andra har rensats ut. En av psalmerna som rensats ut genom åren är Fädernas kyrka som skrevs av biskopen Johan Alfred Eklund (1863-1945) år 1909. Denna psalm kom med i 1937 års psalmbok, men vid kyrkomötet år 1986 beslutades att den skulle rensas ut ur psalmboken då den ansågs vara för nationalistisk. Försök att återinföra den igen har genomförts, men dessa har ännu inte lyckats.

Fädernas kyrka i Sveriges land,

kärast bland samfund på jorden!

Vida hon famnar från strand till strand,

fast är hon grundad av Herrens hand.

Byggd till hans tempel i Norden.

Så lyder den första av de nio verserna i psalmen Fädernas kyrka, som fram till 1986 års kyrkomöte återfanns i den svenska psalmboken. Anledningarna till att den togs bort var, som det står i Gudstjänstutskottets betänkande vid 2016 års kyrkomöte, att ”den var färgad av en historiesyn och en patriotism som för utskottet kändes främmande, att kriget idealiserades på ett sätt som inte svarade mot tidens fredslängtan och fredsarbete och slutligen att psalmen framställde ett livsideal präglat av manlig styrka på ett sätt som var exkluderande för många gudstjänstbesökare.” Ytterligare en anledning till att psalmen togs bort, enligt Gudstjänstutskottet, var för att den ”inte gav uttryck för en ekumenisk hållning gentemot andra samfund”.

För kyrkan och Sverige. Fädernas kyrka skrevs ursprungligen som en andlig nationell kampsång. Foto: Nya Tider

Orsaken till att J.A. Eklunds psalm togs upp på detta kyrkomöte var att centerpartisten Åke Löfstrand utfärdat en motion i vilken han föreslagit att kyrkomötet skulle besluta att ”vid nästa revidering av Den svenska psalmboken ta med psalm 169 med de nio verserna i 1937 års psalmbok (Fädernas kyrka) utan ändring eller tillägg.” Centerpartisten ville alltså att Fädernas kyrka skulle återinföras i psalmboken utan att vara ändrad på något sätt. I sin motivering till varför denna psalm skulle återinföras framhöll Löfstrand att den ännu är för ”otaliga svenskar” en ”psalm som torgför det allra mest självklara i en svensk identitet”.

Löfstrands motion avslogs dock.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Kyrkomötet är Svenska kyrkans riksdag, med den skillnaden att man bara sammanträder två gånger per år. På det första mötet förbereder man förslag och debatterar dem, på det andra röstar man och fattar beslut. Nu vill de större partierna i kyrkomötet ta bort obekväma röster och förslag genom att införa en spärr mot småpartier. Trots att det drabbar en rad olika partier är man tydlig med att det är Alternativ för Sverige som är måltavlan. Foto: Nya Tider

Kyrkomötet vill bli av med AFS – procentspärr införs redan nästa val

🟠 Svenska kyrkan ska för första gången sedan skilsmässan från staten ändra sitt valsystem. Orsaken är att Alternativ för Sverige erövrade tre mandat i senaste kyrkovalet, något de politiskt korrekta partierna inte kan acceptera. Redan till nästa val ska en procentspärr mot småpartier införas, vilket även drabbar flera andra mindre partier och gör att tiotusentals väljare blir utan representation.

Svenska kyrkan uppmärksammar inte Gustav Vasa 500 år

Svenska kyrkan uppmärksammar inte Gustav Vasa 500 år

🟠 Gustav Vasa lade grunden till Svenska kyrkan genom att införa protestantismen i Sverige och knyta kyrkan till kronan. Ur detta utvecklades så småningom en statskyrka med viktiga ansvarsområden för samhället. När Nya Tider kontaktar Svenska kyrkan visar det sig dock att de inte uppmärksammade Gustav Vasa på något särskilt sätt den 6 juni 2023, 500 år efter dennes kröning.

Läs även:

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.