Slaget vid Narva var blodigt och många ryssar försökte fly. Målning av Alexander von Kotzebue (1815-89). Bild: Wikimedia Commons

Karl XII:s största seger

Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

Natten mellan den 19 och 20 november 1700 rekognoscerade en svensk spaningstrupp under ledning av kapten Carl Gustaf Örnestedt (1669 – 1742) och överste Bernhard Otto Rehbinder (1662 – 1743) den ryska försvarslinjen samt mätte höjden på befästningsvallarna och vallgravsdjupen. Detta kunde de göra helt ostört då fältmarskalk Charles Eugène de Croÿ (1651 – 1703) som hade befälet inte sänt någon förstärkning. Framåt morgonen kunde de därför ge Karl XII en komplett skiss över de ryska försvarsverken. Karolinerna befann sig vid den här tiden i närheten av Narva i Estland där den ryska armén slagit läger två månader tidigare.

Karta över Narva, daterad mellan 1702-03. Kartan visar de ryska försvarsverken och var svenskarna anföll. Bild: Wikimedia Commons

Svenska styrkor hade funnits på plats i Baltikum sedan Polen och Sachsen inlett kriget med att belägra Riga, som på den tiden var en del av svenska riket, i februari samma år. Efter fälttåget mot Danmark som lett till att den danske kungen Fredrik IV (1671 – 1730) inlett fredsförhandlingar med Sverige, begav sig även kung Karl XII dit i augusti med en styrka på 10 000 man. Samma månad förklarade den ryske tsaren Peter I (1672 – 1725) krig mot Sverige och anföll Baltikum i september. Den estniska civilbefolkningen drabbades hårt av ryssarnas härjningar och den estniska staden Narva belägrades.

Vid den här tiden var Sverige ett stort rike som omfattade Estland, Livland (den region som omfattar södra Estland och norra Lettland), Kexholms län, Ingermanland, Pommern och Wismar samt Bremen-Verden. Det var även under den här epoken som landskapen Skåne, Halland, Jämtland, Härjedalen, Gotland, Blekinge och Bohuslän blev svenska. Stormaktstiden var inte bara då Sverige var som störst utan var också en kulturell och ekonomisk blomstringstid, i synnerhet under Karl XI:s (1655 – 97) tid. När Karl XI dog i cancer 1697 efterträddes han av sin blott femtonårige son, Karl, som kung av Sverige.

Kriget började bra för Karl XII.
David von Kraffts (1655-1724) kopia av en målning av Johan David Swartz. Bild: Wikimedia Commons

Dock var den unge kungen omogen och betedde sig tanklöst. Han halshögg hundar, kalvar och får tillsammans med sin syssling Fredrik av Holstein-Gottorp och slängde ut huvudena genom fönster, härjade omkring på gatorna nästan helt utan kläder, drack sig ofta berusad, spelade bort pengar och slösade med statskassan. Detta ledde till att rapporter som sade att Sverige styrdes av en omogen och ansvarslös kung spreds över Europa och nådde, bland annat, August den starke av Sachsen och Polen (1670 – 1733), Peter I av Ryssland samt Kristian V (1646 – 99) och dennes son och efterträdare Fredrik IV av Danmark. Dessa härskare längtade efter en chans att få återta de områden de förlorat till ett Sverige som nu styrdes av en oansvarig monark samt härjades av missväxt och inre politiska splittringar till följd av att Karl XII gynnat vissa rådsherrar och förkastat andra. Stormakten Sverige var nu försvagad och sårbar, vilket var en idealisk situation för Polen, Sachsen, Danmark och Ryssland. Dessutom ville den danske kungen att hertigdömet Holstein-Gottorp skulle bli en del av Danmark och sände därför trupper dit 1697. Detta väckte upprörda känslor i Sverige av anledningen att det hertigdömet styrdes av ätten Holstein-Gottorp, som var en tysk kadettgren av den danska ätten Oldenburg. Ätten Holstein-Gottorp hade nära släktband med det svenska kungahuset då både Karl XII:s farmor och svåger tillhörde den släkten, vilket innebar att hertigdömet var en viktig allierad för Sverige. Därför sände Karl XII trupper dit 1699, vilket danskarna uppfattade som en provokation. En trippelallians mot Sverige som utgjordes av Polen-Sachsen, Danmark och Ryssland bildades vid den här tiden och i februari 1700 startade Stora nordiska kriget när August den starkes styrkor intog Livland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Läs även:

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Den mystiska gravplatsen

Den mystiska gravplatsen

🟠 HISTORIA Platsen där det ensamma järnkorset står är känd som Falks grav, men egentligen ligger rånmördaren Jonas Falk inte begravd där. Istället är det hans avrättningsplats som järnkorset vars inskription lyder ”FALK – 1855” markerar. Vad som gör denna plats till ett mysterium är blommorna. Varje sommar ligger nämligen färska blommor på Falks grav och trots kameraövervakning vet man fortfarande inte vem eller vilka som lägger dit dem.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.