BENJAMIN NETANYAHU, 69, lyckas hålla sig kvar vid makten. Här ses han söndagskvällen den 18 november under en presskonferens i försvarsdepartementets högkvarter i Tel Aviv, efter att ha utnämnt sig själv till försvarsminister. Den på hemmaplan hårt pressade Netanyahu är nu inte bara Israels premiär- och utrikesminister, utan också dess försvarsminister. Han höll ett känslosamt tal där han försäkrade det israeliska folket om sin hängivenhet till Israel och dess säkerhet, i ett försök att vinna deras förtroende och därmed undergräva alla de politiker – från vänster till höger – som nu vänt sig emot honom. Han påminde om sin militära bakgrund som dekorerad kommandosoldat i flera strider där han även sårats och hur han förlorade sin storebror Jonathan under den framgångsrika gisslanfritagningen på Entebbes internationella flygplats i Uganda 1976, en operation han som officer (kapten) ledde och blev känd genom. Netanyahu menade att ”politik” (läs: motståndarnas kritik) inte fick stå i vägen för Israels säkerhet och det han måste göra. Trippelministern prisade också israeliska militären och upprepade att hans kritiserade beslut om eldupphör med Hamas tagits utifrån hemlig information han inte kan avslöja för allmänheten och sade att ”ni ser bara en del av bilden, av en större operation vi är mitt uppe i”, utan att ge någon ledtråd om vad det kunde gälla mer än att det skulle kräva ”uppoffringar”. Netanyahu förklarade vidare att han inte nu kan berätta ”när vi kommer att agera och hur vi kommer att agera”, men försäkrade att han har ”en tydlig plan” och lovade att ”vi kommer att genomföra den”. Stillbild: i24NEWS

Israel: Regeringskris tog oväntad vändning

Den 19 november kal­lade två inflytelserika israeliska ministrar till presskonferens. Alla förväntade att de skulle tillkännage sina avgångar, vilket de hotat med tidigare i syfte att framtvinga omval. Istället överraskade de den församlade pressen med ett helt motsatt utspel. Det löser den akuta regeringskris Israel kastades in i, som var en konsekvens av uppblossande stridigheter i Gaza och det efterföljande eldupphöret som fick dåvarande utrikesminister Avigdor Liberman att avgå. Det har dock lett till att den sittande regeringen är än mer piskad att ta till hårdhandskarna mot tidigare uppmålade hot­bilder från sina grannar.

Den 12 november utsattes Israel för den mest omfattande raketbeskjutningen från Gazaremsan sedan Gazakriget sommaren 2014. Den tidvis intensiva beskjutningen kom som ett svar på att Israel sent kvällen innan, och mitt under pågående förhandlingar om vapenvila med palestinska Hamas, skickat in en specialstyrka förklädda till palestinier på hemligt uppdrag i Gaza.

De upptäcktes dock och sköt i samband med detta ihjäl en lokal befälhavare ur al-Qassam-brigaderna, som är Hamas väpnade gren. I de efterföljande eldstriderna, när specialstyrkan flydde tillbaka till Israel understödd av israelisk pansar och stridsflyg, dödades en israelisk överstelöjtnant och ytterligare sex palestinier.

Incidenten och omständigheterna kring denna förbittrade palestinierna, som svarade med att avfyra runt 460 raketer mot Israel innan ett eldupphör oväntat snabbt uppnåddes redan på tisdagen den 13 november med hjälp av internationella förhandlare.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och militära före­trädare godkände förslaget om eldupphör under ett extrainkal­lat möte för Israels säkerhetskabinett. De argumenterade att det var hemlig information rörande Israels säkerhet som påbjöd beslutet.

Det skedde i konflikt med den ökänt hårdföre utrikesministern Avigdor Liberman och flera andra ministrar, som bestämt var emot ett eldupphör och istället ville se en kraftig militär vedergällning. Detta trots att Israel redan svarat med att under samma tid beskjuta och bomba minst 160 mål i Gaza.

Den 14 november lämnade Liberman regeringen i skarp protest mot beslutet och krävde omval. Något som han menade skulle framtvingas om hans parti Judiskt hem, som innehar åtta av de 69 platser nuvarande premiärminister Netanyahus regeringskoalition består av, skulle lämna densamma. Detta då högerregeringens kvarvarande 61 platser är en mycket bräcklig majoritet med tanke på att Knesset, Israels lagstiftande församling, består av 120 platser.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Israels attack mot hjälparbetare utfördes metodiskt

Israels attack mot hjälparbetare utfördes metodiskt

🟠 UTRIKES Allt pekar på att den dödliga israeliska attacken mot en internationell hjälporganisation förra veckan som dödade sju av deras medarbetare genomfördes metodiskt. Detta efter uppgifter att attacken skedde i turordning mot bil efter bil trots att IDF visste om att det rörde sig om en hjälporganisation.

Läs även:

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

🟠 – Men i Sverige är ”klimatet” den viktigaste valfrågan Den 6–9 juni hålls val till Europaparlamentet. Totalt 720 mandat ska fördelas varav 21 från Sverige. Opinionsmätningar tyder på att valets stora vinnare kommer att bli högern – och då i synnerhet den nationalistiska och EU-skeptiska högern som kommer att kräva mer inflytande. Den troliga utvecklingen är enligt flera bedömare en ”skarp högersväng” – men om det blir några verkliga politiska förändringar är svårt att förutse. Nya Tider tar en titt på EU-valet och de svenska politiska partier som ställer upp i det.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.