Under tisdagen rapporterades ytterligare nio nya dödsfall in med Covid-19, vilket fick totalsiffran inrapporterade dödsfall med Covid-19 att stiga till 15 002. Totalt har 1 168 271 personer i Sverige nu bekräftats smittade med coronaviruset SARS-CoV2 vilket kan utvecklas till sjukdomen Covid-19. Under förra året, då coronapandemin startade, avled runt 9 000 personer med Covid-19 i Sverige. Under 2021 har hittills ungefär 6 000 personer dött med Covid-19.
Samtidigt har nu 7 240 803 personer, 16 år och äldre, fått minst en dos vaccin mot Covid-19, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 84,8 procent av befolkningen i åldersgruppen 16 år och äldre. Av dessa har 6 865 716 fått två doser, motsvarande 80,4 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre. Trots att massvaccineringen nu nått långt över de nivåer som senast i våras sades behövas för att uppnå flockimmunitet, där experter menat att 60 procent behövde vaccineras för att sänka R-talet, fortsätter människor att dö med Covid-19.
Det framförs som ett kontinuerligt problem att inte alla vaccinerats och målsättningen nu är att ”så många som möjligt” ska vaccineras, underförstått alla svenskar, samtidigt som planerna för en tredje dos initierats. De enligt Folkhälsomyndigheten ”mycket effektiva” vaccinen som hela folket ska ta för att skydda riskgrupperna enligt det allmänna narrativet tycks dock inte fungera riktigt som de ska. För oavsett om man redan uppnått nära nog 100 procentig fullvaccinering hos dessa grupper fortsätter de enligt statistiken att dö ”med” Covid-19.
Nya Tiders granskning av statistiken lämnar en del frågetecken kring validiteten av det underlag som presenteras för allmänheten. Varför är det till exempel cirka 14 gånger vanligare för äldre i åldersgruppen 80-89 år att dö ”med” Covid-19 än att de behöver intensivvård? Varför behövde bara 10 av 11 400 smittade över 90 år intensivvård – men hela 3 891 dog ”med” Covid-19?
Låg dödlighet överlag – men högre i riskgrupper
I normala fall brukar virussjukdomar fungera som så att man först smittas, sedan blir sjuk, om man blir allvarligt sjuk ges man intensivvård och om vården misslyckas så avlider man. Det vanliga är alltså att fler människor behöver intensivvård av en sjukom än de dör av den. Men så ser det inte ut för Covid-19 i Sverige enligt den officiella statistiken.
Med över en miljon smittade och 15 000 döda innebär det att dödligheten för de som smittats med coronaviruset SARS-CoV-2 totalt sett är 1,28 procent bland det svenska folket, en siffra som skiljer sig markant från den skattade letaliteten, det vill säga dödligheten, som till exempel FHM tidigare rapporterat om, vilken generellt hamnar på ungefär 0,6 procent (4,3 procent för de över 70 och 0,1 procent för de under 70 år).
Det är dödstal som inte hänger ihop med antalet som intensivvårdats under pandemin. Där har totalt än så länge bara 7 900 personer, varav 2 373 kvinnor och 5 527 män, vårdats för Covid-19. Det är med andra ord bara 0,68 procent som behöver intensivvård efter att ha smittas med coronaviruset men samtidigt är det cirka 1,8 gånger högre risk att man trots allt dör om man smittats än att behöva intensivvård.
Det är de stora skillnaderna mellan åldersgrupper hos de som avlidit med Covid-19 och hos de som intensivvårdats som gör generalisering av statistiken svår, för att inte säga förrädisk. Ändå används den i ytterst generella termer i massmedierna och i form av den statistik som presenteras till allmänheten av exempelvis Folkhälsomyndigheten.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
