Solen har alltid har haft stor betydelse för människan. Solkalendrar utvecklades av de forntida egypterna och mayaindianerna, och den tredje Ur-dynastin i Mesopotamien (ca 2112 – ca 2004 f.Kr.) utvecklade till och med en lunisolarkalender.
Amatörforskaren inom arkeoastronomi, Bob G Lind, har dock gjort upptäckter som han anser bevisar att även i södra Norden, närmare bestämt på Österlen och Bornholm, fanns kunskaper om väderstreck och solkalendrar redan på bronsåldern (ca 1800-500 f.Kr.). Han redogör för dessa i boken Solårshjulet och vägen till Ales Stenar.
Solhjulet från bronsåldern
En speciell hällristning, ett solhjul som daterats till bronsåldern, är en viktig pusselbit. I boken skriver författaren att vid Madsebakke på ”den norra delen av solskensön Bornholm döljer sig bland många andra hällristningar från yngre bronsålder ett unikt solhjul med inte mindre än sex-ton (s.k. skålgropar) i ringform” Lind menar att han är den förste att inse att solhjulet och skålgroparna runt omkring är orienterade efter solen. De kan användas till att mäta ut inte bara nord utan även nordväst och nordnordväst. Hällristningen pryder omslaget till hans bok.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
