Härnadståg och andra äventyr redogörs för på ett målande sätt i våra förfäders berättelser. Sagorna fascinerar än, på bilden en drabbning i en vikingaby i Upplands-Väsby norr om Stockholm, sommaren 2019. Foto: Nya Tider

Bland kungar och krigare – Fornnordiska sagor om härnadståg och krigaröden runt Östersjön

Möt den fruktade krigarkungen Ragnar Lodbrok, den store Oden och följ krigaren Gånge-Rolf till Gårdarike. Det enda ni behöver göra är att slå upp någon av de tre volymerna av Fornnordiska sagor som har getts ut av AlternaMedia i samarbete med Lars Ulwencreutz. Detta samlingsverk är unikt i avseendet att det är den första kompletta samlingen av de nordiska fornaldarsagorna som getts ut på svenska. Fornnordiska Sagor, volym 1-3 kan köpas på alternamedia.se

Oden var en stor krigare, han for vida omkring och underlade sig många riken. Han var så segersäll, att han hade framgång i varje strid, och därav kom det sig, att hans män trodde att han hade segern i sin hand i varje drabbning.

Bildsten, Hammars 1 på Gotland, handlar troligen om en av sagorna. Denna tre meter höga sten från 700-talet visar överst en kvinna mellan två beväpnade män. Enligt en tolkning är det konungadottern Hild som här rövas bort av Heden, en rivaliserande konung till hennes far Högne. Foto Bengt Lundberg, RAÄ

Så berättas det om Oden i Ynglingasagan i Andra samlingen av Fornnordiska sagor. Enligt denna saga var Oden en hövding som dyrkades som en Gud och det är med honom som Ynglinga­sagan börjar, en saga som berättar om flera av sveakungarna som härskade i Svitjod.

Fornaldarsagor definieras i inledningen till första volymen på följande sätt: ”En fornnordisk sagogenre som berättar om hjältar och kungar från folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid.” Dessa sagor skrevs under 1200- och 1400-talen, men det är först nu som svenska översättningar av dem publicerats i ett större samlingsverk. Inte mindre än fyrtiotre sagor har tryckts i dessa tre samlingsvolymer, men alla har inte översatts av Ulwencreutz och hans medhjälpare. Flera av sagorna översattes nämligen på 1800-talet och under 1900-talets första fyra årtionden. Men flera av sagorna är alltså helt nyöversatta.

Översättarna har valt att behålla de äldre namnen på olika platser, som Gårdarike (Ryssland) och Serkland (Nordafrika och Västasien), men allt förklaras i fotnoter. Fotnoterna utgör för övrigt ett betydande tillägg till vissa sagor, som klargör vissa ord och begrepp, redogör för släktskapsrelationer och ger en historisk kontext.

Levande språk och hårdkokt stil

Fornaldarsagorna, som ingår i Fornnordiska sagor, är fascinerande och stundtals riktigt spännande berättelser. En del av sagorna har dessutom ett mycket levande, målande språk vilket stärker läsupplevelsen. Man kan riktigt se framför sig hur krigarna drabbar samman på land eller till sjöss, hur guldskatter glimmar, se hur Gånge-Rolf strider mot sina motståndare på ett slagfält i Gårdarike och hur Ragnar Lodbroks son Ivar Benlös beslutsamt söker upp kung Ella av Northumbria efter att fadern dödats av denne kung. Mod, lojalitet och svek skildras ingående.

Prakt och rikedomar är inte gratis, vilket sagorna förtäljer. Detalj ur Carl Larssons målning Midvinterblot (1915).

Den hårdkokta stil som är så vanlig i de isländska sagorna förekommer även i några av de här sagorna från våra trakter, särskilt i Jomsvikingarnas Saga. 1800-talsöversättningen av denna saga har redigerats språkligt och även kompletterats med ny­översatta delar. Vad som utmärker denna stil är berättarens objektiva ställningstagande. Berättaren tar nämligen inte ställning för någon karaktär, och sagor som är skrivna i denna stil saknar motpolerna gott och ont samt moraliskt och omoraliskt. Det är upp till läsaren själv att avgöra.

Ett exempel på den här sortens berättande:

Så snart konung Harald sport, att Åke dragit ur landet, lät han rusta ut tio skepp och femhundra man. Han bjöd dem fara åstad och möta Åke, när han vore på hemvägen, samt taga livet av honom och allt hans följe.

Citatet är taget ut Jomsvikingarnas Saga. Observera att berättaren varken hyllar eller fördömer kung Harald för denna handling. Det intressanta med den här sortens berättande är att den kyligt objektiva, konstaterande tonfallet som genomsyrar sagor som den om jomsvikingarna gör att den sagan stundtals blir obehagligare än Sigurds brutala slakt av ormen Fafner.

Dock är det samtidigt så att oavsett om fornaldarsagan man läser är skriven i hårdkokt eller mer inlevelsefull stil har de gemensamt att de är alla svåra att glömma och man minns dem även efter att man slutat läsa. Alla kungar, krigare och kvinnor som skildras ger dessutom intryck trots att de är så enkla, men det beror på att de trots enkelheten ändå framstår som människor av kött och blod som förevigats i de olika texterna. Att litterära figurer inte behöver ha flera olika nyanser och lager för att vara fängslande och intressanta är gestalter som Ragnar Lodbrok och Ivar Benlös bevis på. Man minns dem ändå och är inte helt oberörd när man läser om dem.

En del av vårt nordiska kulturarv

Fornaldarsagorna som samlats och översatts under ledning av Ulwencreutz är mer än bara sagor. De är en del av vårt nordiska kulturarv, men på sätt och vis även vår historia, då minst två oberoende källor styrker Ragnar Lodbroks möjliga existens. Dessutom ger dessa sagor en bild av hur de nordiska folken levde en gång i tiden, samt hur samhället såg ut, vilket bidrar ytterligare till deras historiska betydelse.

Fornaldarsagorna har tidigare inte blivit särskilt uppmärksammade och i stället är det de isländska sagorna som varit populära. Detta trots att Fornaldarsagorna inte sällan har sin handling i Sverige och skildrar forntida svenska hjältekaraktärer, såsom Hjalmar den hugstore (i Hervararsagan), Herröd, Ingvar Vittfarne eller Rolf Götriksson med flera. Fritjof den djärves saga inspirerade Esaias Tegnér att i början av 1820-talet skriva Frithiofs saga.

De har berättats, skrivits ned och tryckts genom århundradena. På så vis har de hållits vid liv och inspirerat generation efter generation. Fornnordiska sagor är ett verk som kan hålla dem vid liv långt in framtiden och rekommenderas till alla. Oavsett om ni är mest intresserade av att ta del av ett nordiskt kulturarv, tittar på Vikings och blivit nyfikna på fornaldarsagan som den serien är inspirerad av eller helt enkelt vill läsa några spännande berättelser om forna tiders kungar och krigare är dessa tre samlingsvolymer definitivt något för er.

Köp Fornnordiska Sagor på alternamedia.se.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

🟠 BOKRECENSION Den franske antropologen Emmanuel Todd, som sedan många år är en väletablerad författare och debattör, utvecklar i Västerlandets nederlag en teori att det man kan kalla västländerna inte bara kommer att förlora striden om Ukraina, utan att de rent allmänt är på nedgång. Huvudanledningen är att de har blivit nihilistiska och lider av en falsk och uppblåst självbild. Todds huvudsakliga metod är att jämföra kulturerna hos detta krigs kontrahenter, och dra slutsatser av det. Denna bok är full med teorier som nog väcker en stor vrede hos maktetablissemangen i Väst, men det vore nyttigt för alla oss i Väst att läsa den och begrunda hur märkliga vi framstår i resten av världen.

Sveriges hemliga förbindelser med NATO

Sveriges hemliga förbindelser med NATO

🟠 BOKRECENSION I dessa tider då Sveriges NATO-medlemskap gjort att Sverige riskerar att för första gången på flera hundra år dras med i ett krig, är denna bok en superb läsning för alla intresserade av militärhistoria och framför allt Sveriges politiska och militära hållning under flera efterkrigsdecennier.

Drömmen om ett annat USA

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.