Agenda-intervjun har resulterat i en rad kommentarer och inlägg som ger underlag för en reflektion över stämningen i landet. Borgerliga skribenter kritiserar som förväntat Löfven, men det gör också många socialdemokrater. Aftonbladets kommentator Lena Mellin kritiserar honom personligen, men de flesta ser en större skada än ett personligt tillkortakommande. Endast S-ministrar stöttar partiledaren och menar att Löfven inte gjort bort sig på något sätt, men de förstår också att Löfvens berättelse, som också är deras berättelse, inte ”gick hem i stugorna”.
Vänstersossen Daniel Suhonen skrev i Arbetet ”Vänsterlandet Sverige dog i Löfvens Agendaintervju”. Det är lite dramatiskt, men programmet blev i hög grad en snyting mot strategin hos sossarnas vänsterflygel, Reformisterna. Den är att låtsas som Sverige inte haft en massinvandring, och Sveriges problem därför inte är kopplade till denna icke-händelse. Precis detta påstod Löfven utan framgång i intervjun.
Enligt min uppfattning var Löfven inte speciellt dålig i Agenda, utan jämndålig, inte bara med sig själv utan med andra som berättar samma narrativ. Hans problem är att intervjun blev så lång. Den höll på så länge så att även den okunnige, men medkännande, tittaren förstod att Löfven fortfarande förnekade sådant som tittaren upptäckt sedan länge: Det finns en koppling mellan invandring och kriminalitet. Alla förstår detta, men också att det är tabu att berätta att man förstår. Men ett tabu kan ha ett bäst före-datum, och detta håller nu på att gå ut.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.