I veckans reportage har vi kartlagt de olika grupper som rök samman den 3 augusti vid den eritreanska festivalen på Järvafältet i Stockholms utkant. Det visar sig att polisen var väl informerad om att bråk var att vänta, men hade inte avsatt resurser för detta. Den viktigaste lärdomen är dock att bråket gäller en till Sverige helt orelaterad konflikt.
Det handlar inte om ”socioekonomisk utsatthet” eller annat som man brukar skylla på när det handlar om bråk och kriminalitet. Här handlar det helt enkelt om att man importerat en brutal konflikt på liv och död som politikerna inte vet eller vill veta något om, trots att relevant information uppenbart finns på bland annat FOI.
Svenska politiker vill godhetssignalera och visa att man stödjer förföljda människor i andra länder. Man har dock ingen som helst koll på att många, tidigare rent av de flesta, som kom hit från bland annat Eritrea, i själv verket var regimanhängare.
Den enda lösningen är förstås att både eritreanska regimanhängare och regimkritiker lämnar Sverige. Vi ska naturligtvis inte utvisa någon till död eller tortyr, men då får man teckna avtal med något afrikanskt grannland som kan erbjuda en fristad. De eritreaner som verkligen är förföljda kommer att välja det landet.
Det är dock uppenbart att mångkulturen i själva verket inte handlar om att hjälpa flyktingar (som sossarna säger) eller ta hit kompetens (som borgarna säger). Det handlar helt enkelt om att slå sönder fungerande nationalstater. En etniskt splittrad befolkning vars omedelbara intresse ligger i att hitta bästa rean på maten och inte hamna i gängens korseld på vägen hem kommer att vara mycket lättare att styra än en enad nation med folkvalda ledare som värnar om sitt folk, deras välstånd och frihet.
Vilka är det som idag sätter käppar i hjulen för de globalistiska projekten? En sådan stat är Ungern. Man inte bara vägrar acceptera EU:s migrantkvoter och den mångkultur det medför, man står även upp för en rad andra värden som går på tvärs med globalisternas målsättningar. Man stöttar riktiga familjer med man och kvinna, man skyddar barn mot drag queens, man ser till att så många som möjligt äger sina hem för att minska bankernas makt, man håller energiföretagen i schack så att de inte kan utnyttja sin monopolställning för att pungslå befolkningen och göra hutlösa vinster, man är för fred i Ukraina i stället för att underblåsa kriget, man vill inte isolera EU från resten av världen genom handelsbojkotter och liknande, och så vidare och så vidare.
Om Ungern hade varit mångkulturellt hade man inte kunnat stå så stark mot globalisterna som man gör idag.