Med risk för att låta kliché, men varje nytt år är en gåva. För oss som håller på med alternativmedia innebär ett nytt år möjligheter att växa och påverka, samtidigt som vi har det förgångna året att titta tillbaka på och lära av.
Nyår har kommit att bli min favorithögtid. Det är för att jag trivs med det jag gör. Det är inte bara ens livs utmaning att gå mot strömmen och bygga upp någonting stabilt när det blåser runtomkring. Det är även riktigt, riktigt roligt och givande, och det är helt tack vare de medarbetare vi har på redaktionen och de prenumeranter som stöttar oss.
För tio år sedan hade inte många kunnat tro att alternativmedia skulle vara där de är i dag. Nyhetsförmedlare som Fria Tider, Samnytt, Nya Tider och Exakt24 kan tävla med gammelmedia om besökssiffror, vilket i sig är en bedrift med tanke på de summor pengar drakarna får för att hålla sig flytande. Men inte bara det. Det har hänt någonting på vägen. Vad kan det vara? Jo, det ser även riktigt bra ut det vi gör. Kvalitén är skillnaden.
I dag är film en viktig del av många personers vardag. Det är så man når ut, man lämnar visuella intryck och ”fångar upp” den slöskrollande ungdomen när han bläddrar ned i sitt flöde på Facebook. Här har alternativmedia tagit flera stora steg framåt, och samtliga involverade förtjänar att hyllas för sina insatser.
Swebbtv började som en mindre kanal, och jag hörde folk säga att reportern Mikael Willgert hade ”potential”. Det hade han, tack vare en tro på sig själv, på tittarna och på innehållet. I dag kan hans tittarsiffror konkurrera med gammelmedias, just för att det finns ett så starkt behov av någonting annat än politiskt korrekta morgonsoffor med tröttsamma floskler man har hört så många gånger tidigare.
Vi på Nya Tider producerar även vi filmer. Vi uppmärksammade bland annat ett försök till våldtäkt som tystades ned i den sömniga byn Deje i Värmland, där en kvinna var modig nog att tala ut. Videon har setts över 100 000 gånger från våra kanaler, och stödet kvinnan fick efter attacken var rörande.
Det inte alla vet är att det tar mycket (verkligen, mycket) tid och energi att inte bara leverera material, men att leverera kvalitativt material som tar fart i sociala medier. Lika kvalitativt som gammelmedia, men utan resurserna. Det är hårda bud. Men alternativmedia gör det ändå.
Och visst är det så även med papperstidningen du håller i handen.
Som jag tidigare nämnt, jag gillar nyår. Det gör jag för att jag precis fått läsa igenom artiklarna till det nummer du snart kommer bläddra i. Våra skribenter kunde inte riktigt låta bli att arbeta under julen, för att de visste att det material de sedan skulle komma att leverera skulle höja tidningen ytterligare och göra läsarna glada. Därför har vi en analys av vår utrikesredaktör Christer Ericsson, som belyser Turkiets agerande och situationen i Libyen.
Vår journalist Mats Ågren ringde till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap efter att deras utredare föreslagit att räddningstjänst som inte följer en viss mångfaldsplan skulle få sitt stöd indraget. När vi väl konfronterade MSB backade de på flera punkter.
Vår reporter Lars Ohlsson nöjde sig inte med att skriva en artikel om Joakim Lamottes inte fullt så roliga äventyr i Kronogården, utan såg till att ringa upp de offentliga personer som suttit och hånat Lamotte på nätet för att han fruktade för sitt liv innan han åkte ut till det mångkulturella kaoset.
Här visar Lars Ohlsson hur viktigt det är med alternativmedia, och vår hängivenhet och noggranna arbete. Bara för att en person är politiskt korrekt, innebär det inte att denne skall kunna säga vilka hemskheter som helst utan att bli ifrågasatt.
Jag ska vara helt ärlig, jag tror att media spelar en betydande roll för att kunna få till en förändring. Det vi läser i tidningarna, ser i sociala medier och på TV går in. Utan motstånd blir det ”normalt” att vara politiskt korrekt, för kolla, alla som syns i media är det.
Alla ”tyckare” som lyfts fram är det. Då måste det ändå vara lite udda att vara invandringskritisk. Därför är det så värdefullt med alternativmedias kvalitativa satsningar. Helt plötsligt kan personer som aldrig sett på någonting annat än politiskt korrekta nyhetsprogram skrolla i sitt flöde och se en annan show, av lika hög kvalitet, men med ett annat budskap.
Oj, kolla där, de där två stiliga unga männen tycker inte om vare sig mångkultur eller massinvandring. Det kanske inte är så udda ändå. Det kanske till och med är… normalt?
Nu är det 2020. Jag har fortfarande svårt att tro att det inte är 1970 man menar när man pratar om saker som hände ”för trettio år sedan”, men det är en annan femma.
Här på Nya Tider ser vi fram emot ett nytt, spännande verksamhetsår. Vi hoppas att du vill följa och stötta oss under resans gång, så ska vi nog se till att göra Sveriges mediesituation lite mindre pinsam.
Trevlig fortsättning på det nya året!